Etikett: hönor (Sida 1 av 6)

Nya hönshuset

Snart är vi klara med nya hönshuset som är inhyst i en krockad husvagn. Det återstår att sätta upp nät mellan hönsens del och förrådsdelen samt att täta ett hål efter tv-antennen och ett hål i väggen.

Vi har byggt kollektivreden med utrullningsfunktion. Det tog ett tag innan vi kom på hur bygget skulle göras. Vi började med att göra en ritning men byggde också en minimodell för att bli klara över vad som behövdes sågas till och vilka storlekar de olika skivorna behövde ha. Det kanske ser lite taffligt ut men var till stor hjälp för att tänka. Vi har i stort sett bara använt den gamla inredningen från husvagnen till bygget. Det är hårda skivor som vi tänker oss ska göra det svårt för eventuella kvalster att gömma sig. Två våningar med ett kollektivrede i varje. Flera vi pratat med tycker att det fungerar bra med kollektivreden. Om det visar sig att hönorna inte gillar det så får vi sätta upp mellanväggar.

Vi byggde redena i verkstaden för att det var lätt med närhet till sågar och andra verktyg. Bygget blev ganska tungt men om två bar var det inte några problem att bära upp det till husvagnen. Synd bara att det var för brett för att få in genom dörren… Tur att allt var ihopsatt med skruv så att det var enkelt att ta bort äggfacken på baksidan för att få in redena. De kunde sedan skruvas tillbaka på plats.

Nu kommer vi lägga en plastmatta i botten på redena så att det är lätt att ta ut och spola av. På baksidan finns lock som är fästa med gångjärn så man enkelt kan plocka ut äggen. Tanken är att vi med utrullningsreden ska få renare ägg. Ibland när vi kommer och plockar ägg så är många smutsiga. Vi kan inte sälja smutsiga ägg och eftersom vi inte får tvätta äggen så har vi ett litet problem. Äggskalen har mängder av små porer som släpper in vatten, så äggen kan ”putsas” men inte tvättas.

Nu ska vi pröva om vi på detta sätt får ett mer effektivt system. Målet med vår verksamhet är att få den att gå runt så vi inte behöver arbeta så mycket på andra ställen. Ägg är en av de saker som betalar sig och som gör att vi kan få en liten inkomst så därför vill vi kunna ha två hönsflockar. En i husvagnen och en i vårt vanliga hönshus.

Vatten till hönorna

Alla djur ska ha färskt vatten. Två gånger om dagen kollar vi till våra djur och ser så att de har fräscht vatten. Hos hönorna har vi hittills prövat två varianter av vattenautomater. En grön som man ställer på golvet. Hönorna går runt och sprätter i ströbädden hela tiden. Speciellt nu när det måste vara inne på grund av fågelinfluensan. Ofta sprätter de upp strö och annat i vattenautomaten så ibland när man kommer ut så ser det ut så här. 

Sedan har vi prövat en röd variant som hänger från taket. Den klarar sig lite bättre ifrån sprättande hönor men vi upplever att hönorna inte gillar den lika mycket.

Nu har vi hittat en tredje variant med nipplar. I botten finns tre hål och under varje hål finns en metallnippel som släpper ut vatten när man rör vid den. Nackdelen med den är att nipplarna är gjorda av just metall så förmodligen kommer vattnet att frysa där ganska snabbt. Fördelen är att hur mycket hönorna än sprätter så kommer de inte att kunna sprätta ner smuts, halm eller spån i själva vattnet. Den hängs från taket och fylls uppifrån och behöver därför inte heller plockas ner när den ska fyllas. Det räcker att vi har en vattenkanna med vatten och tar av locket och häller i. Det verkar som en smart arbetsbesparande lösning.

Våra två andra behållare måste vi plocka ner både för att göra rent men även varje gång de ska fyllas på. Vi gillar vår nya automat men nu är bara frågan hur vi ska få våra hönor att göra detsamma?De verkar inte alls förstå poängen.

Fågelinfluensa

I Sverige gäller skyddsnivå 2 för fjäderfän just nu och så länge som Jordbruksverket inte meddelar annat. Skyddsnivån höjdes sedan en besättning i Skåne konstaterades smittad med H5N8. Det innebär bland annat att alla hönsbesättningar ska hållas inomhus. Undantag görs för hobbybesättningar men endast om inga ägg eller fåglar lämnar hushållet. I så fall får fåglarna i hobbybesättningen vistas i inhägnad utomhus under förutsättning att de matas inomhus eller under tak.

Vår besättning är inte stor men vi säljer ägg så därför får vi inte ha våra djur utomhus över huvud taget. Våra 21 hönor är därför instängda sedan en tid tillbaka. Det går inte någon nöd på dem. De har gott om plats men eftersom de är vana att gå ute över hela gårdsplanen så tycker vi ändå lite synd om dem.

Enligt jordbruksverkets regler får man ha nio hönor per kvadratmeter. Det innebär att vi skulle kunna ha 135 hönor i vårt hönshus. Vi är väldigt glada över att vi inte följer de reglerna. Det hade känts helt förfärligt att tränga in så många djur på så liten yta. Även Kravs regler som låter oss ha 90 hönor på samma yta känns fel. Nu har vi tack och lov bara 21 och de har därför gott om plats.

Fågelinfluensan har funnits i Europa ett tag men i Sverige fann man det första fallet i november. Då drabbades en värphönsbesättning utanför Helsingborg . Sedan dess har viruset också hittats bland vilda fåglar i Skåne, Kalmar samt på Öland och Gotland. Ett nytt fall av fågelinfluensa har nu i december påträffats i en hobbybesättning på Utö.

När en besättning drabbas så avlivar man hela besättningen, spärrar av området och sanerar hönshuset. Avspärrningen i form av ett skyddsområde med en radie av minst tre km från den smittade gården upprättas och ett övervakningsområde med en radie av minst tio km från den smittade gården inrättas. Det är verkligen inte något man vill vara med om.

Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för att människor ska smittas av just den här typen av fågelinfluensa är ytterst liten. Smittan förs oftast in i tambesättningar via vilda fåglar och det är därför som fåglarna nu ska hållas inomhus.

Fågelinfluensa lyder under epizootilagen. En djurägare som misstänker fågelinfluensa är skyldig att kontakta veterinär som i sin tur måste rapportera misstanke om fågelinfluensa till länsveterinären och Jordbruksverket.

Vi försöker göra livet så bra som möjligt för våra hönor när de är instängda genom att ge dem extra mycket godsaker i form av matrester. Vi lägger också in tall- och grangrenar som de kan sysselsätta sig med. De har gott om halm att sprätta i och sandbad med iblandad torv att bada i. 

Vi har tankar på att utöka besättningen till våren. Eller rättare sagt att skaffa en besättning till på 50 hönor. De skulle i så fall bo i vår ombyggda husvagn. Den har vi kört in i ladan nu för att kunna bygga om. Än så länge har vi bara börjat riva ut inredningen. Frågan är hur vi gör om skyddsnivån ligger kvar till våren. Vågar vi då skaffa en besättning till? Kanske blir vi i så fall tvungna att köra in husvagnen i ladugården och låta hönorna få lite större utrymme där. 50 hönor i en husvagn är inga problem om man utgår ifrån regelverket – men vi tycker inte det är rimligt. Vi får se vad som händer men lusten att bygga om husvagnen är inte lika stor just nu. Som tur är finns det annat att göra.

Foto: Ulf Lundin

Öka antalet hönor

p1090340När man köper gård blir man snabbt varse att man inte bara kan göra som man vill och som man tycker verkar vettigt. Hela ens verksamhet styrs av regelverk som inte alltid är lätt att förstå sig på. Huvudorsaken till det är att det är många instanser inblandade och att varje instans vill friskriva sig så det inte blir fel. Därför innehåller nästan varje sida hos de olika instanserna meningar som:

  • mer om detta finns att läsa hos…
  • vissa undantag finns…
  • xxx har särskilda regler kring…

Det gör att man öppnar flik efter flik i webbläsaren, går vilse och glömmer av var man läste vilken regel och vem som hänvisat till vem. Det är oerhört frustrerande. Ni som följer oss vet att vi funderar på att utöka vår hönsbesättning. Huvudskälet till det är att ägg är en produkt med relativt god lönsamhet som dessutom är lättsåld. Man blir inte rik. Det blir man inte på något man producerar på en gård men jämfört med lamm och grönsaker så är ägg lönsamt och dessutom kräver det förhållandevis lite arbete. Vi har hittills haft en hobbyflock med hönor och håller man sig under 50 höns så är det inte så mycket regler att hålla reda på. Till våren ska vi öka besättningen för att på sikt ha 100 hönor under sommarsäsongen. Den ska sedan minskas till 50 hönor under vintern. Dagens projekt var att ta reda på vilka regler som gäller när man går över 50 hönor. Jag började läsa på Jordbruksverket, Livsmedelsverket och kommunen och antalet flikar ökade och ökade i webbläsaren. Jag gjorde anteckningar i ett worddokument och skrev in länkar och hänvisningar så jag inte skulle tappa bort mig. Frustrationen ökade och efter andra koppen kaffe var webbläsaren så full av flikar så alla inte längre syntes. Då minns jag plötsligt att jag tidigare har läst en rapport eller något skriven av Jonas Ringqvist på Bossgården i Falköping. Efter en sökning på hans namn och ägg så hittade jag sidan Varje ägg räknas som skapades som en del av ett Leaderprojekt för att öka den småskaliga äggproduktionen. Eftersom vi varit i kontakt med Jonas i flera andra frågor och besökt hans gård Bossgården flera gånger så vet vi dessutom att han är en pålitlig och kunnig människa. Tack Jonas för ditt enorma engagemang och för att du orkar vägleda oss andra utöver att producera fantastiska grönsaker och ägg. I Jonas material finns en tabell för de regler som gäller och plötsligt klarnade det mesta. Tabellen nedan är gjord av Jonas Ringqvist och finns på Varje ägg räknas.

skarmavbild-2016-11-13-kl-11-12-24

Sidan innehåller till och med en ekonomisk kalkyl där man kan se att det faktiskt kan löna sig att producera ägg i liten skala.

skarmavbild-2016-11-13-kl-10-55-12För att öka vår besättning så vill vi inreda vår husvagn med reden där äggen rullar ner i ett fack på baksidan om redet. Det är lagom att ha ca 5 hönor per rede och ett rede skall vara minst 24 cm på kortaste sidan. Facket ska gå att öppna i utrymmet utanför hönsens där vi tänker förvara foder, äggkartonger och annat man kan behöva. Vi tänker bygga redena själva. Vi behöver inte någon genomlysningsutrustning men kanske kan det vara bra att ha en genomlysningslampa för att kunna kontrollera ibland om man känner sig osäker. Jonas skriver så här om genomlysning: ”

Vid genomlysningen kontrolleras äggens kvalitet, och de ägg, som inte uppfyller kraven, kan plockas bort. Knäckskadade ägg ska bort! Luftblåsan ska vara orörlig, och dess höjd får inte överstiga 6 mm. Luftblåsans höjd är ett mått på färskhet ju större luftblåsa desto äldre ägg. Äggulan ska vara skugglik och ligga rätt i ägget. Äggvitan klar, och inga blod och köttfläckar ska förekomma.”

Vi behöver i alla fall anmäla oss som äggproducent hos Livsmedelsverket för att få ett identifieringsnummer. Sedan köper man en stämpel så man kan stämpla varje ägg. Det finns regler för hur ägg ska stämplas. Våra ägg kommer att stämplas med 1 för frigående utomhus följt av vårt identifieringsnummer. De måste stämplas med färg godkänd för livsmedel. skarmavbild-2016-11-13-kl-08-14-28Ägg får säljas 21 dagar efter att de är värpta och har en hållbarhet på 28 dagar officiellt. Fast ägg håller sig mycket längre än så.

Att regelverken inte är helt lätta visar Karin Hultmarks strid om att få sälja egna ägg från sin besättning på 50 hönor i sin butik Planeten i Alingsås. Hon har stridit i många år för att kunna sälja ägg utan stämpel i liten skala. Till slut fick hon rätt i kammarrätten. Om och om igen slås man av hur mycket av ens tid som upptas av att förstå byråkrati och regelverk. Vi har bra livsmedelsregler i Sverige och vi tycker det är bra med de regler som t.ex. förhindrar att vi har salmonella i landet men det hade varit bra om fler myndigheter och instanser tänkte som Jonas Ringqvist och försökte göra det så lätt som möjligt för oss att förstå. För att producera och sälja ägg i liten skala ska vi anmäla eller ställa frågan om vi behöver anmäla till Livsmedelsverket, kommunen, Länstyrelsen och Jordbruksverket. Smidigt…

Det känns INTE lättare utan snarare provocerande att det överst på VARJE sida hos jordbruksverket står ”Enklare tillsammans”

« Äldre inlägg

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑