Det har varit en ganska jobbig vecka. Betygssättningstider på jobbet, en del extra möten och aktiviteter kombinerat med ett kök som inte är färdigt tillsammans med allt vanligt som händer på en gård. Idag var det dock tänkt att bli en relativt lugn dag. Farmor och farfar kom på besök. Vi har köpt en begagnad vedspis, eller kökspanna som den nog ska kallas eftersom den är vattenmantlad. Det innebär att man förutom att laga mat på den kan använda den för att värma vatten. Tanken är att vi ska skaffa en ackumulatortank i badrummet på andra sidan väggen så att vi kan elda i köksspisen och få varmvatten på samma gång. Så småningom tänker vi även koppla in solvärme på taket så man inte behöver elda i spisen på sommaren. Dagens jobb var alltså att fundera ut hur vi ska dra vattenledningarna från kökspannan till badrummet bakom köksskåpen. Riktigt hur det ska göras vet vi inte ännu men dagens jobb för farfar och Jonas var att fundera ut det. Farmor hade förberett lunch hemma så hon stod för matserveringen vilket känns väldigt lyxigt. Jag kunde därför gå ut i solskenet och ta hand om djuren, limma en bänkskiva och börja klyva läkt för att bygga luftspalt i en vägg i sädesmagasinet. Lagom till lunch kom Sara och Guillaume. Sedan satte Guillaume igång att gräva ut för dränering runt sädesmagasinet medan Sara byggde vidare på utedasset. Efter ytterligare någon timme dök Agneta och Lasse upp. De har inte varit här på ett tag så det var roligt att få besök av dem igen. Vi hade tid att planera för några kommande projekt och så dök två bilar med jägare upp som berättade att de hade skjutit ett vildsvin som gått iväg och nu skulle de in och söka rätt på det. Lasse och Agneta gav sig av igen och då kom jägarna tillbaka och berättade att vildsvinet dött på vår mark. Det innebar tydligen att vi fick det. Sådant händer tydligen på landet. Det var tydligen bara att tacka och ta emot. De hade dessutom tagit ut inälvorna så det kändes som ett relativt rimligt projekt att avsluta lördagen med. Vi har knappt sett ett vildsvin på nära håll och som tur var så var det ett litet och inte en fullvuxen galt. Vi bredde ut plast på köksbordet och bar in kroppen där. Sen var det bara att försöka lista ut hur man skulle göra för att flå djuret. I det läget är man glad över Internet. En film på youtube så fick vi klart för oss att vi skulle hantera kroppen ungefär som vi hanterade lammen när vi slaktade dem. Sen var det bara att slipa våra slöa köksknivar och sätta igång. Först skär man upp skinnet ner till varje ben och skär av tassarna. Till skillnad från när vi flådde lammen så behövde vi inte vara rädda för att skada skinnet den här gången vilket var en rejäl lättnad. Sedan flår man av skinnet ner över sidorna. Eftersom vi inte har någon riktig bänk för ändamålet fick vi lägga under ett par vedträ som höll kroppen på plats. Vi hängde upp kroppen i ladan i en bjälke till det blivande utedasset och började dra av skinnet. Det var svårt runt svansen och analöppningen och vi kände oss rätt tafatta och gjorde nog inte riktigt på enklaste sättet. Skinnet var ändå rätt enkelt att dra av. Dags att avlägsna huvudet. Nu ska kroppen hänga några dagar innan den styckas. Vi anmälde också till SVA att vi ville ha påsar för trikinprov skickade till oss. Man skär av en bit kött och skickar in för att de ska kolla så att köttet inte innehåller trikiner. Det går tydligen snabbt när påsarna väl anlänt. Hålet där skottet gått ut syns tydligt på sidan av slaktkroppen. En bra dag som avslutades med glögg i köket.
Om oss
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
Julgris helt oväntat . Hoppas att den är fri från trilkiner. Köttet är verkligen gott.
ja du. Frågan är bara om vi hinner få trikinprov, rimma och fixa allt till jul. Vi har i alla fall inte tråkigt här ute.
eftersom ni inte har någon jakträtt på eran egna mark så tillfaller inte något fällt vilt er överhuvudtaget. Hör av er till Lennart som är jakträttsinnehavare!
Sen kommer jag Förbi någon dag å pratar med er angående allt material jag hade i ladan som tydligen har försvunnit.
Kanske ni skulle ta er tid och googla lite om sunt bondförnuft? Eller det kanske inte behövs om man tänker uppfinna jordbruket på nytt igen. Med vänlig hälsning, grannen
Vi har redan varit i kontakt med Lennart eftersom det slog oss att det kunde vara så. Det är svårt att veta vad som gäller när man är helt ny på nästan allt vi gör. Det är lugnt med honom. Vi har bra kontakt med jaktlaget. Men vi har mycket kvar att lära oss – det har du rätt i. Tack och lov så har vi många bra grannar som hjälper oss när vi gör fel. Vi har blivit väldigt väl mottagna här i Loo och det känns väldigt bra att alla är så hjälpsamma och ställer upp.
Det finns en hel del plastfötter och lister bland annat som vi misstänker är ditt samt balar med isolering på baksidan. Du är välkommen att hämta alltihop när du vill. Det har varit svårt för oss att veta vad som tillhör dig. Vi har ju bott på gården i över ett år och har varit tvungna att städa ur en hel del för att kunna bruka lokalerna. Är det något speciellt du saknar?