Östängs gård

En gård för omställning

Vad kan man göra om man inte vill köpa gård?

Detta inlägg är en uppföljning av ett inlägg som vi skrev får någon vecka sedan. För att förstå detta inlägg bör du nog läsa Varför vi bor på en gård. 

Vi har läst mycket och pratat med många om de här frågorna. När vi nu försöker skriva ner vad vi lärt oss så är det omöjligt att hänvisa till några källor. De är för många och vi har bearbetat tankarna så att de passar oss. Så här ser vi på saken just nu:

Innan vi i t. ex. Sverige gjorde oss beroende av fossil energi var större delen av befolkningen sysselsatta med matproduktion och levde som bönder. När kol och framför allt olja (bensin och diesel) blev tillgängligt så förändrades förutsättningarna inom lantbruket. Och det rejält. En liter bensin/diesel kan utföra lika mycket arbete som en vuxen människa klarar på två hela arbetsveckor. Om man delar vår analys om sannolika framtidsutsikter blir det en naturlig slutsats att vi behöver fler bönder om vi ska klara av att säkra livsmedelstillgången med mindre eller helt utan fossil energi Det finns ingen som helst reson i att många människor skulle arbeta på dagens jättegårdar. Stordrift lönar sig bäst med maskiner. Många behöver därför bli småbrukare på mindre gårdar som kan odla intensivt på liten yta. Alla vill inte eller kan inte bli bönder men det finns ändå mycket man kan göra för att öka samhällets och sin egen resiliens. Genom medvetna val i vardagen så kan även de som bor i staden se till att livsmedelsproduktionen i landet ökar markant.

Många som funderar på de här sakerna vill göra som vi, köpa en mindre gård. Men alla kan inte köpa en gård och flytta ut på landet. Det krävs pengar, rätt läge i livet, och en kroppslig hälsa i någorlunda bra skick. Vi själva hade gjort en ”bostadskarriär” som gav oss ett startkapital, vi hade barn i tidiga tonåren (inte optimalt läge men de kunde fortsätta på samma skolor), och vi var ganska flitiga på gymmet och löparspåren inför flytten. Vi var dessutom två som ville åt samma håll vilket gör det lättare att acceptera strapatser och motgångar. Så vi kan definitivt inte rekommendera en gård som en lösning för alla, men för några. Som tur är finns det många andra sätt att påverka sin och sin familjs position.

Resiliens är ett ord som många ryggar för men som har hjälpt oss många gånger och som vi gärna återkommer till för att se om vi tänker rätt. Vi tycker att begreppet ger en tydligare riktning än hållbarhet. Ordet betyder ungefär ”ett systems förmåga att hantera kriser utan att övergå till ett sämre tillstånd”. Man kan tänka system på olika nivåer. Om vi börjar med den personliga nivån så ökar min förmåga att hantera kriser om jag inte stressar, om jag äter bra mat, om jag motionerar regelbundet och omger mig med vänner och familj i stabila nätverk. Det är ganska lätt att se att min resiliens minskar om jag jobbar för mycket, har stora lån, inte hinner med familj och vänner, äter dåligt, sover dåligt och låter bli att sköta min hälsa. Den första varianten av mig kommer att kunna hantera många fler oförutsedda kriser än den senare.

Begreppet resiliens kan även användas som analysverktyg på andra nivåer. Familjen, byn, kommunen, regionen, landet och världen. Vi har liten möjlighet att påverka det som händer i världen men vi kan göra ganska mycket för att förändra vår egen och vårt lokala samhälles resiliens.

Vi är övertygade om att det allra viktigaste är att bygga nätverk. Att omge sig med människor som man litar på och som man delar värderingar med. Ta tid att umgås med vänner och familj så banden blir starka med människor som kan hjälpa dig om det händer något och som du kan hjälpa när det behövs. Vi gick med i Omställningsrörelsen 2009 och det har vi inte ångrat. Mellan 2005 och 2009 kände vi oss allt mer som ufon i tillvaron men när vi hittade Omställningsrörelsen så fick vi nya vänner som tänker ungefär som vi och som vi lärt oss massor av. Efter det att vi flyttade ut på gården så har vi varit med och dragit igång ”projekt gårdssamverkan” som vi skrivit om flera gånger förut här på bloggen. Det gör att vi har människor omkring oss som kan hoppa in och hjälpa oss med djuren ifall vi vill åka bort några dagar. Människor som varit på vår gård under arbetsdagar och som vet hur våra djur ska skötas.

En nästan lika viktig sak är att ta hand om sin hälsa. Vi vet inte om samhället kommer att klara att ge alla den vård som behövs i framtiden och om fler människor inte behöver belasta vården så har de som verkligen behöver vård en större chans att få den. Använd alltså tandtråd, promenera, gymma, cykla, yoga eller vad som passar dig och ta hand om dig och dina närmaste. Vi märker själva att ju äldre vi blir desto viktigare blir detta. Kroppen måste hållas i trim för att inte vi ska drabbas av sträckningar, ryggskott, onda nackar, armar och så vidare.

Och så var det det där med livsmedelsförsörjningen. Börja odla! Man måste inte ha en gård för att odla. Även om du bor i lägenhet utan balkong så kan du odla i fönstren. Det blir inte många kilo mat men det kan bli bra vitamintillskott och framför allt så lär du dig hur man odlar om du hamnar i en situation där du vill skala upp. Vitlöksblast, basilika, ärtskott, sallat – ja till och med gurka och tomat går att odla i fönstret. Har du balkong så ökar möjligheterna. Bor du i allmännyttans bostäder eller har en annan vänligt sinnad hyresvärd så försök få till ett par pallkragar utanför lägenheten. Många bostadsbolag vill gärna ställa upp och stötta hyresgäster som vill odla. Vill du tänka större så skaffa dig en kolonilott eller se om det finns någon ”Tillsammansodling” i din närhet. Ofta kan man få låna mark av kommunen om man är några som vill gå ihop och odla tillsammans. Följ bloggen Farbror Grön.  De odlar på sju olika ställen och har tips för dig som vill börja odla oavsett om du har tillgång till fönster, balkong, pallkrage, växthus eller kolonilott. Alla kan läsa sig till mycket kunnande men var och en måste passera mängder av misstag innan odlingen blir pålitlig, så det är bara att börja.

Skaffa dig en bonde. Knyt kontakter med någon som odlar mat. Det finns en växande rörelse med Andelsjordbruk. Går du med i ett sådant så kan du säkra din livsmedelsförsörjning för framtiden. Du gör också en insats genom att stötta någon annan som vill odla. Där har du också ofta möjlighet att få åka ut och hjälpa till så att du lär dig att odla även om du inte tänker börja själv just nu. Blir det en kris i framtiden så kommer denna bonde hellre sälja till dig än till den som aldrig tidigare handlat av henne eller honom.

Köp allt närproducerat du kan. Gå med i närmsta REKO-ring eller starta en egen på orten där du bor. För varje REKO-ring som kör igång så stärker vi den lokala produktionen av mat. Små producenter får möjlighet att sälja direkt till konsumenter och kan då ta ut hela priset själv istället för att dela det med en återförsäljare. Välj alltid svenskt i första hand och lokalt om det finns. Det kan göra skillnad för dig i framtiden. Om de små producenter som finns kan få det att gå runt genom ökad försäljning kommer fler att våga satsa på att bli livsmedelsproducenter. På så sätt kan du öka matproduktionen genom dina medvetna matval. Men det finns fler saker du kan göra som ökar din resiliens.

Äg tillsammans med vänner. Gå ihop ett gäng och köp en äpplekross och en mustpress eller något annat kul. Träffas och musta ihop eller låt pressen cirkulera bland er. Har du inga äpplen själv så fråga grannen. De blir ofta glada om de blir av med överskott ett bra år. Får de dessutom några flaskor must som tack för hjälpen så har ni råvarorna säkrade för lång tid. Det viktiga med en sådan här idé är inte själva musten eller mustpressen utan att du med hjälp av mustpressen stärker ditt nätverk och har roligt ihop med andra människor.

Lär dig något praktiskt:  Lär dig att sy, laga cyklar, sylta, safta, syra, karda, spinna, väva, sticka, fiska, jaga, konservera. Gå en biodlarkurs eller gör maskrosvin. Vad kunde din farmor, farfar, mormor och morfar? Det är kunskaper som vi kan komma att behöva kunna igen. Har du någon gammal släkting som kan praktiska saker så ta vara på tiden ni har kvar tillsammans och låt dem lära dig allt de kan.

Skaffa bin. Även om du inte har ens en trädgård så kan du ha bin. Vi hade en period då våra bin stod på kommunens mark. De hade inte något emot det alls utan var tvärt om glada över att vi ökade antalet pollinerare.  Biodling har ett stort ”kunskapsdjup”. Alla kan bli biodlare men ingen bör starta på egen hand. Gå en biodlarkurs under vintern eller leta i alla fall upp någon som kan vara din mentor. Det finns andra sätt att bidra till pollinering, sätt upp många insektshotell och anlägg gärna rishögar och allt annat du kan tänka dig för att gynna den biologiska mångfalden.

Hjälp fåglarna och njut av dem från mars till oktober. I Sverige är det varken brist på vatten, mat eller ljus under sommaren. Det är boplatserna som fattas. Sätt upp fågelholkar, många fågelholkar. Detta är inte bara på nöjeskontot. Många fåglar dämpar invasioner av skadeinsekter.

Skaffa höns. Även om du bor i stan så kan du ha höns. Kanske inte i en lägenhet men har du tillgång till en trädgård så tillåter de flesta kommuner att man har hönor även i tätbebyggt område. Det kan vara klokt att undvika tupp för grannarnas skull men om du bara har tre hönor så behöver de inte någon tupp. Hönorna ger dig ägg och gödsel och hjälper dig att bli av med eventuella matrester. De är lätta att sköta och tål kyla bättre än vad många tror. Man måste dock sörja för att de har frostfritt vatten.

Köp ekologiskt, second-hand och om du måste köpa något nytt – välj det som är av bra kvalité så det håller länge. Men som sagt, köp framför allt närproducerat. Ju fler små produktionsföretag som kan leva i din närhet desto säkrare blir din framtid.

Gå ner i arbetstid om du har möjlighet. Vänj dig vid ett liv med mindre pengar. Då får du utrymme att utveckla bi-sysslor som du kan ha stor nytta och glädje av. Vänj dig vid ett liv med mindre energianvändning. Cykla eller gå istället för att köra bil så ofta det går. Mindre press på vägar och parkeringar gör att samhället kan satsa sina resurser på annat. Det kan kännas hopplöst men ju fler som gör medvetna val desto fler blir påverkade att följa efter. Att gå ner i arbetstid (dvs tjäna mindre pengar) är det enda sätt vi känner till som minskar klimatpåverkan på riktigt.

Läs böcker, bloggar och se på filmer och lyssna på poddar om intressanta ämnen. Kunskap om många saker ger en större känsla av sammanhang. När man förstår mer om de utmaningarna vi står inför blir de konstigt nog lättare att hantera även om man inser att problemen är större än vad man först trodde. Vi själva känner oss mycket tryggare idag än vad vi har gjort långa perioder fram till idag.

Fira när du tycker att du uppnått något bra. Bjud in människor på fika, träffas och ta en öl eller bara unna dig en kopp i solen. Beröm alla du möter som gör något positivt. En klok äldre man ifrån Skottland sa en gång för många år sedan till oss att en av de klokaste saker man kan göra i livet är att inte skaffa sig fiender i onödan. Visa alla människor intresse även om du först inte tror att de har något att bidra med i ditt liv. Man vet aldrig vilka människor man kan komma att behöva hjälp av i framtiden och ju fler människor man har i sitt nätverk desto bättre är det. Syftet är kanske inte så ädelt som man först vill tro, men effekten finns ändå. Färre ovänner och fler vänner.

Odla inte bara mat utan även förnöjsamhet! Det är mänskligt att jämföra sig med dem som har mer, finare, nyare och dyrare men alla mår mycket bättre om vi kan känna oss nöjda över det vi faktiskt har. Så länge vi är mätta, mår bra och har tid för vänner och familj så borde vi vara nöjda men det blir sällan så. Jag tänker ofta på min far som la mycket tid på jobbet och på olika föreningar. Det innebar att han hade mindre tid med oss barn. När han låg för döden i lungcancer blev det oerhört tydligt för oss att de prioriteringar han gjort inte hade någon betydelse i slutet av hans liv. Det var mycket få människor från hans föreningar eller yrkesliv som fanns där i slutet. Familjen och de närmaste vännerna är de du kan förlita dig på vid en verklig livskris.

Det mesta av det vi nämnt är långsiktiga fleråriga projekt men det kan vara klokt att även förbereda sig för en eventuell akut situation:
Inom permakultur brukar man prata om att man ska se till att kunna lösa alla sina behov på minst tre sätt. Det blev vi varse en gång när vi bodde i en sommarstuga med vår äldsta dotter som då var tre månader. Vi blev insnöade och elen försvann. Vi kunde inte ta oss ut på tre dygn och allt vi hade som värmekälla var en öppen spis som snarare drog värmen ur huset än värmde upp det. Aldrig igen att vi sätter oss i den situationen. Vi tvingades laga mat i öppna spisen men hittade först inte några kärl som vi kunde använda. Till slut fann vi en gammal kopparpanna som vi kunde värma mat i. Idag har vi elspis, trangiakök, flera fotogenkök och vi har påbörjat installation av vedspis. När det gäller värme så har vi vedpanna, kakelugnar, fotogenvärmare och ett par elelement. Varje behov bör kunna lösas på tre sätt. Vi har egen brunn, bensindriven pump och vattendunkar med lagrat vatten. (De har vi redan behövt använda)

Läs MSB:s folder om 72 timmarsberedskap eller deras webbsida. Där står vad varje hushåll bör ha hemma och hur man kan förbereda sig. Om alla hushåll verkligen hade denna beredskap inför akuta situationer så skulle samhällets resiliens öka markant. Om människor lider brist på det allra nödvändigaste i en akut krissituation så finns det risk för att man lockar fram oönskade beteenden. Det är lättare att ha att göra med människor som inte har panik för att de är hungriga eller törstiga.

Som vi skrev i början av inlägget så gillar vi att fokusera på att öka samhällets resiliens istället för att tala om hållbarhet eller koldioxidutsläpp. Fokuserar man på resiliens så kommer koldioxidutsläppen automatiskt att minska och hållbarheten att öka. Fokuserar man istället bara på koldioxidutsläpp så minskar ofta resiliensen. Då är det helt ok med högteknologiska kostsamma kolinlagringmetoder eller massproduktion av elbilar. Det blir ett trollande med siffror som lätt leder oss in i återvändsgränder och skapar ett än mer komplext och sårbart samhälle. För några år sedan försökte Sverige t.ex. få ner koldioxidutsläppen genom en massiv satsning på etanol och raps-diesel vilket blev en flopp. Ett av skälen till att vi inte gråter över det är att det går åt mängder med fossil energi för att driva de jordbruksmaskiner som producerar grödan som används vid etanoltillverkning. Idag talar nästan ingen om etanol. Försöker man diskutera hållbarhet så blir det lätt ett stuprörstänkande där man fokuserar på antingen ekonomi, miljö eller social hållbarhet. Det finns till och med de som hävdar att vi först måste få till en hållbar tillväxt för att över huvud taget ta tag i miljö- och sociala frågor. Den som har upplevt några mandatperioder vet att den stunden aldrig kommer. Utgår man istället från resilensbegreppet så får man med alla delar av hållbarhet och hamnar på småskaliga energisnåla tekniker. Vi har alltså inte något emot att man försöker öka kolinlagringen i jorden men ser hellre att det sker genom biokolsproduktion, trädplantering och ökat bete av gräsätande djur än via dyra avancerade tekniska lösningar. Vi ser hellre att man slutar använda bekämpningsmedel och begränsar jordbruksytan för monokulturer än att man uppfinner konstgjorda bin som ska sköta pollineringen.

Det blev en lång lista. Vad ska man göra?

Välj det som du tycker verkar roligast. Alla måste inte göra allt men ju fler som gör något desto mer resilienta blir vi. Väljer du något roligt så är det större chans att du fortsätter än om du tvingar dig till något du inte tycker är kul. Inom omställningsrörelsen brukar vi säga: Har vi inte roligt så gör vi det på fel sätt. Det är också en anledning till att vi skaffat gård. Det är himla kul.

4 kommentarer

  1. Tack för ett otroligt bra och handfast blogginlägg. När jag läser det så inser jag att i min lilla familj så är vi en god bit på väg även om vi inte har en gård. Biodlingskursen är faktiskt redan bokad 🙂

    Hoppas detta inlägg delas bland många för det var verkligen användbart.

  2. Ylva Lundin

    19 april, 2018 at 12:28

    Tack Anders! Lycka till med biodlingskursen! Svårt att hitta nyttigare saker att syssla med 🙂

  3. Hej igen
    Återvände för att hitta lite inspiration och stöd på nytt 🙂 Det är en bra text.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑