Författare: jonas (Sida 21 av 53)

Lagerbyte

Gödselspridaren som vi köpte för någon månad sedan har varit till stor hjälp. Först finfördelade vi gamla fårbädden som redan hade bränt, sedan finfördelade vi förra vinterns fårbädd i samband med att den ändå skulle flyttas och vändas.

Efter de sysslorna lade vi märke till att ett lager hade gett upp. Det hade sett lite ankommet ut redan vid köpet men nu var flera lagerkulor borta. Inte bra.

Vi visste inte om det skulle vara en enkel grej att byta lager eller om det skulle krångla till sig så vi passade på att sprida hönsskit på en åker innan vi tog fram några verktyg. Efter den vändan var lagret tomt på kulor.

Yttre delen av lagret satt i ett gjutet fäste och det var lätt att ta bort. Det fanns ju inga kulor i lagret så det var bara att lyfta bort.

Efter lite borstande och några omgångar WD-40 syntes två insexskruvar. Goda nyheter. Det borde betyda att den inre lagerdelen inte var pressad på axeln utan satt på plats med de två skruvarna.

När den yttre lagerhållaren var lös så råkade Jocke komma förbi i ett annat ärende. Han gillar sånt här och erbjöd sig att rengöra den och se om det fanns någon ersättningsdel i Göteborg.

Så här såg den ut efter rengöring. Nu fick vi svar på varför det fanns en fettnippel på lagerhållaren. I ett någorlunda modernt lager ska fettet hållas på plats i lagret så en fettnippel behövs inte för att hålla lagret smörjt. Men fettet har en annan funktion här. Det ska smörja lagrets utsida så att lagret ska kunna röra sig en smula om axeln skulle flexa.

De två fördjupningarna är till för att skjuta in lagret stående. Det syns tydligt att lagret inte är cylindriskt utan har en skuldra för att kunna röra sig.

Sedan är det bara att lägga ner lagret och spruta in fett för att hålla lagrets utsida smörjt.

Elegant konstruktion. Det finns en exklusivare lösning på problemet med att hantera en axel som ska kunna flexa, den svenska uppfinningen sfäriskt rullager.

Sfäriska rullager är geniala men förmodligen för dyra att ha på en gödselspridare. Kullager är enklare konstruktioner.

Sedan var det dags för innerdelen av lagret. Insexskruvarna var inte fastrostade. WD-40 i ett par dagar kanske hjälpte till.

Jocke lånade ut en avdragare. Rejäl grej.

Lagercentrum följde med utan knot.

Tills sist så krävdes bara några slag med blyklubba för att det nya lagret skulle vara på plats. Skönt.

Lagret fanns på hyllan i ”en vanlig lagerbutik” och kostade ca 500 kr plus moms. Lagret fanns även som komplett del med samma hållare för 800 plus moms.

Majsnö

I går var jag ute på vår 1-hektars åker där vi brukar hämta hö. Det är hög tid att så om vallen som växer där och det märktes bland annat på alla maskrosor som stod i full blom. Tusentals.

Men det fanns inga bin på plats för att hämta nektar.

Det berodde inte på någon bidöd eller att det inte finns bin i närheten utan helt enkelt på att kall luft från norr har kommit ner och gjort att det är för kallt för bina att flyga. De vill helst ha 15 grader eller varmare för att lämna kupan. Och då var det inte ens tio grader mitt på dagen

Några grader under 15 kan duga om det är sol men det är för stora risker för dem att ge sig ut i lägre temperaturer. Humlorna är tåligare och klarar kyla bättre, men bina vill inte riskera något. Alla vuxna bin behövs när alla larver ska matas och allt annat som sker i en kupa på våren.

Så tusentals maskrosor erbjöd nektar och bara en handfull humlor kunde komma till.

Idag var det ännu kallare.

Liten snöby den 12/5 2020

På kvällskvisten bjöds vi på snöfall. det kommer naturligtvis inte att lägga sig men är ett tydligt tecken på att det är rejält kyligt för att vara maj i Västsverige.

Förra årets äppelblommor råkade blomma under en period med skitväder så äppelskörden blev usel. Det är ingen som sörjer om maskrosorna blir dåligt pollinerade men nu är det tvärtom. Det är bina som tjänar mest på samarbetet eftersom maskrosorna är det första rejäla draget, det vill säga när det finns mycket nektar att hämta. Om bina hämtar hem rejält med nektar från maskrosor så är den luriga våren över för bina och biodlaren.

Våren är lurig för att bina växer i antal i kupan för att vara i fullt antal under sommaren. Under tiden som de blir fler så måste alla larver skötas och både gamla och unga bin ska äta så det måste finnas mat till alla. Det är inte ovanligt att bisamhällen svälter ihjäl på våren. Det kostar på att leva lång norrut och som biodlare måste jag försöka se vilka samhällen som kan få ont om mat. Enligt SMHI kommer dagstemperaturen att nå 15 grader på torsdag om åtta dagar så det känns lite jobbigt. Är det kallt nog för att maskrosorna ska finnas kvar då eller är fältet fullt av vita bollar? Det krävs kanske att jag håller dem vid liv med socker ett par veckor till.

Fåren ute på bete

I går kväll fick våra får lämna sitt välkomstbete och bege sig ut på vårt stora bete. Korna, eller förmodligen kvigorna, kommer om en vecka så våra 11 får och 12 lamm fick 5 hektar bara för sig själva.

I morse var det dags för den första vandringen för säsongen då någon av oss tittar till fåren på betet. De hade det bra. På bilden ovan finns det, förutom tackan som poserar i förgrunden, sex eller sju får till. De smälter in bra med berget.

De har redan ockuperat sitt vanliga favoritställe, ett buskage med enar på en bergknalle. Ingen av dem röde sig när jag gick omkring bland dem. I vanliga fall brukar någon tacka bli lite orolig och resa sig upp för säkerhets skull men inte idag.

Alla låg och njöt av morgonsolen efter en natt med mild frost. De flesta idisslade och flocken utstrålade en underbar frid.

Vid sådana här tillfällen måste ingen påminna om fårens halmbädd som ska rivas ut eller att det var jobbigt att titta till dem nattetid inför lamningarna. Idag var det bara bra!

Gödselspridare

Som Ylva redan har berättat så har vi blivit med gödselspridare.

Det är en Dansk maskin. En Tim med kapacitet på 4,5 ton. Vi vet inte hur gammal den är men att den är byggd i trä med stålram antyder att den har några år på nacken.

Typ: 4518. De första två siffrorna bör stå för 4,5 ton men de sista två förblir en gåta. Serienummer 4971. Är det högt eller lågt?

Bakifrån syns kedjan som driver spridarbomen.

När skyddet är borta ser man det mesta av mekaniken utom kardanaxeln från kraftuttaget och vinkelväxeln som båda sitter under vagnen. Innanför det nedre kugghjulet sitter en excenter som vid varje varv lyfter armen som sitter lagrad utanför mittenkugghjulet. Det kugghjulet har inget med kedjan att göra utan har sneda tänder som med hjälp en spärr gör att bandkedjan rör sig bakåt.

På andra sidan vagnen, den vänstra, sitter ett reglage som reglerar hastigheten på bandkedjan. Det sker genom att stången går till högra sidan och ändrar hur högt armen ska lyftas av excentern. Härligt med tydlig mekanik!

Kanske inte fulla 4,5 ton men lagom mycket för en gammal maskin vi inte känner.

Vi körde med måttliga varvtal på traktorn så högen hmanade där vi planerat. Alla varvtal på traktorerna är gissningar. Ingen av dem har fungerande traktormeter. Ja, de heter så.

Efter någon timmas letande hittades till slut en instruktionsbok och en reservdelskatalog till gödselspridaren. kanske inte till exakt vår modell, men nästan. Sprängskisser är lätt att tycka om.

Nr 34 är naturligtvis ett ”Nålelejekryds”. Allt är på danska.

Också avslutar vi med en kort film. Det metalliska ljudet var inte lika påtagligt på plats men stå säkert för något som ska kollas upp. Vänstra sidans lager på spridarvalsen var inte helt med i matchen men det borde låta på ett annat sätt. Vi lär väl bli varse så småningom.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑