En gård för omställning

Kategori: Uncategorized (Sida 1 av 15)

Fröer inför 2021

I två dagar har jag suttit med fröbeställningen inför nästa år. Jag är inte klar än men ett samtal till Olssons frö i morgon och sedan beställning från Semenco och så ska jag vänta på att Lindbloms öppnar för beställning och sen så är jag klar.

Det är mycket som behöver fram såsom fröer, böcker, kaffe m.m. När man ska odla 85 bäddar där flera bäddar kommer innehålla fler än en kultur + två växthus på 44 respektive 240 kvadratmeter så är det ett ganska stort system att hålla koll på. Tack och lov så börjar jag få en del rutin men växthus har jag inte odlat i i den här skalan förut så det är nytt.

I går började jag med att ta fram alla fröer och själva bäddplaneringen som jag gjorde redan i oktober. Den är gjord i Excel med ett blad för varje kvarter plus ett blad för växthusen. I kalkylen finns också en sida för fröbeställningen. Den innehåller följande kolumner:

  • A: Gröda
  • B: Sortnamn
  • C: Ev ersättningssort
  • D: Fröfirma
  • E: Antal bäddar som ska odlas med grödan
  • F: Frön/plantor som behövs
  • G: Behov av frön per bädd (en uppskattning eftersom sniglar och annat kan göra att inte allt tar sig)
  • H: Behov totalt (denna kolumn multiplicerar automatiskt kolumn E
    med kolumn G)
  • I: I lager
  • J: Att beställa (denna kolumn subtraherar automatiskt kolumn I från kolumn H)

Jag har kopierat hela kalkylarket från föregående odlingsår och utökar nu helt enkelt med nya bäddar och ändrar nummer för att flytta grödorna till nya kvarter. Mycket av informationen är den samma men allt gås igenom och justeras i oktober. När det gäller fröbeställningsdokumentet är det först och främst kolumnen för antal bäddar som gås igenom. Sedan ändrar jag sorter om någon sort inte blev som jag ville. Därefter börjar inventeringen av kvarvarande fröer.

Till det behöver jag min våg som väger ner till tiondels gram + 1000-frövikten från fröfirman. Lindbloms är duktigast på att skriva ut detta men inte heller de har det på alla fröpåsar. Semenco har det ibland och sämst är Runåbergs som inte har någon information alls på sina fröpåsar utöver grönsakens namn och datum. När 1000-frövikten saknas får man gå in på respektive webbsida och kolla.

Sedan har jag ett blad i excel där jag skriver in vikt i lager, 1000-frövikten och så räknar en formel jag lagt in i excel ut hur många frön det är utan att jag behöver sitta och räkna varje frö. Lagersaldot skriver jag in i kolumn I ovan.

För att få reda på hur många frön som behövs till varje bädd har jag en annan avdelning på samma blad där jag skriver in bäddlängd, antal rader, plantavstånd och så räknar en formel ut antal frö som jag skriver in i kolumn F ovan. Det gjorde jag för de flesta grödorna förra året men när nya grödor tillkommer eller om jag bestämmer mig för att ändra avståndet så använder jag den delen. Jag kommer t.ex. öka avståndet för den sena vitkålen så jag behöver 80 plantor per bädd istället för 96 som jag satte förra året.

Jag beställer frö från fyra firmor i år: Runåbergs, Semenco, Lindbloms och Olssons. En beställning till Runåbergs skickade jag iväg i dag och i morgon ska jag ringa Olssons för att beställa det jag ska ha där. Behöver kolla upp en del kring några produkter som jag tycker är svårt att utläsa ur deras katalog. Olssons har väldigt mycket bra saker men saknar webshop så det blir mycket bökigare än att beställa från de andra firmorna. De har dock en del saker som inte de andra har så då får det bli telefonen.

Nedan är dagens lilla beställning från Runåbergs.

1 x Paprika King of the North, ekofrö (ArtNr: 7045, Portion). 35.00kr
1 x Nyzeeländsk Spenat, ekofrö (ArtNr: 6990, Portion). 35.00kr
2 x Tomat, körsbärs- Mei Wei, ekofrö (ArtNr: 7440, Portion). 70.00kr
1 x Gurka Shintokiwa, ekofrö (ArtNr: 3190, Portion). 35.00kr
1 x Tomat, högväxande Stupice, ekofrö (ArtNr: 7325, Portion). 35.00kr
1 x Spetskål Kalibos, ekofrö (ArtNr: 5350, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Delicata Zeppelin, ekofrö (ArtNr: 3985, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Sweet Dumpling, ekofrö (ArtNr: 3955, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Blue Hubbard, ekofrö (ArtNr: 3885, Portion). 35.00kr

Reglar, plankor och ved

Marias Logosol kedjesåg är fortfarande kvar hos oss och vi försöker hinna att såga några stockar innan den ska vidare till nästa delägare. Virket som Praktikant-Jonas fällde i höstas sorteras och de rakaste träden väljs ut för att sågas upp. Allt klenvirke och alla krokiga träd går direkt till vedbacken där de kapas, klyvs och staplas inför nästa vinter.

Raka furor och granar av tillräcklig dimension kan forslas upp till sågen där de omvandlas till reglar och plankor.

Granen har långa fibrer vilket gör att den blir seg och håller för belastning. Den passar bra att göra golvbrädor och reglar av som ska vara inomhus. Gran ruttnar fortare än tall så därför passar gran inte lika bra utomhus. Vi kommer när vi får tid att ersätta en del stolpar, bjälkar och golvbrädor i ladugården. Till detta kommer vi att använda gran.

Det är mycket där som är ruttet i ladugårdens tak. Kor avger mycket vattenånga och därför byggde man kostall i sten eftersom trä ruttnar. Bjälkar och tak var dock gjorda i trä.

Taket i gamla kostallet har dubbla trägolv där det ligger en tjärpapp emellan. På flera ställen är dock båda lagren genomruttna och det är stora hål. Eftersom vi inte har kor så kommer det inte ruttna lika fort i framtiden.

Furorna sågar vi upp till brädor för att ha som klädselbrädor på uthusen.

Det håller bättre än gran och där är inte någon belastning på samma sätt så det gör inte något att fibrerna är kortare.

När man sågar upp virke blir det alltid fyra så kallade bakar på varje stock. De sågar man bort för att bli av med all bark. Bakarna går till vedbacken vare sig de är gran eller furor. Där förvandlas de snabbt till ved eftersom de enkelt kapas och inte behöver klyvas.

Det känns bra att vara igång med vedhanteringen redan. Vi brukar vara sena med den. Målet är att all ved ska vara staplad innan påsk och inburen innan midsommar. Dessutom ska vi helst ha gjort två årsbehov så vi ligger ett år före. Då kommer veden att vara perfekt torr för att elda år två. Det har också med resilienstänkande att göra. Har man två årsförbrukningar med ved så kan man vara lugn även om man skulle bryta en arm eller skada sig på annat sätt när veden ska hanteras.

Resiliens

Ända sedan vi började fundera på att flytta ut på landet så har ordet resiliens följt oss. Ibland har det varit ett alternativt sätt att se på saker, ibland har det varit som en kompass i våra liv. Varje större beslut som vi tagit har analyserats utifrån resiliensbegreppet. Det är det som gjort att vi inte satsat på det ekonomiskt mer effektiva i att ha 12000 hönor utan i det mer resilienta i att ha 120. Det är det som gjort att vi inte har satsat på det ekonomiskt mer effektiva att ha 100 eller 1000 tackor utan i stället valt att ha 10 stycken. Det är det som gjort att vi inte har satsat på det mer ekonomiskt effektiva att odla en gröda som pumpa, grönkål eller zucchini på hela åkern med hjälp av traktor utan istället satsat på över 40 olika grönsaker som vi odlar för hand.

Ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv är vi helt dumma i huvudet. Ur ett resiliensperspektiv är vi inte perfekta men åtminstone på väg åt rätt håll.

Ordet resiliens betyder ett systems förmåga att hantera kriser och oförutsedda händelser utan att övergå i ett sämre tillstånd.

Vi visste när vi skaffade vår gård att vi skulle komma att ställas inför utmaningar i framtiden i och med klimatförändringar, brist på energi och ekonomiska förändringar men vi visste inte vad och i vilken omfattning något av detta skulle drabba oss och inte heller vad som skulle drabba oss först.

Det fina med att navigera utifrån resiliensbegreppet är att det egentligen inte spelar någon roll vad som drabbar en. Ett resilient system är resilient oavsett. (Sedan kan allt gå helt åt skogen ändå naturligtvis)

Först ut kom så klimatförändringarna som 2018 bjöd på ett torrår värre än vad de flesta kan dra sig till minnes. Nu kanske någon vän av ordning vill invända att torråret inte var klimat utan väder men det hänger ju ihop. Det finns ny forskning som statistiskt visar att allvarliga väderhändelser hänger ihop med ett ostadigare och varmare klimat.

Vi hade det jobbigt det året med en grönsaksproduktion som krävde bevattning och arbete dagligen oavsett värme men vi klarade det trots allt utan några större problem även om det var lite svårt att instämma i folks glädje över det fantastiska badvädret. Visst badade vi också på kvällarna efter jobbet men när man är ute och arbetar med naturen varje dag så blir ett sådant torrår en orostriggare trots bra badtemperatur.

Andra tecken på klimatförändringarna är den myckna förekomsten av sniglar och fästingar – en utveckling vi gärna hade varit utan.

2020 kom vår resiliensstrategi att sättas på prov ordentligt i och med corona. Till att börja med blev vi utan wwoofare under första halvan av odlingssäsongen vilket gjorde att arbetsdagarna i grönsaksodlingen blev längre. Vi har inte anlagt mer odlingsland än att det går att sköta på en person tack och lov, men det blev bra mycket mer arbete.

Eftersom vi valt att sälja direkt till konsument och inte till restaurang så drabbades vi inte alls av att restaurangerna slutade beställa. Vi har läst mer än ett reportage om odlare som satsat på pumpor, grönkål , sparris eller zucchini där de har fått plöja ner grödorna för att deras vanliga säljkanaler stängdes ner under pandemin. Alla de odlarna är förmodligen mycket mer ekonomiskt effektiva än vi men kanske inte lika resilienta. Att odla 80 000 pumpor till Liseberg ger naturligtvis en bra förtjänst men när en osannolik händelse som att Halloween på Liseberg ställs in så blir det lite jobbigt. Vi odlar alla grödorna ovan men försvinnande lite av var och en så vi har sålt varenda sparrisstjälk och varenda grönkålsblad direkt till våra lokala kunder i Alingsås. Lammlådorna, äggen, musten och honungen likaså. Vi säljer allt vi producerar och skulle kunna producera mer av allt och ändå få det sålt.

Hade vi tänkt utifrån ekonomisk effektivitet så borde vi anställa flera personer under grönsakssäsongen, köpa oss en tvåhjulstraktor och öka produktionen av grönsaker med 400 %. Det är absolut inte omöjligt och det hade gett oss ett ekonomiskt överskott men vi känner oss tveksamma till den lösningen.

Vi väljer att fortsätta ha en bred produktion som är ekonomiskt ineffektiv för man vet aldrig vad som händer. I november i år gick Jordbruksverket t.ex. ut med att inga hönor där man producerar för försäljning får vara utomhus alls. Inte ens om de fick mat och vatten inomhus och hade utomhusvistelsen under tak. Då är vi glada att vi inte har satsat på 10000 hönor. (Å andra sidan är de 10000 hönorna inte ute och betar. De skulle förvandla stora ytor till öken på nolltid. Så om de är ute på betong eller inne på betong är kanske ingen större skillnad.)

Förra året var vi på julmarknad 10 dagar. Alla helger från och med sista helgen i november och alla helger utom den sista i december var intecknade. Vi gillar julmarknader. Människor är oftast glada och de smakar gärna på kanelkokt glögg och diskuterar det ena och det andra. I år ska vi inte åka på en enda julmarknad vilket känns lite trist. Det kommer att ge oss sämre intäkter i november och december och det är naturligtvis inte bra då vi redan har små marginaler men vi har istället ökat försäljningen via REKO som kompenserar en hel del. Den stora skillnaden i försäljning är att vi inte får sålt våra lammskinn men de är å andra sidan inte någon färskvara så det får väl ligga till sig till nästa års julmarknader. Inställda marknader betyder också att vi hinner såga upp reglar och plank av våra träd och att vedproduktionen inför vintersäsongen 21/22 redan är påbörjad.

Kurser i vår

I samarbete med Studiefrämjandet kommer vi att ordna flera olika studiecirklar/kurser på temat permakultur och odling i vår.

Permakulturstudiecirkeln höll jag redan förra året och det blev en väldigt trevlig cirkel där deltagarna fortfarande håller kontakten. Vi diskuterade permakultur och deltagarna fick hjälpa varandra med att designa ett eget område utifrån permakulturens tankar och idéer. Vi använde Permakultur – framtiden i din trädgård av Ylva Arvidsson som kurslitteratur och den fungerar väldigt bra som det. En dag var vi här ute på Östängs Gård och letade spår av permakultur och designlösningar här. Det är givande och roligt när man träffar samma grupp vid flera tillfällen så man kan gå hem och fundera mellan gångerna och återkomma med nya tankar och idéer. Det ger också mig som cirkelledare en chans att fundera inför nästa gång så jag kan ge deltagarna den information och den input jag har lyckats få fram eller fundera ut.

Nytt för i år är en odlingscirkel som kommer att hållas i studiefrämjandets lokaler till största delen men med en avslutande träff ute i våra odlingar på Östäng. Det här är en nybörjarkurs men passar även dem som odlat lite och vill gå vidare och utveckla sitt odlande. Här kommer vi titta på vikten av att odla jorden och gynna mikroliv och maskar, olika redskap som kan vara till hjälp i odlingen, sådder, plantering, ogrässtrategier, planering och alla olika grönsaker man kan välja att odla. Vi kommer att gå igenom det viktigaste men också utgå mycket ifrån deltagarnas frågor och funderingar. Den här kursen ser jag verkligen fram mot att få hålla. Ju fler som börjar odla desto bättre!

Sedan blir det tre heldagskurser i odling ute i våra odlingar på Östäng. En i april med fokus på odlingsbädden, gödsling, sådd, plantering och ogrässtrategi. En i maj med fokus på utplantering av plantor, direktsådd i bäddar, ogrässtrategier, planthälsa, gödsling och en dag i juni med fokus på användning av kålnät, fiberduk, snigelproblematik, odling i växthus, skörd och plantskötsel. Här kan man välja att gå en av dagarna eller anmäla sig till två eller alla tre. Innehållet kommer att följa årstiden så det blir olika saker att titta på varje månad.

Känner du någon du tror skulle bli glad av att vara med på något av ovanstående så tipsa dem gärna.

Självklart kommer vi inte att genomföra kurserna inomhus om folkhälsomyndigheten vid det laget inte rekommenderar att vi gör så.

Såplanering 2021

Sitter alldeles själv i en stuga i Tylösand och har tid att göra en seriös planering inför nästa säsong. Jag önskar att jag hade dokumenterat allt från 2020 men det är bara att inse att de flesta bladen över bäddskötsel och skörderesultat gapar tomma. Jag hade som mål 2020 att jag skulle bli bättre på dokumentation men det sket sig totalt. Det har inte varit en lätt säsong men det bästa med att odla annueller är att man får en ny chans nästa år.

Vi använder iZettle som kassasystem så med hjälp av det kan jag ändå se när jag började sälja de olika grödorna och i vilka volymer jag sålt dem. Det är inte dokumentation på bäddnivå då många grödor odlas i fler bäddar men det är ändå en liten hjälp. Det jag mest önskar att jag dokumenterat är när jag bladgödslat och var vi förra året spred ut mustrester. Vissa grödor har inte gått bra i år men eftersom jag inte dokumenterat så kan jag inte se om det beror på åtgärder jag gjort eller något annat.

Sju kvarter har i min planering blivit 14 ”halvkvarter”. Tanken med det är att grödorna ska ”hoppa” tre steg varje år. Det gör att jag kommer att odla kål var fjärde år i sex bäddar och var femte år i tolv bäddar. Det är den bästa lösningen jag kommit fram till om jag vill odla ett och ett halvt kvarter med kål.

Om jag följer växtföljdsplaneringen ovan inser jag att jag nått pensionsålder när 2029 infaller. Det är lite hisnande. Kommer att orka hålla på så länge?

Nästa år kommer jag att odla ungefär samma mängd lök som tidigare år. Det jag behöver utöka är skörden av vitlök då jag sålde slut årets vitlök redan i september.

Jag kommer att utöka antalet bäddar med gurka och squash men även där är jag rätt så nöjd med årets resultat. Jag odlade i år bara en bädd zucchini eftersom det är lätt att få för mycket av den varan men eftersom jag blivit bättre på att skörda flera gånger i veckan så har jag lyckats hålla dem relativt små vilket gör att jag nästa år kommer att utöka till två bäddar.

Kål blir det 18 bäddar av istället för årets 13. Trots det så känns det som om jag lätt skulle kunna odla mer kål men jag inser att det får räcka med det.

Bönor och ärtor vill jag inte odla mer av. Inte för att det inte är lätt att sälja men för att det tar så enormt mycket tid att skörda.

Morötter är mitt största problem. Jag har ALDRIG lyckats bra med morötter men det är en gröda som är lätt att sälja och som framför allt går att lagra under vintern så jag vill verkligen lära mig att odla morötter. Nästa år ska jag bredgrepa bäddarna mycket noggrant och hålla ännu bättre koll på sniglarna så kanske det går trots allt.

Betorna ska få mer gödsel nästa år. Jag har inte producerat alls den mängd stora betor som jag brukar göra i år men vad det beror på vet jag inte riktigt. Bättre bredgrepning även här. Vitbetor kommer jag att odla mindre av men gulbetorna kommer jag att så fler av då de sålt mycket bra.

Majs har jag provat både direktsådd och förodlad och nästa år blir det bara förodlad då den direktsådda inte blivit klar än. Kanske hinner den innan säsongen är över men jag vill inte riktigt chansa på det.

Några bäddar gröngödsling ser det också ut att bli. Det känns bra men om jag känner mig själv rätt så är risken stor att även de planerade gröngödslingsbäddarna kommer att fyllas med annat.

Jag gör min såplanering i excel. Det gör att jag kan kopiera rader från föregående år och sedan behöver jag bara justera utifrån skördedokumentation och erfarenheter. Sedan skriver jag ut planeringen och sätter in den i en pärm. Inför varje vecka skriver jag upp vad jag ska göra på en whiteboard och prickar av allteftersom jag hinner med att utföra sysslorna.

Om någon är intresserad av min planering så hittar ni den i följande dokument:

Orangeri/växthus del 8

Ingenting av det vi byggt tidigare här på gården har fått så många inlägg som vårt nya växthus och det är inte slut än. Det är så roligt att lära sig nya saker och så många tekniker i detta bygge som vi inte kunde tidigare. Idag har vi satt i de första glasen.

Igår jobbade jag själv eftersom Magnus var iväg på annat.

Jag började med att såga upp 44 kortlingar som ska sitta mellan sparrarna i taket. Fyra kortlingar med cc-mått 80 centimeter i varje mellanrum.

Sedan började jag såga till och göra urtag i alla sparrarna. I ena änden är det ett enkelt jack. Den änden ska ligga ovanpå regeln i gamla lutans vägg.

I andra änden är dels ett urtag där sparren ska träs över hammarbandet och dels ett avslut. Till dessa har Magnus gjort en mall. Jag gjorde en sparre klar i taget och satte upp dem efter hand. Satte också fast en kortling för varje sparre jag satte upp för att få avståndet rätt.

I hammarbandet ska också göras ett urtag som möter urtaget i sparren så det är rätt mycket jobb för varje. Jag hann få upp fem sparrar och gjort i ordning även de fem sista i lampans sken.

I dag kom Magnus tillbaka och vi började göra hål för dymlingar som ska hålla tapparna på plats inne i stolparna.

Magnus har fått tag på 18 millimeters rundstav i ek men eftersom stolparna är färska och rundstaven är torr så behövde vi borra ett hål som var något större. Jag köpte ett 19 millimeters plattborr som vi filade till så det blev 18,5 millimeter stort. Tanken är att stolparna krymper så att dymlingarna kommer att sitta fast ordentligt. Krymper stolparna för mycket så kan det spricka om skillnaden är för stor.

Dymlingarna slås sedan i hålen.

Här är en av tio dymlingar på plats.

I bottensyllen och i hammarbandet har vi gjort 30 centimeters halvt i halvt. Eftersom ek är så hårt så borrade vi hål innan vi spikade i spikar som höll ihop det som överlappade.

Det är mycket mätande, lodande och kontroll med vattenpass innan alla vinklar och stolpar är som de ska. Vi fick använda spännband för att dra hammarbandet i precis rätt läge innan vi satte fast vissa av sparrarna.

När vi spikade hammarbandet så använde vi spik som gick rätt igenom och som vi sedan krökte på undersidan för att få det extra hållbart.

Här är alla sparrarna äntligen på plats och innan Magnus var tvungen att åka för dagen så satte vi även i våra första glasrutor.

På utsidan spikade vi på lister. Sedan satte vi dit ett glas och hängde på växthusglas-S (förmodligen har de något namn) där vi sedan ställde glasruta nummer två och så satte vi lister även på insidan.

Det är mycket jobb kvar än men det här kändes verkligen som en milstolpe. Nu har jag i läxa att spika på lister för alla rutor på utsidan, klyva till lister som ska sitta på insidan, spika fast de sista stolparna, sätta fast alla kortlingar men det får bli i morgon.

Skottkärrelagning

Våra skottkärror lever ett hårt liv. Vi har fyra stycken skottkärror från Hörby bruk. Tre med plåtbalja och en med plastbalja. Vi har inte köpt någon av dem ny utan alla är inköpta på blocket eller loppis. Under odlingssäsongen är de igång stora delar av dagen och transporterar gödsel, jord, säckar, ved och mycket annat. De står oftast ute i regn och rusk eftersom alla utrymmen inomhus nästan alltid är upptagna av annat mer ömtåligt material.

Men skottkärrornas skalmar i bok blir så småningom ruttna och när man har ett extra tungt lass och kör i gropar och hål så händer det att de går av. Först gick en skalm till plastskottkärran av men själva plastbaljan är ändå så dålig så den använde vi inte så ofta. Den blev stående men häromdagen gick även en skalm till en plåtkärra av.

Efter många dagar med Magnus när vi jobbat på växthuset har jag lärt mig allt mer om att arbeta i trä. Magnus har en verktygslåda med många roliga verktyg i som han lämnar här mellan gångerna vi jobbar. De senaste dagarna har jag funderat över skottkärrornas trasiga skalmar och eftersom det är skitväder idag så gav jag mig på att tillverka egna.

Hörby använder bok men vi hade ingen bok hemma så jag använde ek. Det är inte lika bra eftersom ek inte är så flexibelt. Det innebär förmodligen att mina egentillverkade skalmar inte kommer att hålla lika länge men jag var så sugen på att pröva så jag struntade i det.

Jag började med att montera isär skottkärrorna och såga till ett ämne. Jag använde den gamla trasiga skalmen som mått i klyvsågen och sågade till en lika lång bit som den gamla skalmen. Sedan la jag den gamla trasiga skalmen ovanpå ämnet och stack ner en penna i hålen för att markera var jag skulle borra nya hål för bultarna.

Sedan satte jag fast ämnet i ett skruvstäd och borrade nya hål. Därefter använde jag bandjärnet för att forma själva handtaget så att det blev greppvänligt.

Det gick förvånansvärt lätt och blev förvånansvärt bra. Skalmarna oljades in med halvolja och sedan var det bara att montera fast dem.

Plåtkärran är mindre än plastkärran så där var skalmen tre gånger fem centimeter men på plastkärran var måtten fem gånger sex centimeter.

När jag gjort första kärran kom Magnus och Maria förbi och visade mig hur jag även kunde använda en så kallad kringla eller bandhyvel för att få det riktigt bra. Vi äger en sådan men jag har inte förut vetat vad den var bra till.

Det är väldigt roligt att jobba i trä och man känner sig nöjd när man lyckats laga saker själv.

Visserligen kan man köpa reservdelar på Hörby där två skalmar kostar 550 kronor men det går snabbare och är roligare att göra nya själv.

Badbrygga

50 meter från vårt hus finns grannens grustag. Där är fint badvatten och Jonas har badat där någon gång varje år sedan vi flyttade hit.

Förra året när det var så varmt så började vi fundera över om vi kunde göra badet mer lättillgängligt genom att bygga en badbrygga men det blev aldrig av. Det är alltid massor av mer akuta projekt som behöver tas tag i så badbryggan blev aldrig byggd.

I år satte vi upp badbrygga på årets wwooflista där wwoofarna kan välja vad de vill jobba med på eftermiddagarna. Lukas och Iriz tog tag i projektet förra veckan. Vi hade fyra blå tunnor att utgå ifrån. Tunnorna är tänkta att bära upp själva bryggan så den inte sjunker. Vi vill inte använda tryckt virke så det vore bra om flytkraften var så pass stor så att själva träkonstruktionen inte hamnar i vattnet.

Det är bra med ingenjörer som wwoofare. De funderade och räknade och ritade och började sedan bygga.

Idag forslades alla delarna inklusive tunnorna ner till grustaget för att sättas ihop. Konstruktionen kommer att bli så pass tung så det var klokast att inte bära hela på en gång.

Reglarna har de skruvat ihop uppe vid gården och alla brädorna har de sågat till i rätt längd så nu var det bara att sätta fast tunnorna och sedan skruva på brädorna.

Tunnorna fästs vid reglarna med remmar.

Sedan skruvades brädorna fast.

Två fästen skruvades fast för att kunna sätta fast bryggan med ett rep.

Sedan skjuvades bryggan ner i vattnet och provades av Iriz och Lukas. Flytkraften i de fyra tunnorna är väldigt bra så själva träkonstruktionen ligger högt över vattnet. Nu behövs det bara en badstege så man kommer upp efter doppet.

Ganska typiskt att det varma vädret försvann idag och att det regnat och blåst hårt hela eftermiddagen och kvällen. Ingen har känt för att bada och det lär krävas en stund i bastun de närmsta dagarna för att någon ska gå i.

Öppen arbetsdag

Idag var det dags för den årliga öppna arbetsdagen. Tolv vuxna och fem barn får uträttat mycket på en dag. I huvudsak är det medlemmar i vårt gårdssamverkan-gäng som kommer på våra arbetsdagar men vi har också några andra stammisar som alltid ställer upp när det vankas arbete.

Idag hade vi tre arbetsstationer. Kvickrotsgrävning, trädplantering och vedkap/klyvning.

Planen i år var att låna en vedklipp som finns i grannskapet. Den tar bara smala träd så det är vad vi har fällt i år. Sedan gick vedklippen sönder och det jobb som var planerat att ta en dag kommer nu att ta väldigt många dagar. Högen blev något mindre under dagen men det lär dröja innan den är borta. Det där med att vara klar med veden till påsk gick sådär i år.

En del blev i alla fall både kapat, kluvet och staplat.

Vi har planterat äppleträd två år i rad. Första året blev planteringen kanonbra och alla träd överlevde. Förra årets plantering blev inte lika lyckad. Värmen gjorde livet hårt för träden och vi var kanske inte heller lika noggranna med vattning och planteringen som första året.

Det gjorde att vi blev tvungna att ersättningsplantera en del träd. Ungefär 30 träd kom i jorden under dagen. Vi har dessutom beställt fler träd som är mer starkväxande men de får planteras en annan dag. Totalt ska vi plantera drygt 60 träd i år.

Ett antal nya bäddar blev också grävda. Här ska vi sätta lök i veckan. Trots två vändor med grisar, två vändor potatis och en vända lök i rader så finns här fortfarande en hel del kvickrot. Den måste bort för att det över huvud taget ska vara någon idé att försöka odla i bäddar. Vi kom en bra bit på väg i fyra bäddar och de kommer att gå lätt att gräva färdigt en annan dag.

Tack alla vänner som kom och hjälpte till idag. Det känns alltid lättare efter en arbetsdag som denna då mycket blivit gjort.

Nu är det slut

Sedan november har jag gått en halvfartsutbildning på Hjo Folkhögskola med Jonas Ringqvist som lärare. En av de bästa kurser jag gått. Jag har lärt mig så oerhört mycket och blivit mer strukturerad och bättre förberedd inför årets säsong.

Nu har jag en plan som borde fungera och är dessutom fast besluten om att försöka följa den. Sista träffen var vi på Bossgården där jag har varit många gånger förut. Tidigare gånger har det varit studiebesök men nu med ett halvår tillsammans rörde vi oss till en ny nördnivå. Så himla skönt.

Jonas började med att gå igenom planen för dagen.

Vi har träffats en gång i månaden under ett halvårs tid men haft mycket kontakt i vår grupp på facebook. Eftersom vi brottats med samma frågor har vi kunnat be om och få hjälp i gruppen. Nästan alla ur gruppen var dessutom med på odlardagarna i Göteborg så det känns som om vi känner varandra. Vi har bestämt att vi ska träffas igen efter odlingssäsongen och det känns bra.

Vi började med att studera jord. Dels genom att ta upp jord med en halvcirkelformad pinne för att få upp jord på djupare lager utan att behöva gräva. Dels genom att känna på jorden och studera den.

Vädret var inte det bästa så vi tyckte alla det var skönt att gå in i växthuset. Där odlar de tomater på halva ytan under plansiloplast med två droppbevattningsslangar från Waterboys i varje bädd. Vi tittade på verktyg och började med bredgrepen.

De som inte hade testat bredgrep förut fick möjlighet att göra det. Jonas bredgrepar alla bäddar för att luckra jorden utan att behöva vända den.

Bredgrepen ska bändas tillbaka bara så man ser att jorden spricker upp och inte som på bilden nedan. Där ville vi kunna studera jorden så därför bände Jonas isär rejält.

Vi gick över till att diskutera hjulhackans för- och nackdelar. Åsikterna gick isär. Vissa tyckte att det var bättre att köra med rensjärn så vi diskuterade tekniker vid hjulhackekörning samt om man eventuellt skulle modifiera den.

Andra halvan av växthuset var fyllt med vinterodling. Spenat och vinterportulak finns att skörda och smakade mycket gott. Dessa grödor fryser ihop och tinar men klarar det och växer vidare när temperaturerna går upp och ljuset återkommer.

Sedan var det dags för olika modeller av såmaskiner och deras för- och nackdelar. Först ut var Earthway som flera testat men ingen var nöjd med.

Därefter Sembdner som används till sådder med små radavstånd som rädisor. Vill man ha bredare mellan raderna får man helt enkelt låta bli att lägga frö i varje behållare.

Den verkade ganska smidig. Såbädden måste vara väldigt fin och man reglerar sådjupet genom att höja eller sänka skaftet.

Sist ut var Yang som nu finns till salu på Semenco. Alla som testat var nöjda med den och det känns ju bra eftersom vi precis köpt en. Alla som prövat var dessutom överens om att man måste testa sig fram och lära sig alla inställningar.

Det känns som om man gärna skulle vilja ha en tabell där det står hur man ska ställa in den och en tabell finns på såmaskinen men den stämmer tydligen inte perfekt.

Man ställer in den genom att byta kugghjul på två ställen. Alla kombinationer man kan få fram genom att byta främre och bakre kugghjul avgör hur snabbt den frömatande rullen snurrar. Rullar finns i massa olika modeller för olika fröer så du måste också veta vilken rulle du ska sätta på. Det finns också en borste som ska justeras för att avgöra hur många frön som ska trilla ner i rullens håligheter. Någon berättade att de provkört hemma på ett lakan för att se hur många frön som kommer ut. Jonas kom dock på att radien på drivhjulet inte blir det samma om man kör på ett hårt underlag. Han rekommenderade istället att man väger fröerna och kontrollväger efter en sträcka för att se hur tätt man sått.

Sedan trängde vi ihop oss i skölj- och packrummet. Vi diskuterade skölj av grönsaker och Jonas visade en salladsslunga som de använder till vintersallat.

Kylrummet var inte så fullt eftersom det mesta är sålt men lite vitkål låg lagrat i trälådor och morötter i plastbackar från Jula. Vi diskuterade temperaturer, lagringskärl och luftfuktighet. Jonas poängterade vikten av att kyla ner så många grönsaker som möjligt så fort som möjligt eftersom nästan alla grönsaker får bättre hållbarhet om de kyls ner snabbt.

Förpackningar är ett problem eftersom det inte är så många som odlar i den skala vi gör. Många förpackningar kan man inte köpa om man inte köper en hel pall. Jonas visade några perforerade plastpåsar som de fått tag på för att kunna leverera grönkål till Ica.

Slutligen ägnade vi en lång stund åt att diskutera den optimala storleken på gummiband till olika grödor och om man kan få upp hastigheten i skördearbetet genom att sätta dem runt fingrarna och i så fall vilka fingrar som gav bäst resultat.

På Bossgården drar de upp de flesta plantorna i en växthustunnel utomhus. De har dubbla skikt med plast och en fläkt som blåser in luft mellan dem. Inne i tunneln har de gjort ett inre ”rum” av treskikts bubbelplast för att kunna hålla värmen. Där har de också ett litet element ifall temperaturerna sjunker för lågt.

Jonas har räknat på energiåtgången och jämfört om han skulle driva upp plantorna inne under ledbelysning eller utomhus där ljuset är bra men tillskottsvärme behövs. Det visar sig att det skulle dra mer energi att ha plantorna inomhus än på detta sätt.

Efter rundvandringen gick vi in och jobbade i grupper med att reflektera över våra egna gårdar, våra mål, sammanhang och lösningar. Det är intressant att höra hur andra har tänkt och vad de har satt upp som mål.

Det var en trevlig dag och mycket föll på plats i mitt eget huvud. Tack alla odlingskamrater och framför allt tack Jonas för en fantastisk kurs.

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑