Just nu är det väldigt vackert på vår gård. Vi slås av vilken lyx det är att få bo så här och ha alla möjligheter till meningsfulla arbetsuppgifter. Det är inte varje dag vi känner att vi går framåt men idag är en sådan dag när vi känner lycka över de framsteg vi gör. Den här säsongen har vi renoverat alla järnfönster i ladugården. Förra vintern rasslade de trasiga rutorna och vinden blåste rätt igenom. Varje gång det blev minus så frös vattnet och vi fick bära vatten inifrån boningshuset ut till djuren ett par gånger om dagen. I går satte vi in en dörr mellan ladugården och ladan. Något vi tänkt göra länge men inte fått gjort då alla begagnade dörrar vi hittade hade större mått än hålet de skulle sitta i. Förra veckan kom vi över två stugdörrar på blocket. Vi hade tänkt ha en av dem i gårdsbutiken men det visade sig att de var alldeles för låga för att ha i en lokal där många människor passerar. I förrgår kom vi på att de kanske passade i hålet och det visade sig att det blev perfekt. Igår satte vi in och tätade dörren. Det är fortfarande hål upp genom taket där golvet ruttnat men de största hålen täckte vi med frigolitskivor som vi har liggande. Idag när vi vaknade var det tio minusgrader ute, åtta och en halv minusgrad i ladan och där hade fårens vatten frusit. I ladugården visade termometern noll grader. Hönornas och ankornas vattenautomater var isfria liksom ankornas badkar. Vatten till fåren kunde, som vanligt, hämtas i ladugården och ankornas badvatten kunde bytas med slang som vanligt trots att det var tio minus ute. Kanske är det svårt att förstå att vi blir alldeles lyckliga av detta? Men det blir vi. Sådana små saker är värdefulla när man bor på landet. När man har mobilen i fickan kan man få besked om hur många steg man tar. En vanlig dag hemma på gården så går vi över 10 000 steg även när vi inte tycker att vi gör någonting. Extra steg för att hämta vatten är bra att spara in. Hade vattnet i ladugården varit fruset hade det inneburit fem vänder till boningshuset två gånger om dagen. Det är många onödiga steg som vi nu slipper.

Det är fascinerande att värmen kan hålla sig i ladugården trots att det fortfarande är hål i taket på vissa ställen. Väggarna är av sten och taket upp mot logen är bara ett brädgolv. Det enda som värmer upp inne i ladugården är två adventsljusstakar och djuren och ändå är det en skillnad på tio grader mot utomhus. Att adventsljusstakarna avger värme är lätt att se eftersom isen på rutans är smält där.

Att vi hade frostfritt i ladan gav oss energi så nu har hönshuset och ankornas bur blivit städade av bara farten. Nu är det dags att så chilli.