Etikett: nässlor

Morgonrundan

Morgonrundan ser olika ut beroende på säsong men en morgonrunda blir det i alla fall varje dag. P1100595Om katterna varit ute på natten så ska de släppas in och få mat först. Sedan går vi till pannrummet för att hämta grisarnas mat. Då börjar de att låta i hagen. P1100585

Vi groddar havre i brödbackar och de får hälften av en brödback på morgonen och hälften på kvällen. P1100586

Backarna med havre som håller på att gro vattnas för att hållas fuktiga. P1100587

Man känner sig verkligen välkommen när man går ner till hagen.

P1100589I början försökte vi ge dem mat i olika typer av kärl men vi insåg snart att det var meningslöst. De välte ändå alltid ut maten eller trampade i den. De bökar ju ändå i jorden jämt så nu lägger vi maten direkt på marken och de är mer nöjda med det. P1100588När grisarna har fått mat i var sin hög så fyller vi på vatten i deras ho. Ibland är den omkullvält så det är viktigt att kolla så de verkligen har vatten. P1100590

Bredvid grisarnas hage odlar vi kål. P1100592Den behöver få daglig tillsyn så inte kållarver kalasar på plantorna. Hittar man larver så får man plocka bort dem. Hittills i år har vi bara hittat två angrepp. Vi har fått rådet att kolla alla blad på undersidan efter ägg så man kan ta hand om dem innan det blir larver men det tar en sådan evinnerlig tid så vi tittar efter larver istället och hoppas att det ska räcka.

P1100600Därefter tar vi hand om hönsen. P1100601Deras mat och vatten ska fyllas på om de är tomma, ägg ska hämtas och bajsbrädan ska skrapas ren från nattens lämningar.

P1100607Nässlorna som ska bli vinterfoder behöver vändas så de torkar ordentligt.

P1100610Fåren ska räknas i hagen. Det är inte alltid så lätt. Har de gott om bete så är det inte alltid att de är så intresserade av oss på morgonen. De ligger hellre kvar och latar sig och det kan vara svårt att se vad som är får och vad som är sten. Är mineralfodret slut ska de fyllas på men annars är det bara vatten som de måste få påfyllning av.

P1100613På vägen tillbaka till huset kan man kolla om några tomater har mognat och vattna i växthuset. P1100614Sedan är det dags att ta in tidningen och äta frukost.  P1100615

Fårfoder

Det är mycket som vi känner att vi inte riktigt behärskar här på gården och värst av allt har nog våra åkrar varit. Vi vet helt enkelt inte något om åkerbruk och det finns så många motstridiga uppgifter och tankar om hur man ska bete sig och vad man ska göra så vi har svårt att navigera. Till viss del har vi löst det genom att arrendera ut två stora skiften. Men vi har ändå fyra skiften att ta hand om som är en halv till en hektar stora. Där växer gammal vall. Ett tag tänkte vi så in ny vall anpassad för får. Det gör man ofta tillsammans med säd så att vallen kan etablera sig i skydd av ett växande sädesslag som t.ex. korn eller havre. Vi har haft lite för mycket att koncentrera oss på för att hinna med detta. Dessutom äger vi inte någon plog eller såmaskin så det jobbet hade vi behövt leja ut och det har inte blivit av. Kanske blir det så på något skifte till våren 2016 istället men nu får vi hantera det som redan är sått. Vi har köpt en gammal billig grön slåtterbalk. En balk där massor med knivar är fästa som jobbar i sidled och klipper av gräset. Den använder vi för att slå av gräset. Den fungerar så där… Vissa delar blir inte klippta alls och efter 100 till 200 meter är man tvungen att stanna och rensa den. När vi pratar med människor så säger ALLA att en sådan kör man bara med en säsong sen köper man en rotorslåtter. Det ligger nog något i det för det är oerhört frustrerande med alla stopp som blir. I går så slog vi i alla fall för första gången med slåtterbalken eftersom säljaren av vår balpress hade lovat att komma förbi och visa oss hur den fungerar. Det tog mycket längre tid än vad vi trodde så cirka en tredjedel av skiftet blev slaget. Balpressen är en Italiensk modell som heter Gallignani som pressar små balar som man kan hantera på en person. Det verkar smidigt. Åtminstone så här innan vi har börjat. De balar vi hanterat under säsongen har vi behövt vara fyra personer för att rulla in i ladan men de här väger bara dryga 40 kilo.

Det är mycket mekanik som kan krångla i en balpress så det kändes väldigt bra att få en riktig demonstration. Egentligen ska man köra med en strängläggare efter slåtterbalken innan balpressen men det momentet fick vi hoppa över eftersom vi ville få balpressen demonstrerad. (Konstigt att det ALLTID är ont om tid på en gård)

Vi har verkligen dragit oss för det här men balpressen fungerade. Det blev bara ett enda stopp där gräs satte sig så hårt fast så vi fick slita loss det för hand. Balarna nätas och körs hem till gården för att plastas så att det blir ensilage.

P1090974

Cirka 20 varv med plastaren ger några lager runt om som är tillräckligt för att stänga ute allt syre så att innehållet blir konserverat.

P1090980Balen är tillräckligt liten för att rullas av en person men man får vara försiktig för om det går hål på plasten så möglar innehållet och då kan man inte ge det till djuren. P1100004Fem balar orkar traktorn med i skopan fram. Sen rullas balarna in i ladan bredvid fårens vintertillhåll och det klarar en person själv.
P1100009

 

Sen behövde vi av ryggskäl vara två för att lyfta upp balen i plastaren. Det blir väldigt många balar på en hektar så det är viktigt att spara ryggen. P1100025

Plastaren fungerar kanonbra.

Efter plastning ställs balarna upp i närheten av fårens kätte för att det ska bli enkelt att fodra i vinter. P1100023

Egentligen skulle vi vilja slå vårt vinterfoder och torka det till hö. Ett år som detta är det dock inte att tänka på än så länge. Det känns därför skönt att ha tillgång till en balmaskin så man inte behöver ligga sömnlös över vinterfodret. Skulle det bli en torr sommar som passar för hö så blir det det men regnar det varannan dag eller var tredje som nu så blir det ensilage. Kanske kan vi ta en andra skörd senare under sommaren som hö. Det vore trevligt.

Som komplement till ensilaget kommer vi att hamla våra lindar i höst och torka en hel del nässlor fortlöpande under säsongen. Nässlor har vi gott om och kan skörda regelbundet. Det känns bra att kunna variera fårens foder i vinter. P1100034

 

Operation dagsverke

P1090299Idag har vi haft fyra ungdomar på gården som gjort dagsverke. Det är Gustav Adolfskolan i Alingsås som varje år låter sina elever utföra något arbete hemma eller hos bekanta för att sedan skänka pengar till något välgörande ändamål. I år går pengarna till Building for the Future Generation i Ghana. Pengarna kommer att användas till att renovera skolor.

P1090295Ina och Eira har skrapat färg på huset och även hunnit måla en del innan regnet avbröt den aktiviteten. P1090301Alla fyra har kluvit och staplat ved och Tilda och Ida har skördat nässlor som vi ska ha som vinterfoder åt får och höns.P1090307

På eftermiddagen var det leverans av fyra stycken lohmanhönor som snart är färdiga att värpa. Eira döpte en av dem till Bella, Ina bestämde sig för Britt, Ida för Bilbolina och Tilda för Bilda.

P1090308

Britt

P1090310

Bella

P1090311

Bilbolina

P1090312

Bilda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruna lohman ska enligt uppgift värpa bruna ägg. Lohman är vanliga inom äggproduktion eftersom de värper bra. De ska kunna värpa upp till 340 ägg om året som väger 70 gram stycket. Däremot är de inte bra på att ruva eftersom de egenskaperna är bortavlade. Fullvuxna djur väger cirka två kilo.  Nu har vi fem hönor och en tupp. Vita ägg är från Islandshönorna och dem ser vi gärna att någon ruvar på medan bruna ägg får bli frukost.

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑