En gård för omställning

Kategori: Uncategorized (Sida 1 av 15)

Såplanering 2021

Sitter alldeles själv i en stuga i Tylösand och har tid att göra en seriös planering inför nästa säsong. Jag önskar att jag hade dokumenterat allt från 2020 men det är bara att inse att de flesta bladen över bäddskötsel och skörderesultat gapar tomma. Jag hade som mål 2020 att jag skulle bli bättre på dokumentation men det sket sig totalt. Det har inte varit en lätt säsong men det bästa med att odla annueller är att man får en ny chans nästa år.

Vi använder iZettle som kassasystem så med hjälp av det kan jag ändå se när jag började sälja de olika grödorna och i vilka volymer jag sålt dem. Det är inte dokumentation på bäddnivå då många grödor odlas i fler bäddar men det är ändå en liten hjälp. Det jag mest önskar att jag dokumenterat är när jag bladgödslat och var vi förra året spred ut mustrester. Vissa grödor har inte gått bra i år men eftersom jag inte dokumenterat så kan jag inte se om det beror på åtgärder jag gjort eller något annat.

Sju kvarter har i min planering blivit 14 ”halvkvarter”. Tanken med det är att grödorna ska ”hoppa” tre steg varje år. Det gör att jag kommer att odla kål var fjärde år i sex bäddar och var femte år i tolv bäddar. Det är den bästa lösningen jag kommit fram till om jag vill odla ett och ett halvt kvarter med kål.

Om jag följer växtföljdsplaneringen ovan inser jag att jag nått pensionsålder när 2029 infaller. Det är lite hisnande. Kommer att orka hålla på så länge?

Nästa år kommer jag att odla ungefär samma mängd lök som tidigare år. Det jag behöver utöka är skörden av vitlök då jag sålde slut årets vitlök redan i september.

Jag kommer att utöka antalet bäddar med gurka och squash men även där är jag rätt så nöjd med årets resultat. Jag odlade i år bara en bädd zucchini eftersom det är lätt att få för mycket av den varan men eftersom jag blivit bättre på att skörda flera gånger i veckan så har jag lyckats hålla dem relativt små vilket gör att jag nästa år kommer att utöka till två bäddar.

Kål blir det 18 bäddar av istället för årets 13. Trots det så känns det som om jag lätt skulle kunna odla mer kål men jag inser att det får räcka med det.

Bönor och ärtor vill jag inte odla mer av. Inte för att det inte är lätt att sälja men för att det tar så enormt mycket tid att skörda.

Morötter är mitt största problem. Jag har ALDRIG lyckats bra med morötter men det är en gröda som är lätt att sälja och som framför allt går att lagra under vintern så jag vill verkligen lära mig att odla morötter. Nästa år ska jag bredgrepa bäddarna mycket noggrant och hålla ännu bättre koll på sniglarna så kanske det går trots allt.

Betorna ska få mer gödsel nästa år. Jag har inte producerat alls den mängd stora betor som jag brukar göra i år men vad det beror på vet jag inte riktigt. Bättre bredgrepning även här. Vitbetor kommer jag att odla mindre av men gulbetorna kommer jag att så fler av då de sålt mycket bra.

Majs har jag provat både direktsådd och förodlad och nästa år blir det bara förodlad då den direktsådda inte blivit klar än. Kanske hinner den innan säsongen är över men jag vill inte riktigt chansa på det.

Några bäddar gröngödsling ser det också ut att bli. Det känns bra men om jag känner mig själv rätt så är risken stor att även de planerade gröngödslingsbäddarna kommer att fyllas med annat.

Jag gör min såplanering i excel. Det gör att jag kan kopiera rader från föregående år och sedan behöver jag bara justera utifrån skördedokumentation och erfarenheter. Sedan skriver jag ut planeringen och sätter in den i en pärm. Inför varje vecka skriver jag upp vad jag ska göra på en whiteboard och prickar av allteftersom jag hinner med att utföra sysslorna.

Om någon är intresserad av min planering så hittar ni den i följande dokument:

Orangeri/växthus del 8

Ingenting av det vi byggt tidigare här på gården har fått så många inlägg som vårt nya växthus och det är inte slut än. Det är så roligt att lära sig nya saker och så många tekniker i detta bygge som vi inte kunde tidigare. Idag har vi satt i de första glasen.

Igår jobbade jag själv eftersom Magnus var iväg på annat.

Jag började med att såga upp 44 kortlingar som ska sitta mellan sparrarna i taket. Fyra kortlingar med cc-mått 80 centimeter i varje mellanrum.

Sedan började jag såga till och göra urtag i alla sparrarna. I ena änden är det ett enkelt jack. Den änden ska ligga ovanpå regeln i gamla lutans vägg.

I andra änden är dels ett urtag där sparren ska träs över hammarbandet och dels ett avslut. Till dessa har Magnus gjort en mall. Jag gjorde en sparre klar i taget och satte upp dem efter hand. Satte också fast en kortling för varje sparre jag satte upp för att få avståndet rätt.

I hammarbandet ska också göras ett urtag som möter urtaget i sparren så det är rätt mycket jobb för varje. Jag hann få upp fem sparrar och gjort i ordning även de fem sista i lampans sken.

I dag kom Magnus tillbaka och vi började göra hål för dymlingar som ska hålla tapparna på plats inne i stolparna.

Magnus har fått tag på 18 millimeters rundstav i ek men eftersom stolparna är färska och rundstaven är torr så behövde vi borra ett hål som var något större. Jag köpte ett 19 millimeters plattborr som vi filade till så det blev 18,5 millimeter stort. Tanken är att stolparna krymper så att dymlingarna kommer att sitta fast ordentligt. Krymper stolparna för mycket så kan det spricka om skillnaden är för stor.

Dymlingarna slås sedan i hålen.

Här är en av tio dymlingar på plats.

I bottensyllen och i hammarbandet har vi gjort 30 centimeters halvt i halvt. Eftersom ek är så hårt så borrade vi hål innan vi spikade i spikar som höll ihop det som överlappade.

Det är mycket mätande, lodande och kontroll med vattenpass innan alla vinklar och stolpar är som de ska. Vi fick använda spännband för att dra hammarbandet i precis rätt läge innan vi satte fast vissa av sparrarna.

När vi spikade hammarbandet så använde vi spik som gick rätt igenom och som vi sedan krökte på undersidan för att få det extra hållbart.

Här är alla sparrarna äntligen på plats och innan Magnus var tvungen att åka för dagen så satte vi även i våra första glasrutor.

På utsidan spikade vi på lister. Sedan satte vi dit ett glas och hängde på växthusglas-S (förmodligen har de något namn) där vi sedan ställde glasruta nummer två och så satte vi lister även på insidan.

Det är mycket jobb kvar än men det här kändes verkligen som en milstolpe. Nu har jag i läxa att spika på lister för alla rutor på utsidan, klyva till lister som ska sitta på insidan, spika fast de sista stolparna, sätta fast alla kortlingar men det får bli i morgon.

Skottkärrelagning

Våra skottkärror lever ett hårt liv. Vi har fyra stycken skottkärror från Hörby bruk. Tre med plåtbalja och en med plastbalja. Vi har inte köpt någon av dem ny utan alla är inköpta på blocket eller loppis. Under odlingssäsongen är de igång stora delar av dagen och transporterar gödsel, jord, säckar, ved och mycket annat. De står oftast ute i regn och rusk eftersom alla utrymmen inomhus nästan alltid är upptagna av annat mer ömtåligt material.

Men skottkärrornas skalmar i bok blir så småningom ruttna och när man har ett extra tungt lass och kör i gropar och hål så händer det att de går av. Först gick en skalm till plastskottkärran av men själva plastbaljan är ändå så dålig så den använde vi inte så ofta. Den blev stående men häromdagen gick även en skalm till en plåtkärra av.

Efter många dagar med Magnus när vi jobbat på växthuset har jag lärt mig allt mer om att arbeta i trä. Magnus har en verktygslåda med många roliga verktyg i som han lämnar här mellan gångerna vi jobbar. De senaste dagarna har jag funderat över skottkärrornas trasiga skalmar och eftersom det är skitväder idag så gav jag mig på att tillverka egna.

Hörby använder bok men vi hade ingen bok hemma så jag använde ek. Det är inte lika bra eftersom ek inte är så flexibelt. Det innebär förmodligen att mina egentillverkade skalmar inte kommer att hålla lika länge men jag var så sugen på att pröva så jag struntade i det.

Jag började med att montera isär skottkärrorna och såga till ett ämne. Jag använde den gamla trasiga skalmen som mått i klyvsågen och sågade till en lika lång bit som den gamla skalmen. Sedan la jag den gamla trasiga skalmen ovanpå ämnet och stack ner en penna i hålen för att markera var jag skulle borra nya hål för bultarna.

Sedan satte jag fast ämnet i ett skruvstäd och borrade nya hål. Därefter använde jag bandjärnet för att forma själva handtaget så att det blev greppvänligt.

Det gick förvånansvärt lätt och blev förvånansvärt bra. Skalmarna oljades in med halvolja och sedan var det bara att montera fast dem.

Plåtkärran är mindre än plastkärran så där var skalmen tre gånger fem centimeter men på plastkärran var måtten fem gånger sex centimeter.

När jag gjort första kärran kom Magnus och Maria förbi och visade mig hur jag även kunde använda en så kallad kringla eller bandhyvel för att få det riktigt bra. Vi äger en sådan men jag har inte förut vetat vad den var bra till.

Det är väldigt roligt att jobba i trä och man känner sig nöjd när man lyckats laga saker själv.

Visserligen kan man köpa reservdelar på Hörby där två skalmar kostar 550 kronor men det går snabbare och är roligare att göra nya själv.

Badbrygga

50 meter från vårt hus finns grannens grustag. Där är fint badvatten och Jonas har badat där någon gång varje år sedan vi flyttade hit.

Förra året när det var så varmt så började vi fundera över om vi kunde göra badet mer lättillgängligt genom att bygga en badbrygga men det blev aldrig av. Det är alltid massor av mer akuta projekt som behöver tas tag i så badbryggan blev aldrig byggd.

I år satte vi upp badbrygga på årets wwooflista där wwoofarna kan välja vad de vill jobba med på eftermiddagarna. Lukas och Iriz tog tag i projektet förra veckan. Vi hade fyra blå tunnor att utgå ifrån. Tunnorna är tänkta att bära upp själva bryggan så den inte sjunker. Vi vill inte använda tryckt virke så det vore bra om flytkraften var så pass stor så att själva träkonstruktionen inte hamnar i vattnet.

Det är bra med ingenjörer som wwoofare. De funderade och räknade och ritade och började sedan bygga.

Idag forslades alla delarna inklusive tunnorna ner till grustaget för att sättas ihop. Konstruktionen kommer att bli så pass tung så det var klokast att inte bära hela på en gång.

Reglarna har de skruvat ihop uppe vid gården och alla brädorna har de sågat till i rätt längd så nu var det bara att sätta fast tunnorna och sedan skruva på brädorna.

Tunnorna fästs vid reglarna med remmar.

Sedan skruvades brädorna fast.

Två fästen skruvades fast för att kunna sätta fast bryggan med ett rep.

Sedan skjuvades bryggan ner i vattnet och provades av Iriz och Lukas. Flytkraften i de fyra tunnorna är väldigt bra så själva träkonstruktionen ligger högt över vattnet. Nu behövs det bara en badstege så man kommer upp efter doppet.

Ganska typiskt att det varma vädret försvann idag och att det regnat och blåst hårt hela eftermiddagen och kvällen. Ingen har känt för att bada och det lär krävas en stund i bastun de närmsta dagarna för att någon ska gå i.

Öppen arbetsdag

Idag var det dags för den årliga öppna arbetsdagen. Tolv vuxna och fem barn får uträttat mycket på en dag. I huvudsak är det medlemmar i vårt gårdssamverkan-gäng som kommer på våra arbetsdagar men vi har också några andra stammisar som alltid ställer upp när det vankas arbete.

Idag hade vi tre arbetsstationer. Kvickrotsgrävning, trädplantering och vedkap/klyvning.

Planen i år var att låna en vedklipp som finns i grannskapet. Den tar bara smala träd så det är vad vi har fällt i år. Sedan gick vedklippen sönder och det jobb som var planerat att ta en dag kommer nu att ta väldigt många dagar. Högen blev något mindre under dagen men det lär dröja innan den är borta. Det där med att vara klar med veden till påsk gick sådär i år.

En del blev i alla fall både kapat, kluvet och staplat.

Vi har planterat äppleträd två år i rad. Första året blev planteringen kanonbra och alla träd överlevde. Förra årets plantering blev inte lika lyckad. Värmen gjorde livet hårt för träden och vi var kanske inte heller lika noggranna med vattning och planteringen som första året.

Det gjorde att vi blev tvungna att ersättningsplantera en del träd. Ungefär 30 träd kom i jorden under dagen. Vi har dessutom beställt fler träd som är mer starkväxande men de får planteras en annan dag. Totalt ska vi plantera drygt 60 träd i år.

Ett antal nya bäddar blev också grävda. Här ska vi sätta lök i veckan. Trots två vändor med grisar, två vändor potatis och en vända lök i rader så finns här fortfarande en hel del kvickrot. Den måste bort för att det över huvud taget ska vara någon idé att försöka odla i bäddar. Vi kom en bra bit på väg i fyra bäddar och de kommer att gå lätt att gräva färdigt en annan dag.

Tack alla vänner som kom och hjälpte till idag. Det känns alltid lättare efter en arbetsdag som denna då mycket blivit gjort.

Nu är det slut

Sedan november har jag gått en halvfartsutbildning på Hjo Folkhögskola med Jonas Ringqvist som lärare. En av de bästa kurser jag gått. Jag har lärt mig så oerhört mycket och blivit mer strukturerad och bättre förberedd inför årets säsong.

Nu har jag en plan som borde fungera och är dessutom fast besluten om att försöka följa den. Sista träffen var vi på Bossgården där jag har varit många gånger förut. Tidigare gånger har det varit studiebesök men nu med ett halvår tillsammans rörde vi oss till en ny nördnivå. Så himla skönt.

Jonas började med att gå igenom planen för dagen.

Vi har träffats en gång i månaden under ett halvårs tid men haft mycket kontakt i vår grupp på facebook. Eftersom vi brottats med samma frågor har vi kunnat be om och få hjälp i gruppen. Nästan alla ur gruppen var dessutom med på odlardagarna i Göteborg så det känns som om vi känner varandra. Vi har bestämt att vi ska träffas igen efter odlingssäsongen och det känns bra.

Vi började med att studera jord. Dels genom att ta upp jord med en halvcirkelformad pinne för att få upp jord på djupare lager utan att behöva gräva. Dels genom att känna på jorden och studera den.

Vädret var inte det bästa så vi tyckte alla det var skönt att gå in i växthuset. Där odlar de tomater på halva ytan under plansiloplast med två droppbevattningsslangar från Waterboys i varje bädd. Vi tittade på verktyg och började med bredgrepen.

De som inte hade testat bredgrep förut fick möjlighet att göra det. Jonas bredgrepar alla bäddar för att luckra jorden utan att behöva vända den.

Bredgrepen ska bändas tillbaka bara så man ser att jorden spricker upp och inte som på bilden nedan. Där ville vi kunna studera jorden så därför bände Jonas isär rejält.

Vi gick över till att diskutera hjulhackans för- och nackdelar. Åsikterna gick isär. Vissa tyckte att det var bättre att köra med rensjärn så vi diskuterade tekniker vid hjulhackekörning samt om man eventuellt skulle modifiera den.

Andra halvan av växthuset var fyllt med vinterodling. Spenat och vinterportulak finns att skörda och smakade mycket gott. Dessa grödor fryser ihop och tinar men klarar det och växer vidare när temperaturerna går upp och ljuset återkommer.

Sedan var det dags för olika modeller av såmaskiner och deras för- och nackdelar. Först ut var Earthway som flera testat men ingen var nöjd med.

Därefter Sembdner som används till sådder med små radavstånd som rädisor. Vill man ha bredare mellan raderna får man helt enkelt låta bli att lägga frö i varje behållare.

Den verkade ganska smidig. Såbädden måste vara väldigt fin och man reglerar sådjupet genom att höja eller sänka skaftet.

Sist ut var Yang som nu finns till salu på Semenco. Alla som testat var nöjda med den och det känns ju bra eftersom vi precis köpt en. Alla som prövat var dessutom överens om att man måste testa sig fram och lära sig alla inställningar.

Det känns som om man gärna skulle vilja ha en tabell där det står hur man ska ställa in den och en tabell finns på såmaskinen men den stämmer tydligen inte perfekt.

Man ställer in den genom att byta kugghjul på två ställen. Alla kombinationer man kan få fram genom att byta främre och bakre kugghjul avgör hur snabbt den frömatande rullen snurrar. Rullar finns i massa olika modeller för olika fröer så du måste också veta vilken rulle du ska sätta på. Det finns också en borste som ska justeras för att avgöra hur många frön som ska trilla ner i rullens håligheter. Någon berättade att de provkört hemma på ett lakan för att se hur många frön som kommer ut. Jonas kom dock på att radien på drivhjulet inte blir det samma om man kör på ett hårt underlag. Han rekommenderade istället att man väger fröerna och kontrollväger efter en sträcka för att se hur tätt man sått.

Sedan trängde vi ihop oss i skölj- och packrummet. Vi diskuterade skölj av grönsaker och Jonas visade en salladsslunga som de använder till vintersallat.

Kylrummet var inte så fullt eftersom det mesta är sålt men lite vitkål låg lagrat i trälådor och morötter i plastbackar från Jula. Vi diskuterade temperaturer, lagringskärl och luftfuktighet. Jonas poängterade vikten av att kyla ner så många grönsaker som möjligt så fort som möjligt eftersom nästan alla grönsaker får bättre hållbarhet om de kyls ner snabbt.

Förpackningar är ett problem eftersom det inte är så många som odlar i den skala vi gör. Många förpackningar kan man inte köpa om man inte köper en hel pall. Jonas visade några perforerade plastpåsar som de fått tag på för att kunna leverera grönkål till Ica.

Slutligen ägnade vi en lång stund åt att diskutera den optimala storleken på gummiband till olika grödor och om man kan få upp hastigheten i skördearbetet genom att sätta dem runt fingrarna och i så fall vilka fingrar som gav bäst resultat.

På Bossgården drar de upp de flesta plantorna i en växthustunnel utomhus. De har dubbla skikt med plast och en fläkt som blåser in luft mellan dem. Inne i tunneln har de gjort ett inre ”rum” av treskikts bubbelplast för att kunna hålla värmen. Där har de också ett litet element ifall temperaturerna sjunker för lågt.

Jonas har räknat på energiåtgången och jämfört om han skulle driva upp plantorna inne under ledbelysning eller utomhus där ljuset är bra men tillskottsvärme behövs. Det visar sig att det skulle dra mer energi att ha plantorna inomhus än på detta sätt.

Efter rundvandringen gick vi in och jobbade i grupper med att reflektera över våra egna gårdar, våra mål, sammanhang och lösningar. Det är intressant att höra hur andra har tänkt och vad de har satt upp som mål.

Det var en trevlig dag och mycket föll på plats i mitt eget huvud. Tack alla odlingskamrater och framför allt tack Jonas för en fantastisk kurs.

Första kurstillfället efter jul

Första träffen efter jul på min halvfartskurs i odling blev det mer av grupparbete och mindre föreläsning. Vi fick alla presentera de gårdar vi specialstuderat i verkligeheten, via internet eller i boken Compact Farms av Josh Volk.

I USA är market gardening en stor grej så mycket av litteraturen vi läser är hämtad därifrån. Det svåraste med det är att allt mäts i inches, acres och feet så det blir mycket räknande. Deras odlingsförhållanden skiljer sig också mycket från våra men man kan ändå hitta idéer och tankar man kan ta med sig till sin egen odling. Det var intressant att höra övriga deltagare berätta om olika gårdar.

Det finns mycket erfarenhet i gruppen så det är kul att hinna prata mer med de andra. Vi gick igenom olika säljkanaler som torget, matmarknad, REKO, CSA, prenumerationer, gårdsbutik, restaurang, grossist och butiker och diskuterade för och nackdelar med dem.

Sedan fick vi i grupper planera sådd och plantering utifrån tre scenarior. Det första scenariot var att vi hade fått en beställning på 1,5 ton vitkål som skulle levereras vid olika tidpunkter. Det är mer att tänka på än vad man tror. Tidiga sorter som vi behövde använda oss av för att kunna leverera i tid kan inte stå färdiga i landet speciellt länge utan att spricka. När de väl är skördade är de inte heller så lagringsdugliga så vi behövde även planera in sådd av en mellantidig sort och sedan en senare lagringsduglig sort. Lagringssorterna tar längre tid på sig så det måste man också ta hänsyn till.

Nästa scenario gällde morötter där vi skulle leverera 100 knippen i veckan. Även här behövde vi så vid tre olika tillfällen för att ha bra skörd under en lång period. Första sådd 1 april, nästa 30 april och sedan en sen sort i slutet av maj.

Sista scenariot gällde blomkål som skulle levereras i kassar vid två tillfällen. Det är mycket att tänka på. Tidigare har jag mest tittat på varje gröda och inte att det inom varje gröda finns så otroligt många sorter som har så stora skillnader i mognad, skördefönster och lagringsduglighet. De enda grödor där jag har tagit hänsyn till det tidigare har varit morot och rödbeta. Men så har vi inte heller haft så stora möjligheter att lagra grönsaker. Får vi klart kylrummet så blir det helt andra möjligheter till lagring och då kan vi på ett annat sätt planera in successioner i odlingarna med två eller till och med tre grödor som följer efter varandra i samma bädd.

Successioner var också ett ämne som Jonas pratade en hel del om. Grönkål kan sås tidigt och ge tidig skörd men kan också sås ganska sent för att ha som vinterskörd och då hinner man till exempel med kålrabbi innan. Spetskålen kan till exempel följas av blomkål. Sallad kan man hinna tre omgångar i samma bädd om man är tidigt ute. Det ger naturligtvis en helt annan inkomst om man hinner två eller tre kulturer i en bädd.

Sedan var det dags för läxgenomgång. Vi fick två läxor. Dels att beskriva vår egen odling utifrån en modell där vi ska få med sammanhang och mål samt alla delar i odlingen från skiften, bäddar, växtföljd, gödling- och ogrässtrategier, markberedning, sådd, plantering, skörd, lagerhållning till försäljning. Den andra uppgiften var att göra så långt vi kan på vår odlingsplanering. Det handlar inte bara om att planera in vad vi ska så utan att i detalj planera allt för varje gröda i varje bädd. Ska vi förgro eller direktså och i så fall när, ska duk eller nät på, ska vi flamma och när och under vilka veckor kommer grödan att kunna skördas. Det är enormt mycket att tänka på. Lite kul är det men också väldigt komplext och ansträngande – speciellt när man inte har så mycket erfarenhet att luta sig tillbaka på. Fördelen med att göra en grundlig planering är att mycket kommer att kunna återanvändas nästa och kommande år. De bäddar som blir lyckade i år med de inplanerade åtgärderna behöver man ju bara byta bäddnummer på till nästa år. Det som inte blir lyckat däremot kan man lägga mer kraft på inför kommande säsonger.

Leverantörsbil

Under säsongen som varit har vi fått låna min systers bil som är en VW Caddy Maxi. Den är lite längre än vår egen Caddy som har blivit för liten för att använda som leverantörsbil. Vi säljer helt enkelt mer grönsaker än vad som får plats tillsammans med bord och tält. Och då har en Caddy ändå en ganska väl tilltagen volym.

Förra säsongen så köpte en grönsakskollega till oss en VW Transporter som hon packade med grönsaker exponerade och klara. Det innebar att hon dök upp på marknaden strax före öppningstid, fällde ner luckorna och var klar att börja ta emot kunder. Den gjorde oss väldigt avundsjuka och sedan dess har vi hållit utkik på blocket eftersom vi inte kan räkna med att få låna bil av min syster i all evighet. På nyårsdagen klockan 07.32 dök det upp en annons på en Transporter i Partille och eftersom vi var på väg hem från Jonas föräldrar i Kungälv och ändå körde förbi så passade det bra att åka och titta på den.

Vi har kollat på Blocket ett bra tag men nästan alla som har den typen av skåp vi ville ha hade dubbelhytt vilket ger ett betydligt mindre flak

Det är en så kallad T5 från 2007 som gått 13000 mil och är i mycket gott skick. Ett litet märke i huven fanns det och en sprint till en stolpe på flaket men utöver det fanns inte mycket att klaga på. Att bilen är från 2007 gör också att den har en miljöklass som är någorlunda ok när det gäller partiklar. Det är skönt att inte komma i ett svart moln när vi ska sälja grönsaker.

Tanken med bilen, förutom att den kommer att bespara oss dryga tre timmar varje marknadsdag i uppackning och nedpackning, är att spara våra kroppar. Hur bra Annes bil än har varit så är det inte bra för ryggen och axlarna att baxa in tunga lådor med rotsaker i bilen. Dessutom börjar även hennes bil att bli för liten eftersom vi utökat vårt utbud med äppelmust som är skrymmande.

Allt eftersom åren går så märker man att kroppen inte pallar lika mycket som förut så mycket av våra tankar och planer går just nu mot att spara på oss själva så vi orkar hålla på i många år än.

Vi slog till och köpte bilen. Förarhytten är rymlig och har tre säten. Det är inte den bekvämaste bilen för långresor för den är ganska bullrig. Tanken är ju dock inte att köra långt utan att åka till Nolbygårds Matmarknad och till REKO-ring Alingsås.

När vi kom hem smorde vi upp alla fästen och lås. Vi hittade fortfarande inte några fel på bilen.

Staget som saknade en mutter fick en ny och blev stabil och bra. Botten på flaket är täckt med durkplåt och så är även taket. Där finns också flera fästöglor så man kan lasta även ovanpå lastkåpan om det behövs.

På varje sida finns två luckor som kan öppnas oberoende av varandra samt en lucka baktill.

Skåpet är ett Chicagoskåp vilket betyder att det inte är integrerat utan sitter på originalflaket. Luckorna har en gasdämpare var som gör dem smidiga att öppna och ställa upp. Varje lucka blir ett tak där vi kommer att stå torra och fina och sälja grönsaker även när det regnar.

När alla luckorna är uppfällda ser det ut så här. Bak på flaket ligger sommardäcken som liksom vinterdäcken var i gott skick.

Fäller man ner lämmarna blir det som ett stort bord. Tanken är att duka upp med grönsaker färdiga till försäljning och lägga en duk eller ett tyg under som man kan hänga ner över sidan när man kommer fram. I taket sitter en lampa som vi kommer att uppskatta mycket när vi säljer på REKO-ringen där det ofta är mörkt.

Premiärturen med bilen blev till Vårgårda för att köpa lister. Smidigt att bara öppna en lucka, lägga in listerna och stänga igen utan att riskera att de flyger iväg. Förutom att leverera grönsaker så kommer vi att köra material och hämta upp äpplen som människor vill musta på det mobila musteriet. Det känns verkligen som ett steg uppåt för vår verksamhet.

Det hela känns lite för bra för att vara sant. Vi hade inte haft möjlighet att köpa den här bilen om det inte varit för Jonas föräldrar Ingrid och Lennart som gjorde en investering i en verksamhet som de alltid stöttar och tror på. Tack för det!

Trädgårdsskjul

Igår byggde vi stommen till vårt nya trädgårdsskjul. Tanken är att ha bara de allra mest använda redskapen samt insektsnät och fiberdukar där. Vi har ett trädgårdsskjul vid wwoofhuset men det är trångt och ligger cirka 30 meter från odlingarna. Att gå dit varje gång man behöver ett redskap blir många onödiga steg. Att där dessutom är trångt och belamrat gör att vi inte alltid vet var redskapen finns. De extra stegen att gå gör också att vi inte hänger tillbaka alla redskap när vi använt dem vilket i sin tur innebär att vi förbrukar tid på att leta efter dem. Vi har tidigare byggt en ställning mitt i odlingen för redskap men dels är redskapen utsatta för väder och vind där och dels är det för litet.

Så det var dags för en mer permanent lösning. Vi satte i sju stolpar i de stolpskor vi slog ner häromdagen. Grässvålen ska grävas undan och sedan ska vi fylla med grus och lägga plattor. Vi har fått en hel del plattor från människor som inte behöver dem längre. Det är toppen att ha ett lager av plattor när man behöver. Vi har också ett lager med virke som vi sågat upp vilket gör att vi alltid har material hemma att bygga av. Våra sågar gör också att vi alltid kan få till rätt dimensioner på det vi behöver.

De sju stolparna bands först ihop med två överliggare och sedan på ungefär halva höjden.

Sedan satte vi på två sneda reglar som band ihop framsidan med baksidan så vi kunde lägga ytterligare en överliggare på mitten. Vi kommer att sätta ett plåttak på och två fönster i bakre väggen. Alla väggarna ska kläs med brädor. Vi kommer inte att ha någon dörr utan utrymmet ska vara öppet. På utsidan under tak kommer vi att hänga våra två bredgrepar, rensjärn, grepar och en spade och invändigt kommer vi att förvara såmaskin, flamningsaggregat, hjulhacka, insektsnät och fiberdukar.

Det blir nog bra, det här.

Wwoofhuset

Idag har vi jobbat i wwoofhuset. Vi kom att prata om hur det var när huset var ”klart” och de första wwoofarna var på väg. I vanlig ordning hade vi gjort klart till 90% så när de första wwoofarna var på ingång höll Jonas på hysteriskt med det sista medan jag åkte till Hallavadet och hämtade. Jag körde mycket långsamt tillbaka och det var ”rimligt” klart när vi kom fram. Sedan dess har det gått tre år och en del i wwoofhuset har inte blivit färdigt. Det har inte gjort så mycket eftersom wwoofare är ett tåligt släkte. Många har varit runt på andra ställen och bott i husvagnar, ladugårdar, baracker och inne i folks hus. I vår tänker vi hyra ut wwoofhuset via Airbnb så idag gick vi igenom det och funderade över vad som behövde fixas för att vi skulle kunna hyra ut det med gott samvete.

I köket har vi tapetserat men med många wwoofare som lagat mat så har tapeten bakom spisen blivit rätt solkig. Därför kaklade vi väggen i köket igår.

Vi fick börja med att dra ut kyl, spis, vask och tvättmaskin från väggen. Det visade sig vara bra för där bakom behövde det städas. Vi satte upp en gipsskiva på väggen.

Kakla är roligt för det går fort och blir väldigt mycket bättre på kort tid. Vi skruvade upp en bräda i våg nedanför skivan.

Sedan var det bara att sprida ut fix och trycka dit kakelplattorna. Vi sätter kakel med kakelsnöre mellan plattorna för att få jämnt avstånd. När fixet har torkat så är det dags att gå på med fog och gummiskrapa för att få fogarna bra. Kakling är ett av de mest tillfredsställande jobb man kan göra.

Kaklingen gjorde stor skillnad. Ett annat dåligt samvete vi haft länge är att vi inte haft några spjälor i trappräcket mellan sovloftet och vardagsrummet. Hittills är det bara vuxna som har bott i huset så det har inte varit akut men om vi ska hyra ut och det kommer någon barnfamilj så krävs det lite säkerhet. Idag kom spjälorna på plats.

En sida av fyra

Vi har också satt upp dörrlister i badrummet, målat klart vissa fläckar som bara var grundande, skruvat fast några hyllor och skåp och satt upp en liten bit vägg som har fattats så att man har sett isoleringen. I morgon har vi lite slutstädning kvar innan vi kan ta emot våra första airbnb-gäster.

Lättast är naturligtvis att hyra ut på sommaren men eftersom vi då behöver wwoofhuset för wwoofare så kan vi bara hyra ut det mellan oktober och april. Vi har tidigare försökt hyra ut som tillfälligt boende via blocket men det är svårt när man inte kan erbjuda kontrakt för hela året. Airbnb känns som ett relativt bra alternativ. Det innebär mer jobb eftersom man måste städa och byta lakan efter varje gäst men i gengäld betalar de mer per natt än vad en vanligt hyresgäst betalar. Vi har fått en del förfrågningar och förhoppningsvis kan det ge en viss inkomst.

« Äldre inlägg

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑