Författare: jonas (Sida 44 av 53)

Rätt djur på fel plats

På en kurs om ekologisk äggproduktion berättade en expert att raser som lägger bruna ägg har vissa egenskaper som skiljer sig från de som lägger vita ägg. Dels handlade det om födan, att de brunläggande måste ha lite mer komplett mat när det gäller näringsämnen.

Men det som fastnade var att de brunläggande har ett annat kynne. De är inte lika mesiga. De vandrar längre bort från hönshuset, de är lite djärvare när det gäller att undersöka, och de är inte ängsliga bara för att de är ensamma en stund. De kan också vara hårda mot nytillsatta tuppar som de inte tycker håller måttet. Det är ofta många höns i en flock så hårda betyder i det här fallet att de hackar ihjäl honom.

Innehöns

Vid fikarasten på förmiddagen glömdes köksdörren öppen. De här två damerna hade nog inte varit inne särskilt länge, inga bajshögar. De hade inte heller något emot att gå ut ur den konstiga labyrinten med det hala golvet. Hade det hänt om vi hade höns som lade vita ägg, till exempel  vita Lohman?

Vi har funderat på att bygga en innedörr med flugnät men det kanske skulle vara bättre med hönsnät?

Ogräsbekämpning som smakar gott

Ibland är det svårt att låta bli. När vi hade Olssons frö i telefonen så passade vi på att beställa 30 plantor rabarber av sorten Goliath. Namnet låter lovande. Planen var att använda rabarber till att täcka bort ogräs vid en del av nätet som omger odlingarna.

Planen är fortfarande bra, det är bara det att den inte genomför sig själv. Efter en lagom lång arbetsdag i fantastiskt väder upptäckte vi rabarberknölarna igen. Nu ska det ske. annars blir de grismat.

Ylva grävde gropar och hämtade väl bränd hästgödsel.

P1150007

Planteringen gjordes på enklast möjliga sätt. En grop. Ner med rotklumpen på rätt köl. På med gödsel.

P1150012

Så här ser det ut just nu.

Till höger om nätet finns den krigszon som är grisarna hage. De får regelbundet större yta. En meter längre hage som de snabbt bökar sig genom. I förrgår hade de lyft upp så mycket jord på stängseltrådarna att båda trådarna inte syntes. Agneta märkte nog inte att hon rymde. Hon stod hundra meter bort och såg borttappad ut. Efter lite skramlande med krossat korn kom hon glatt galopperande.

Till vänster finns insektsträdgården med alla blommor. Den är inte klar men kommer att bli fantastisk.

I mitten finns vårt nya ogräsvapen i form av rabarber. Hoppas att det fungerar.

P1150004

I morgon ska vi täcka runt planteringsgroparna med våta tidningar och halm. Får nog vattna rejält också för det är väldigt torrt i marken.

Harva och så

Till slut gick det inte att skjuta upp längre. Det var dags att lägga om vallen på två små åkrar. Vi har bävat inför att hantera åkermark på allvar.

Det kan bero på att vi inte vet hur man gör, men det gäller ju nästan allt vi håller på med på gården. Kanske är det för att hela grejen med att plöja, harva och så är typiskt och centralt för en bonde. Kanske till och med gör att en bonde är en bonde? Plöjningstävlingar har funnits länge och är ett tecken så gott som något på att det är viktiga och förmodligen svåra saker.

Vi saknar naturligtvis fortfarande en hel del manicker på gården, plog är en av de dem. Så vi slapp ge oss på den, som vi tror, svåra plöjningen. Grannen Richard passade på när plogen ändå satt på traktorn. Enligt honom är det kul att plöja så förmodligen är det lite utmanande att få det bra.

Det blev bra. Jorden vändes upp och ner på hela fälten och bara några enstaka små grästuvor kunde anas i det brun-svarta. På bilden syns det lite i framkanten. Det är nog där plogen lyftes tillfälligt, eller hur det nu gick till. Vi var inte hemma så vi fick se det färdiga resultatet. Efter plöjningen hade Richard även bultat med en ringvält.

P1140816

Nu var det dags att harva. Skulle harven fungera? Kan någonting för 500 kr fungera när det verkligen behövs? Kommer traktorn att fungera? Den har ju visat vissa sidor emellanåt, skulle den göra det nu?

Inte då. Allt fungerade som det skulle så det var bara att köra kors och tvärs över de båda skiftena. Det finns inte mycket att ställa in, men om tryckstången kortades eller gjordes längre så betedde harven sig väldigt olika.

Så här såg det ut efter några vändor med harven.

P1140862

Lite jämnare med några grästorvor som ligger och torkar under några soliga dagar.

Det lilla skiftet sluttar en del. Det har tunt jordtäcken på skogssidan vid de blå bikuporna, så plogen hoppade en del. Det är dessutom lite sankt på andra sidan och gränsar till en bäck som inte ska fyllas med jord. Det här skiftet var nog svårare att plöja.

P1140823

P1140868

Harvningen fick fram en hel del stenar ur marken. De som var större än krocketklot bars undan. En var för stor att lyfta men traktorn kom till undsättning. Det blev några odlingsrösen.

P1140992

Vi var förmodligen för noggranna. Om alla harvningar skulle resultera i ett gäng stenrösen skulle de finnas runt många åkrar och så är det ju inte. Möjligen i Småland.

På onsdagen kom fröerna vi hade beställt. Olssons frö har ett fantastisk utbud när det gäller vallfröer. Det är ju bra men ger också problem. Vilken blandning ska man beställa om man vill ha en vall för får som ska fungera som hö, ensilage och bete? Den ska dessutom ge nektar till bin och vara långliggande, dvs. inte göras om på 6-8 år. Vi gillar ju egentligen inte bar jord så vi vill plöja så lite som det bara går.

Olssons har löst detta genom att inte ha en webb-shop. De har kataloger och prislistor på nätet men tar alla beställning via telefon. Om man vet hur stora fält man har och vad man vill ha vallen till så blir man lotsad av kunnig personal. Han satt och räknade fram och tillbaka ganska länge. Hade vi önskat en omöjlig kombination?

P1140944

När det väl var färdigräknat hade vi beställt detta:

Olssons fröblandning som består av Timotej 45%, Rödsvingel 15%, Ängsgröe 15%, Ängssvingel 15%, Engelskt rajgräs 10%. Fröblandningen kom i 10 kg säck som var minsta storleken. Vi skulle använda 6 kg. Den här blandningen kompletterades med 1kg Kummin, 2 kg Käringtand, 1, kg Svartkämpe och 1 kg Cikoria.

Käringtandfröna skulle först ympas med en bakteriekultur.

P1140954

Sedan var det bara att blanda allt och röra om. Riktiga bönder gör kanske inte detta i på hallgolvet.

P1140957

Sedan gick vi ut och spred fröna så gott det gick. Vi tog var sitt skifte.

P1140961

Det gick inget vidare. Richard hade varnat oss för att man gärna sprider för mycket i början vid handsådd. Det gäller att vara snålare än man tror är möjligt. Vi spred alldeles för mycket i början och nivån i hinkarna sjönk för snabbt.

Vi löste det så gott vi kunde genom att fylla på med mer Olssons fröblandning.

P1140959

Efter sådden kom Richard med ringvälten. Nu blev de båda fälten så där manchester-snygga som de kan vara på”riktiga” gårdar. Kul!

Sedan var det bara att vänta på regnet som kom dagen efter, precis som SMHI hade lovat.

P1140983

Det har kommit flera lugna skurar efter det. Lufttemperaturen ska stiga lite också. Det passar perfekt. Vi vill gärna att fröerna ska vara snabba så att det hinner växa lite innan ogräsen hämtar sig från plöjningen.

P1140987

Första omläggningen av vall har varit lite nervöst, men roligt. Vi kommer att få traktens ojämnaste vall men det kan nog fungera som fårmat under några år.

Ännu en harv

Hela den senaste veckan har varit solig och varm. Det har känts som midsommar, med ovanligt bra väder. Lövsprickning och allt som har med vår och sommar att göra har kommit snabbt.

En av de saker som vi gjort är att harva för första gången. Vi har ingen plog men grannen Richard kunde tänka sig att plöja två små fält när han ändå hade plogen monterad på traktorn. Plöjningen gick bra. Det översta jordlagret var verkligen upp- och nervänt och det syntes inte mycket grönt. Sedan ”bultade” han det plöjda med en ringvält för att mjuka upp jorden inför harvningen.

Harvningen skulle vi sköta själva. Vi hade ju redan en tallriksharv. Skönt att för en gångs skull ha redskapen på plats i god tid och till och med ha provkört!

Nej, nej! Inte en tallriksharv sa Richard. Den skär för djupt och vänder upp gräset igen.

Vi har känt på oss att det finns alldeles för många sorters harvar och att det inte bara är för skojs skull. Skulle en C-harv eller en S-harv fungera? Vi visste inte men vi visste var det stod en gammal S-harv och väntade. En traktorresa på ett par mil, 500 spänn, sedan var harven här. Storleken var en chansning. Var den för liten så skulle vi få köra över fälten många gånger. Var den för stor skulle kanske inte traktorn orka dra den. Men det var den harv som vi kunde köpa snabbt, så det bara att hoppas.

P1140839

Den var naturligtvis rostig. Den hade ju inte stått i vardagsrummet, om man säger så. Men det är en enkel konstruktion så de borde gå att få den att fungera. Den heter Lilla Harrie. Det låter som den lilla modellen i en serie, men det är företaget som heter så.

P1140814

Lilla Harrie är en skånsk by och där finns, eller förmodligen fanns, Lilla Harrie Verkstads AB.

P1140834

Typ: HH och Serie: 11. Det betyder naturligtvis något men vi har inte hunnit leta efter bakgrund till nyförvärvet. Vårens timmar är för få.

Vi har lagt ner lite tid för att hitta en instruktionsbok på nätet, men utan att lyckas. Det finns en hydraulcylinder med tillhörande slang. Det räckte för att kunna fälla upp och ner de båda halvorna av harven. Vid transport är de båda sidorna uppfällda för att bli smalare. Den är bred nog ändå. Kör man på något kommer det att få märken.

P1140853

Längst fram sitter sladdbrädor, sedan tre rader med S-formade ”fingrar” av fjäderstål som sitter ihopkopplade och är ställbara när det gäller vinkeln mot jorden. Sist sitter ”räfspinnar” som jämnar till. Kanske. Eller så har de en annan uppgift?

P1140813

Harven är ganska tung men kan ändå hänga på trepunktslyften. Om traktorn hade varit utan lastare där fram så hade den nog blivit baktung.

Hydrauliken är lite i enklaste laget på vår traktor. Det är samma reglage för att höja/sänka harven och för att fälla upp/ner harvens sidor. En ventil ska ändras för att ge tryck till det ena eller det andra. Därför hoppar harven ner en bit på filmen. Reglaget var lite för lågt ställt när ventilen slogs över. Fåren står bakom kameran och påpekar att de minsann vill ha nytt bete. De är ganska bra på på det så det är svårt att glömma bort dem.

På de bearbetade ytorna ska vi så in en fårvall anpassad för våra djur.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑