Första träffen efter jul på min halvfartskurs i odling blev det mer av grupparbete och mindre föreläsning. Vi fick alla presentera de gårdar vi specialstuderat i verkligeheten, via internet eller i boken Compact Farms av Josh Volk.

I USA är market gardening en stor grej så mycket av litteraturen vi läser är hämtad därifrån. Det svåraste med det är att allt mäts i inches, acres och feet så det blir mycket räknande. Deras odlingsförhållanden skiljer sig också mycket från våra men man kan ändå hitta idéer och tankar man kan ta med sig till sin egen odling. Det var intressant att höra övriga deltagare berätta om olika gårdar.

Det finns mycket erfarenhet i gruppen så det är kul att hinna prata mer med de andra. Vi gick igenom olika säljkanaler som torget, matmarknad, REKO, CSA, prenumerationer, gårdsbutik, restaurang, grossist och butiker och diskuterade för och nackdelar med dem.

Sedan fick vi i grupper planera sådd och plantering utifrån tre scenarior. Det första scenariot var att vi hade fått en beställning på 1,5 ton vitkål som skulle levereras vid olika tidpunkter. Det är mer att tänka på än vad man tror. Tidiga sorter som vi behövde använda oss av för att kunna leverera i tid kan inte stå färdiga i landet speciellt länge utan att spricka. När de väl är skördade är de inte heller så lagringsdugliga så vi behövde även planera in sådd av en mellantidig sort och sedan en senare lagringsduglig sort. Lagringssorterna tar längre tid på sig så det måste man också ta hänsyn till.

Nästa scenario gällde morötter där vi skulle leverera 100 knippen i veckan. Även här behövde vi så vid tre olika tillfällen för att ha bra skörd under en lång period. Första sådd 1 april, nästa 30 april och sedan en sen sort i slutet av maj.

Sista scenariot gällde blomkål som skulle levereras i kassar vid två tillfällen. Det är mycket att tänka på. Tidigare har jag mest tittat på varje gröda och inte att det inom varje gröda finns så otroligt många sorter som har så stora skillnader i mognad, skördefönster och lagringsduglighet. De enda grödor där jag har tagit hänsyn till det tidigare har varit morot och rödbeta. Men så har vi inte heller haft så stora möjligheter att lagra grönsaker. Får vi klart kylrummet så blir det helt andra möjligheter till lagring och då kan vi på ett annat sätt planera in successioner i odlingarna med två eller till och med tre grödor som följer efter varandra i samma bädd.

Successioner var också ett ämne som Jonas pratade en hel del om. Grönkål kan sås tidigt och ge tidig skörd men kan också sås ganska sent för att ha som vinterskörd och då hinner man till exempel med kålrabbi innan. Spetskålen kan till exempel följas av blomkål. Sallad kan man hinna tre omgångar i samma bädd om man är tidigt ute. Det ger naturligtvis en helt annan inkomst om man hinner två eller tre kulturer i en bädd.

Sedan var det dags för läxgenomgång. Vi fick två läxor. Dels att beskriva vår egen odling utifrån en modell där vi ska få med sammanhang och mål samt alla delar i odlingen från skiften, bäddar, växtföljd, gödling- och ogrässtrategier, markberedning, sådd, plantering, skörd, lagerhållning till försäljning. Den andra uppgiften var att göra så långt vi kan på vår odlingsplanering. Det handlar inte bara om att planera in vad vi ska så utan att i detalj planera allt för varje gröda i varje bädd. Ska vi förgro eller direktså och i så fall när, ska duk eller nät på, ska vi flamma och när och under vilka veckor kommer grödan att kunna skördas. Det är enormt mycket att tänka på. Lite kul är det men också väldigt komplext och ansträngande – speciellt när man inte har så mycket erfarenhet att luta sig tillbaka på. Fördelen med att göra en grundlig planering är att mycket kommer att kunna återanvändas nästa och kommande år. De bäddar som blir lyckade i år med de inplanerade åtgärderna behöver man ju bara byta bäddnummer på till nästa år. Det som inte blir lyckat däremot kan man lägga mer kraft på inför kommande säsonger.