Månad: mars 2015 (Sida 1 av 2)

Vill du hjälpa till?

Många vi känner och träffar säger att de gärna kommer ut till Östängs gård och hjälper till. Det låter bra tycker vi eftersom det finns precis hur mycket som helst att göra på gården. Vi tar vi tacksamt emot all hjälp vi kan få. Under våren kommer vi att stängsla, måla , rensa kvickrot och bygga bäddar, så, plantera, hugga ved, bygga källardörrar och mycket annat. Listan är lång och det finns nog arbetsuppgifter som kan passa alla. Eftersom det är mycket trevligare när man är många som jobbar så tänker vi bjuda in till två större arbetsdagar i vår. Då planerar vi in jobb där det är en fördel att vara många. Det blir den 12 april och 2 maj mellan 10-17. Vi börjar med en gårdsvisning klockan 10 för de som inte har varit här förut där vi berättar om våra planer för gården.  Vi bjuder på fika och lunch så hör gärna av er så vi kan beräkna hur många vi ska förbereda för – lättast via mail till ylva.lundin@storyline.se. Tala också om om det är något speciellt du inte äter. Barn är självklart också välkomna.

Utöver dessa två dagar så finns det även möjlighet att komma ut och hjälpa till varje måndag hela våren. Då är alltid jag (Ylva) på plats och vissa dagar även Jonas.

ôstÑng011 P1070912 P1070334

Odlingsbädd nr 1

P1080305Det har blåst på fältet idag. Vi ligger efter med anläggningen av odlingbäddar men idag blev det dubbla underställ, mössa och halsduk för att över huvud taget kunna jobba ute.Tanken från början var att Agneta och Anni-Frid skulle sköta ogräsrensningen och att vi sedan bara skulle kunna skopa upp jorden i bäddar och sedan så 😉 De gör så gott de kan men marken har varit hård och frusen så de har inte haft så lätt att böka.

P1080306Nu har vi därför flyttat på deras stängsel så att ytan för första raden med bäddar hamnar utanför och där har vi börjat att bearbeta jorden själva. Det största problemet är kvickrot men vi har även maskrosor, revsmörblomma och skräppa att strida mot.

När vi har pratat med olika människor om att vi vill börja odla grönsaker så har vi fått väldigt många råd. De flesta har påpekat att om man ska köra ekologiskt så måste man börja i princip ogräsfritt om man ska klara av det. Vi har fått massor av tips på hur det ska gå till. Det vanligaste tipset är att bearbeta marken om och om igen med olika typer av harvar för att sedan plöja med traktor. Ett annat vanligt tips är att inte börja odla alls utan att antingen låta marken ligga i svartträda något år eller att täcka hela ytan i två år för att sedan börja odla och slippa rensa. Vi har även fått tipset av en ekologiskt odlare att spruta hela fältet med Round-up för att sedan starta vår ekologiska odling. Med många råd i ryggen så blir det ibland väldigt svårt att navigera. Vi är inte pigga på att bearbeta för mycket med olika maskiner eftersom marken packas och mycket fossil energi konsumeras på det sättet men vi är inte heller pigga på att vänta i flera år med att sätta igång. Att vi skulle använda kemikalier är förstås helt uteslutet så därför föll vårt val på grisar.P1080304

Vi har för avsikt att under fyra års tid anlägga ett kvarter per år. Detta årets kvarter kommer att bearbetas av Agneta, Anni-Frid och oss själva. Nästa års kvarter kommer förhoppningsvis grisarna att klara upp själva utan vår hjälp eftersom de kommer att få gå i det kvarteret större delen av säsongen plus hela vintern. Tredje kvarteret kommer vi att täcka med en blandning av hästgödsel och halm för att sedan lägga en pressening ovanpå för att minska ljusinsläpp och förhoppningsvis ta död på ogräset. Tanken är att maskarna ska ha något att bearbeta och att ogräset ska dö. Presenningen får ligga denna och nästa säsong och sedan blir det förhoppningsvis odlingsbart utan för mycket grävande. Det fjärde kvarteret funderar vi på att täcka med tidningspapper och halm för att odla potatis i halmen i år. Vad vi gör med det skiftet därefter vet vi inte. Som ni förstår så famlar vi oss fram och prövar allt efter som .

Idag har jag äntligen gjort färdig den första bädden av 24!!! i första kvarteret. Det går till så att jag grepar upp en rad på 1.20 m och sätter mig ner för att för hand ta bort all kvickrot. Sedan ställer jag mig upp och grepar nästa rad på 1.20 m och sätter mig ner och fortsätter rensa. Samma procedur upprepas tills den fem meter långa bädden är rensad från ogräs. Jorden är anmärkningsvärt hård. Man får ta i för att få upp den. Jag vet inte om det beror på år av traktorkörning eller om det är något annat som gör att jorden är så packad. När man rensat en koka från ogräs är jorden dock lucker och fin. Tanken är att anlägga fasta bäddar som ingen får gå i för att få bukt med jordpackningsproblemet.

P1080324I varje greptag finns väldigt många kvickrötter. En bädd på 1.20 gånger 5 meter har gett sex korgar fulla med kvickrot. De ställs undan och kommer om två till tre år att ha förmultnat till jord.

P1080307

När vi berättat för människor att vi tänker låta grisar bearbeta kvickroten har många varit väldigt positiva men några har också hävdat att grisar inte äter kvickort. Vi har också hittat en rapport som hävdar att de inte äter kvickrot och när jag rensade idag började jag mer och mer tänka att det nog stämde eftersom det var sådana enorma mängder kvar där de ändå har gått i vinter. Men visst äter de kvickrot när de är hungriga. Här är filmbevis, även om de också gärna tuggar på en del annat.

En annan varning vi fått när det gäller grisarna är att de äter upp alla maskar så fältet skulle bli helt fritt från daggmask. Men det stämmer inte heller. Idag har jag haft glädjen att hitta massor med mask. Därför använder jag också grep istället för spade när jag arbetar med bäddarna. Det är fler maskar som överlever då. Maskarna är de effektivaste jordförbättrarna man kan ha i jorden och kommer att hjälpa oss att omvandla växtrester till ny mullhaltig jord. Det behövs! Fältet vi bearbetar nu består av sandjord men mullhalten är alldeles för låg så att öka den blir en viktig del av odlingsprojektet framöver.

P1080319

I morgon ska jag angripa bädd nummer två.

Skogsträdgårdskurs tillfälle 2

Äntligen dags för andra kurstillfället på skogsträdgårdskursen. Första gången träffades vi i studiefrämjandets lokaler och hade ett teoretiskt kurstillfälle så idag var första gången som deltagarna var på Östängs gård. Vi började med fika medan vi väntade på att alla skulle komma.

P1080103Sedan var det dags för en rundvandring för att alla skulle få klart för sig var alla trädgårdsredskap och verktyg finns samt få en första titt på dammarna och den yta där vi tänker oss att anlägga skogsträdgården. Vi pratade om solinstrålning, vilka träd som behöver tas ner och vilka träd som vi bör spara. Runt dammarna finns en del al som är kvävefixerande och kan tjäna som bra amträd åt växterna i skogsträdgården. De får stå kvar liksom en vacker ek och en vide som är bra för bin. Några tallar kommer vi dock att behöva ta ner för att de skuggar ut västersolen. Eftermiddags och kvällssol är viktiga för att ge träd och buskar så många soltimmar som möjligt.

P1080107
Solen sken och platsen kändes verkligen rätt i solgasset. Men kylan kändes ändå när vi stod still och pratade så flera deltagare blev sugna på praktiskt arbete. Dags att hämta spett, greppar, spadar och grensaxar och börja undersöka och röja på platsen. Vår gamla militärkärra kom åter till användning. Ett par barn fick också plats. P1080116

Vi provgrävde för att se vad det är för jord på platsen och  kontrollerade djupet ner till berggrunden.

P1080123 P1080128

 

P1080130

Bosse förklarade hur vi kunde tänka kring olika växter och diskuterade platsens för- och nackdelar. Delar av marken är rätt vattensjuk men kanske kan man utnyttja även den delen till speciella växter? Kanske kan vi bygga upp bäddar för vissa planteringar? P1080125
Deltagarna fick sedan möjlighet att bekanta sig med platsen på egen hand. Några grävde ut diket ytterligare för att mer vatten ska ledas ifrån platsen, andra röjde grenar och stockar och la på hög, några vandrade runt och funderade.

P1080136 P1080151 P1080146

Därefter var det dags för lunchpaus. Deltagarna delade in sig i fyra grupper och började planera in de växter som vi har beställt samt gav förslag på växter de tyckte vi skulle komplettera med. Till hjälp i grupperna hade vi en del litteratur, internetsidor och naturligtvis vår kursledare Bosse som gick runt och hjälpte till.

P1080157 P1080168 P1080170

Många av växternas om vi beställt blir väldigt stora om man inte håller efter dem och beskär dem. Vissa buskar kan bli sex meter höga. Det tänker man kanske inte på när man planerar in dem. Bosse uppmanade oss att utgå ifrån plantornas storlek i vuxet tillstånd och inte planera in för tätt. Solens strålar bör nå ner till lägre skikt också så man inte får ett helt tätt trädskikt.

 

P1080179 P1080183 P1080186

Bosse bröt planeringsarbetet för att titta på träden som finns i vår trädgård för att få oss att förstå skuggning och hur stor yta varje träd faktiskt behöver.

P1080194

Planeringsarbetet fortsatte och grupperna hade möjlighet att rita in på kartor och även gå upp till dammarna för att mäta och stega upp träden.

P1080215P1080220

 

På eftermiddagen bröt vi för fika innan det var dags för redovisning och diskussion kring gruppernas förslag.

 

P1080227

Spännande att höra hur grupperna har tänkt. Det märktes att de lyssnat på vad Bosse sagt om solinstrålning och avstånd och annat. Flera grupper hade liknande tankar men några grupper hade tänkt helt annorlunda. Det är alltid bra när fler tänker och man får en möjlighet att pröva sina egna tankar mot andras. 

P1080224 Vi avslutade med att testa lite jord och vatten från bäcken med Bromtymolblått vilket väckte gamla högstadieminnen till liv hos deltagarna. Det visade gult som förväntat vilket indikerar sur jord. P1080243

 

Redan nu tror vi att vi har platserna för vårt valnötsträd och våra blåbärsbuskar klara. Vi inser också att vi vill komplettera vår beställning med körsbär, mullbär, persika, hjortron och åkerbär. Till nästa gång ska vi skaffa sorknät och halm och planera in vad vi behöver stängsla för att växterna ska få vara i fred. Nästa kurstillfälle blir det mer praktiskt arbete med anläggning, stängsling och marktäckning för att det ska vara så klart som möjligt till sista gången då vi ska plantera. Vi kommer också att planera in ett besök på en plantskola i Mölnlycke för att kompletteringsköpa de växter vi vill ha.

Röjning

På lördag är det dags för skogsträdgårdskursens första träff här på gården. Tanken är att anlägga skogsträdgården runt våra dammar.  Där är dock inte röjt på många år så vi har ägnat en del tid åt att försöka få bort alla småbjörkar och smågranar som gjort att det faktiskt var svårt att promenera runt dammarna förut. Det ser redan bättre ut och det kommer att bli mycket vackert när de flesta av de mörka granarna i bakgrunden har försvunnit.

P1080063Idag var det så blåsigt så skogen var enda platsen utomhus där det kändes ok att vara. Det blev därmed en röjningsdag till inför lördagen. Vi är inte klara med röjningsarbetet men tillräckligt för att det ska gå att titta på platsen och provgräva för att kunna planera var växterna så småningom ska placeras.

P1080073Under dagen har jag bland annat använt tre saker som underlättar röjningsarbetet mycket. Framför allt min motorsåg. En Stihl MS192C. En av de allra minsta bensinsågarna man kan köpa. Den är lätt och smidig när det gäller att fälla mindre träd. Svärdet är kort och maskinen väger inte mycket. Den är dessutom väldigt lättstartad.  Jag brukar ha svårt att få igång maskiner med ryckstart. Oftast slutar det med att jag är förbannad, har ont i armen och behöver be om hjälp för att få igång maskinen. Men på min såg finns en så kallad ”mormorstart”. Kan inte säga att jag gillar benämningen men jag gillar funktionen. Den har en gummiblåsa för att pumpa fram  bensin, choke och en fjäder i startsnöret som gör att man kan dra långsamt och inte behöver rycka så hårt. Den startar alltid.

P1080075Jag gillar egentligen inte motorer speciellt mycket utan har det gärna tyst omkring mig i skogen. Därför använder jag bara sågen för att fälla och tar sedan bort grenar och kapar toppar med Fiskars grensax. Den är helt grym! Skär igenom även små träd och fungerar därför både för att kapa toppar, ta bort grenar och fälla miniträd. Ingen klämrisk och den är kort och lätt. Äger du inte en sådan så köp en!

En tredje favorit är en av våra två armekärror inköpta på Hjulet second hand i Vårgårda. De har vi använt mycket i staden som cykelkärror för att transportera saker till och från kolonin, storhandlat och mycket annat. Sedan vi flyttade ut till gården så har de istället blivit vedkärror som används för att köra ut småträd ur skogen ner till vedbacken. Smidigt att ta sig fram med i skogen mP1080049ed stora hjul. Skogen ligger högre än gården så om man lastar med bra balans så rullar kärran nästan ner till vedbacken av sig själv.

Större träd använder vi traktor och timmerkärra till men när det bara är småträd vi ska ha ut så känns det skönt att inte behöva starta upp traktorn.

Ibland känner jag mig frestad att lämna kvar småträden i skogen men dels så ligger de i vägen och dels så blir det faktiskt ved även av de små träden. Vi behöver ha ihop en ansenlig mängd ved till nästa vinter och ligger definitivt efter med det arbetet (också) så varje vedpinne är välkommen.

 

P1080080

Det börjar arta sig. Vägen är körbar med traktor och närmast övre dammen börjar det lätta eftersom alla granar är borta där. Svårt att veta vilka av lövträden man ska ta ner. Vissa träd ger sådant slyuppslag om man kapar dem – men samtidigt måste en hel del bort. Björkarna och granarna är inte så svåra att hantera men kapar man en asp så kan man få mer problem med sly än vad kan hantera. P1080070

Att fälla träd är roligt. Stora träd är roligare än små men även små träd är roliga att fälla. När man gått loss och fällt en stund så är det ett rätt mödosamt arbeta att kapa och dra undan allt ris som blir.

P1080069

Vägen är inte precis farbar när alla träd fallit huller om buller. Försöker samla in allt som inte ska bli ved i rishögar. Det är inte speciellt snyggt men jag tänker att det kan bli bostad åt många djur. P1080072

 

Under arbetet idag har jag funderat mycket på om vi valt rätt plats för skogsträdgården. Så fort vi fick syn på dammarna så började vi prata om att anlägga en skogsträdgård där. Platsen känns perfekt eftersom den ligger i en sluttning mot söder med skyddande skogar runt omkring. Dammarna gör att det alltid kommer att finnas vatten och dessutom borde de hjälpa till att skapa ett bra mikroklimat. Bakom dammarna ligger ett berg som också borde kunna hjälpa till att lagra värme. Men det finns nackdelar också. Kommer vi att kunna bemästra slyuppslagen? Kommer vi att kunna gräva i marken eller är den för full med rötter? På lördag kommer skogsträdgårdsdeltagarna och då är det dags att provgräva och diskutera platsen ordentligt. Kanske har vi tänkt helt fel. I kväll har vi diskuterat alternativa platser att ha i rockärmen om det visar sig vara för svårt.

Men det skulle reta mig. Jag är verkligen förälskad i platsen runt dammarna och skulle älska att kunna vandra upp där och käka mullbär och minikiwi.

« Äldre inlägg

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑