Östängs gård

En gård för omställning

Etikett: kartor

En mardröm

För ett par veckor sedan släppte Alingsås kommun ett nytt förslag till Översiktplan. Det sker med några års mellanrum i alla kommuner och nu var det dags för Alingsås. Den är inte beslutad än, utan bara tillgänglig så att alla kan tycka till om den. Just denna är faktiskt extra tillgänglig. Den släpps ut via kommunens hemsida, tydligen är det första gången i Sverige.

Planen finns här:  http://cityplanneronline.com/Alingsskommun/oversiktsplan11

När den dök upp kändes det som ett medborgaransvar att ta en titt. Inte är vi någon av de tyngre remissinstanserna men som boende i kommunen bör man ha klickat runt lite så att man i alla fall anar vad som är på gång.

Gränssnittet var lite otydligt när det gäller vilka lager som är aktiva. Det gör inget eftersom man ser lagren i kartan, men eftersom det är ganska tunga filer som tar tid att ladda så är det lätt hänt att aktivera eller avaktivera av misstag. Hur som helst, enklast och närmast är att titta där vi bor. De små samhällena i Bjärke ska kanske växa? Är det nya markeringar för vattenskydd? Många små vilande frågor som kanske skulle få svar. Men det blev inte så.

När lagret för ”Kommunikation” aktiverades dök det upp något riktigt, riktigt hemskt. En väg. Egentligen är det bara en eventuell vägdragning, en av tre, men det hjälper inte. Det känns jobbigt. Vägdragningen är grovt inritad, det är inget detaljerat förslag, men den är naturligtvis inte placerad på måfå.

Det här kan drabba alla. Den som bor i lägenhet kan få sin vackra utsikt utbytt mot ett stort hus på andra sidan gatan. Om man bor i en villa i en tätort så kan ett omtyckt grönområde bli en väg eller något annat, men i tätorter finns en detaljplan som bestämmer vad som får och inte får byggas. Det kommer inte en stor fabrik och blir granne som överraskning. På landet är det inte samma sak. Det finns inga detaljplaner utan kommunen bestämmer i varje enskilt fall om vad som får byggas och anläggas.

När det gäller den här vägen som kanske drabbar oss så är den en liten pusselbit i ett stort pussel. Göteborg är motorn i Västsverige och det anses fördelaktigt att det är enkelt att pendla i regionen. Befolkningen kan bo mer utspritt och pendling är en konstig företeelse som har blivit helt normalt.

Hur ska vi tolka den blå linjen? Är det så hotfullt som det känns vid första anblicken? Inför köpet av Östäng kollade vi på alla sätt upp vilka planer som kunde påverka oss i framtiden. Vi visste att det fanns planer på att dra om väg 42 så att den inte längre gick genom Magra. Vi hade tittat på en gård strax söder om Magra men tittade inte ens noga på gården när vi sett att den nya dragningen av vägen kanske skulle gå i närheten.

Men vi hade tydligen inte kollat riktigt överallt. Det fanns en gammal utredning från 90-talet som hade två olika förslag på vägdragning för att undvika Magra. Den korta dragningen var (om vi minns rätt) med i förra översiktsplanen, men inte den här långa varianten. Om vägen skulle hamna där den blå linjen är dragen så skulle den ligga på  vår betesmark, den mark som vi tycker är så underbart vacker. Väg 42 är inte extremt trafikerad men på morgnar och eftermiddagar är det mycket trafik.

Väg 42 förbinder Borås med Trollhättan och det skulle naturligtvis bli en helt annan atmosfär på vår gård om 42:an flyttades så att den passerade Loo-dalen. Idag kan vi gå ut på kvällen och njuta av stillheten. Ibland är det helt tyst.

Är det mer synd om oss jämfört med andra som får en väg placerad bredvid sig? Naturligtvis inte. Alla som bor i en region som växer riskerar att drabbas av oönskade förändringar i sin närhet. Vill man vara säker på att det inte ska hända får man bosätta sig någonstans där man inte kan pendla till större städer och det inte finns något intresse av att ”bygga ut” infrastrukturen.

Så här ser en aktuell karta ut över östra delen av Loo-dalen.

Myndigheter befolkas av vanliga hyggliga människor som inte har något intresse av att placera vägar där de stör och förstör. Handläggare och konsulter utför en uppgift i taget och resultaten visar sig ofta flera år senare. Det gör att det inte finns någon att resonera med. Det finns ingen borgmästare som drar en linje på en karta utan verkligheten påverkas av många människors enskilda bidrag där ingen är mer ansvarig än någon annan.

Vår tröst är att det långa förslaget på vägdragning kommer att bli dyrt. Det är flera kilometer väg som ska dras genom åkrar, ängar, skogar och berg. Kostnaden bör vara avskräckande, särskilt om man väger in naturpåverkan. Detta förslag till vägdragning kommer förmodligen inte att bli verklighet om inte det plötsligt ramlar ner pengar från staten eller EU som måste användas till att korta ner pendlingstiderna inom Västra Götaland. Den typen av pengar och villkor kan plötsligt hända och vi skulle inte märka det förrän det en dag står små färgade pinnar i markerna.

Loo-dalen är en speciell plats för oss. Vi hade inte någon anknytning till dalen innan vi flyttade hit men vi har blivit förälskade i platsen. Här bor många människor med stora hjärtan som tar hand om sina medmänniskor och om sin plats på jorden. Här finns en ekologisk nötköttsbonde, en ekologisk mjölkbonde och flera småbrukare med fårbesättningar som inte besprutar sina marker. Att tänka sig att det här i dalen kanske ska dras fram en hårt trafikerad riksväg känns ofattbart sorgligt.

Men det är bara att gilla läget. Om vägen skulle hamna här så skulle vår livskvalitet försämras men det är inte livet eller hälsan som står på spel. Det finns viktigare saker i livet och detta är inte viktigt nog för att bli rättshaverist. Men nog drog det in en skugga över tillvaron som kommer att hänga kvar i ganska många år.

Flygfoto från 2002

Alingsås kommun har en karta för internt arbete där man kan ta fram olika lager efter behov. Där finns jordarter, relief av marken, höjdkurvor, avrinningsområden, fastighetsgränser och en massa annat. Där finns naturligtvis även flygfoto som ett lager. Kartfunktionerna kommer att öppnas för allmänheten framöver. Det kommer att bli en bra service för invånarna i kommunen. Så här ser flygbilden över vårt gårdscentrum ut från 2015:

Flyg2015

Man kan se odlingsbäddarna, inte särskilt stor yta än. Grisarna har förvandlat en ganska stor ruta till ”icke-gräs” men de har inte fått flytta till vattenhålet än. Den bruna lilla ovalen väster om odlingarna blev räddningen för grisarna när temperaturen steg. Bilden ser ut att vara tagen under försommaren. Lindarna framför huset är inte hamlade än. Fåren syns till vänster om det blå vindskyddet och man ser effekten av att de får beta på en del i taget av ett gärde. Norr om grusvägen kan man se att den nedre delen av ängen är luntad men inte resten. Skogsträdgårdens grävda bäckar syns tydligt mellan dammarna. Om man sitter och studerar bilden kan man säkert hitta mycket mer än så.

En kommande funktion är att titta på äldre flygbilder. De läggs in i omvänd tidsordning när någon på kommunens GIS-enhet har tid för det. Hittills har man kommit till 2002. Då såg det ut så här:

Flyg2002

Till att börja med har bilden en helt annan karaktär. Förmodligen för att den är tagen med analog kamera medan bilden från 2015 naturligtvis är från en digitalkamera vilket gör bilden mindre suddig men också med fulare pixlighet.

På gården då?
Den södra dammen var inte grävd än. Kanske var den platsen ett surhål som man aldrig kunde köra traktor över så att det var lika bra att göra en trevlig damm? Norra dammen har nästan inget sly längs kanterna vilket den har nu. Den hårdgjorda ytan norr om ladugården fanns inte heller. Däremot var raden med vinbärsbuskar längre, söder om uthusen. Det ser ut som om det varit grusat framför ladugården åt huset till. Idag är det gräs och vissa tider på året mest gyttja. Förmodligen skulle vi kunna skrapa av ett lager jord och få tillbaka grusytan ganska enkelt om vi sedan lägger på ytterligare ett lager.

Digital arkeologi är kul. Och bekvämt… Vi får nog återkomma till andra år i serien någon gång.

Permakulturdesign på Skenora gård

I helgen har jag (Ylva) varit tillsammans med Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och Susanne Velander Vretare från Sambruket i Sösdalabygden på Skenora Gård på Ingarö utanför Stockholm hos Pella Thiel och Miriam Thoren för att göra en Permakulturdesign.

P1120756I november 2014, när vi tog över Östängs gård, var de hos oss en helg och hjälpte oss att göra en design på vår gård. Materialet från den helgen hänger på väggarna på vårt kontor och är en stor hjälp i vårt arbete med att utveckla gården.

Susanne är något av en expert på historiska kartor så vi började med att ta fram och studera kartor över området från 1700-talet och framåt. P1120765Skenora gård ligger vid en havsvik och på markerna finns också en sjö. P1120751Gården har många små åkrar insprängda i en varierad skog och där finns ideala förhållanden för grönsaksproduktion, frukt- och bärodling och småskalig djurhållning. Närheten till restauranger och konsumenter i Stockholm ger dessutom gården bra förutsättningar för att producera bra mat för avsalu. På gården bor tre syskon och några av deras barn och ytterligare barn finns på gården sommartid och vid större helger.

När man gör en design på en annan gård väcks många tankar kring den egna gården och det är mycket lärorikt även för oss som är där på besök. P1120766Där finns flera grisar varav några är släkt med Agneta och Anni-Frid och vi diskuterade vintervatten, stängsling, slakt, korvproduktion och mycket annat. P1120769Där finns en häst vilket gjorde att vi pratade om hästdrivna redskap i grönsaksodling. Hästarna är lättare än traktorer och bidrar inte till markpackning på samma sätt. De kan med lätthet dra enklare redskap för markberedning och rensning. Att integrera djuren i odlingen har många fördelar. Grisar t.ex. är bra på att äta mördarsniglar och sorkar och bökar upp mark för kommande odling.

Vi pratade också om fyttbara vinterstallar till fåren. Har man en sådan kan man låta fårens ströbädd byggas upp under vintern. Istället för att sedan mocka ut den kan man med hjälp av en traktor flytta huset till nästa ställe och låta grisarna rumstrera om i bädden för att sedan få en mullhaltig odlingsyta som är gödslad.

Höns, gäss och kalkoner kan med fördel integreras i frukt- och bärodlingar eftersom de kan hjälpa till med att beta markvegetationen under träden samt hålla efter skadeinsekter. Med hjälp av flyttbara hönshus kan man ha dem i odlingarna under sommaren och sedan flytta in dem i växthuset efter odlingssäsong. Att de flyttbara husen får stå tomma under vintern och bli riktigt kalla minskar parasittrycket och att man har dem i växthuset på vintern gör att de även där minskar trycket av skadeinsekter.

En ordentlig permakulturdesign tar lång tid att göra och startar alltid med noggranna studier av platsen både genom att man besöker den och genom kartstudier och intervjuer med människor på plats. P1120763Helst ska man studera platsen under ett helt år innan man gör några genomgripande förändringar. Detta för att se var frosten ligger kvar längst, var växterna börjar växa tidigast, var det blir vattensjukt och så vidare. Eftersom vi bara hade en helg på oss så blir det en light-variant av en design som mer ska tjäna som en inspiration för människorna på gården så de kan arbeta vidare med designen själva. Vi började ändå med en rejäl promenad runt ägorna för att identifiera styrkor och möjligheter och sedan började vi skissa på hur vi tänker oss att gården kan utvecklas. Skenora gård med sitt läge, sin natur och sin tillgång till människor ger väldigt mycket möjligheter och redan idag pågår en hel del positiva saker som är värt att arbeta vidare med.

P1120771Där finns till exempel förmodligen världens första pengafria pub som heter Glada Grisen. Den huserar i ladan och dit bjuder man in grannar, vänner och invånarna på gården med jämna mellanrum. En lokal konstnär har bidragit med grisskulpturen i trä på väggen. P1120773Var och en tar med sig något som brukar förekomma på en pub. Det kan vara något att dricka, något att äta eller ett instrument att spela på. Sedan är allt gratis och man delar på det som finns. Ett trevligt sätt att umgås och lära känna grannarna omkring sig. Kanske blir det en gladagrisenpub på Östäng någon gång i framtiden?

På söndagen samlades de boende på gården samt några närboende för att lyssna på en presentation av vårt förslag. P1120776

Tre generationer samlade för att se vad de kan göra av sig gård i framtiden. Vilka möjligheter!P1120777

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑