”Återställande” av huset

I ett hus från 1904 är det mycket som med tiden har ändrats och byggts om. Gamla ojämna material har dolts av skivor för ett modernare utseende och då och då har nya tapeter i olika design efter modet satts upp. Möjlighet att dra in vatten har inneburit badrum och en annan typ av kök. Moderna material som känts fräscha och lättanvända, när de kom, täcker väggar och golv. Gips, plast, mineralull, frigolit och plastfärg finns det gott om och efter tio år på gården har vi i långsam takt börjat skala av en del av detta och börjat en renovering där vi plockar fram och ersätter/återställer en del av det gamla.

Förra vintern var fokus på badrummet och det har nu blivit ”Östängs-klart” (vilket betyder fungerar men att det återstår 10-20%). Därmed så kan riva ut det gamla på nedervåningen.

När de förra ägarna satte in badrummet valde de att ta bort pardörrarna mellan hallen och salen som låg rakt fram när man kommer in i huset. Där blev det istället dusch och toalett. Överallt på nedervåningen har vi gamla spegeldörrar men till toaletten var det en vitmålad gabondörr. Den vägde mycket lite så den skilde sig på flera sätt från de övriga dörrarna.

Vårt nya badrum ligger nu bakom dörren som är öppen i bilden ovan men det blir ett eget inlägg om det längre fram.

När de byggde badrummet mellan hallen och salen så reglade de upp och byggde sedan med gips så att det blev en kub som var lätt att sätta plastmatta på. Sveriges första gipsskivefabrik startade i Varberg 1957 och färgval och utförande tyder på att gipskuben byggdes någon gång under sent 60-tal eller tidigt 70-tal. Placeringen innebar att när man kom in i hallen så låg badrummet rakt fram och om man ville in i salen så var man tvungen att gå runt igenom två andra rum till höger eller köket och ett rum till vänster för att komma dit. Salen, eller vardagsrummet som vi kallar det, har bara fönster åt nordost och har varit ganska mörkt.

För att ordna avloppet till vårt nya badrum så var vi tvungna att såga ett hål i gipskuben för att komma in under trappan för att dra avloppet.

På väggen finns två plastmattor. Den understa var inte slät utan hade längstgående ränder och denna typ känner jag igen från vårt badrum i Alingsås som byggdes 1970. Den övre som syns på bilden ovan är förmodligen från 80-talet då badrummet troligen renoverats. Taket var sänkt från 284 cm till strax ovanför huvudhöjd och både till höger och vänster blev det stora tomrum under trappan och vid murstocken. Tomrummen blev mössens domäner, vi hittade en hel del fröskal och musskelett.

Under plastmattan på golvet fanns spånskivor och sedan det gamla brädgolvet kvar. Genom det har avloppsrör och vattenledningar dragits och det har också blivit skadat kring golvbrunnen av läckage.

Det var trots detta i förvånansvärt gott skick och 30 mm tjockt. Sågspånen under hade sjunkit ihop förvånansvärt lite förutom runt rör där det blåste in friskt.

Bakom gipskuben hittade vi gammal pärlspont både på väggar och tak. Pärlsponten är rolig. Den är hyvlad i vanliga grova och breda entumsbrädor som var och en har två pärlspont på sig och det syns tydligt i taket på bilden nedan där skarven mellan varannan bräda är större.

Till höger har det funnits en dörr i pärlsponten där man kommit in under trappan. Det syns eftersom pärlsponten är avsågad rakt på ett ställe. Där har de sedan satt in grövre brädor innan gipsen sattes på.

Till höger har funnits en lucka där man har kommit åt utrymmet ovanpå bakugnen.

Där hittade vi förutom musskit 32 krukor, en del med jord, några rullar tapeter och en kakelplatta likt de som sitter i salens kakelugn.

Ventilationsrör, vattenledningar och annat har dragits bakom väggar och ovanför det nya taket. På så sätt har det naturligtvis varit bekvämt att bygga en kub i ett större utrymme, alla rör kan monteras osynligt.

På bilden nedan ser man hur stor dörröppning det varit ut mot hallen i jämförelse med den lilla dörrkarmen till badrummet. Man ser också hur pampigt det har varit med det snedställda takvinklarna.

De gamla pardörrarna som suttit i öppningen in till vardagsrummet stod kvar på vinden. Det är ett par imponerande dörrar som är 230 centimeter höga och väldigt tunga. Vi hade hoppats på att de hade lämnat den gamla dörrkarmen kvar i hålet men det hade de tyvärr inte så nu har vi bett Magnus på Trampverkstan att tillverka en ny karm åt oss.

Vi bar ner dörrarna för att testa om de passade i öppningen som vi hittade bakom plastmattor och gips och det gjorde de.

Vårt vardagsrum pryds av en 80-tals strukturtapet. De gamla golvlisterna är kvar men när de la in körsbärslaminatgolvet så satte de en modern golvlist i gammal stil utanpå orginalet.

Till slut kunde vi inte hålla oss längre så vi tog upp ett hål till vardagsrummet.

Även om det innebar mer stök i vardagsrummet så var det skönt att äntligen få in lite mer ljus dit. Det första vi gjorde när vi rivit allt och städat var att isolera golvet med ekofibrer och sedan lägga på ett nytt golv för att få tätt. Det gamla golvet var för skadat för att det skulle gå att återanvända men vi sparar brädorna då de kan komma till användning någon annan stans.

Utrymmet under trappan är tapetserad med en numer mycket trasig tapet.

Avloppet från övervåningen behöver fortfarande gå igenom utrymmet och ska byggas in på något sätt. Vi har använt den gamla pärlsponten som vi rivit till att klä in väggarna och här under trappen ska bli ett förråd och städskåp. Vi ska bygga upp en vägg i höjd med den runda pelaren och sätta in en spegeldörr där.

Ovanpå bakugnen kommer det också att bli förvaring. Det ska inte vara ett tillhåll för möss i alla fall.

Framför bakugnen kommer vi att bygga ett skåp med hyllor för förvaring. Det är skönt att ha inomhusjobb att göra när det är skitväder utomhus. Vi gillar att bygga och fixa men det får ta den tid det tar och det kommer att ta minst tio år till innan alla utrymmen är som vi vill ha dem. Öppningen från hallen in i vardagsrummet har inneburit en stor förändring i hur vi använder undervåningen. Tidigare var vårt nya badrum, vårt kontor och vårt sovrum genomgångsrum men så är det inte längre vilket känns väldigt bra.

1 kommentar

  1. Ylva

    Kul med färdighetsnivån, jag kallar det Paretro, ni vet, först gör man 80% av arbetet på 20% av totala tiden. De resterande 20 % tar hela 80 % av tiden. Så om man hoppar över det hinner man 5 gånger fler projekt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑