Författare: jonas (Sida 43 av 53)

Höskörd

Vi hämtade in höet för någon vecka sedan. Det blev inget skrivet då så vi gör ett försök nu i stället.

Det intressanta var om den gamla självlastarvagnen skulle fungera.

P1150271

Det var inte mycket hö. Inget regn på sex veckor och ganska mager mark.

Vagnen plockade inte upp höet som den skulle. Var fanns felet? ”Borsten” roterade högt ovanför marken. Var det hydraulkolven som vägrade att gå hela vägen när den skulle sänka ner?

P1150272

Det visade sig vid närmare inspektion att det bara var lite allmän kärvhet som var skälet. En spark på var sida om borsten, så trillade den ner. Stödhjulen fick justeras så att den inte försökte ta med sig rötterna.

P1150274

Så småningom kom vi igång.

P1150280

Det borde fungera men det kändes ändå lite nervöst eftersom traktorns startmotor inte greppade nio gånger av tio och att kraftuttaget inte går att aktivera med motorn igång. Gamla grejer…

Efter hand så kom vi underfund med vagnen.

P1150289

Vagnens metalldelar var lite rostiga men i alla fall på plats. Annat var det med repen. De hade inte klarat åldrandet utan föll i delar när man drog i dem. Det gjorde att höet ville bygga ett torn i vagnens framkant som fick rivas manuellt.

P1150292

Längst bak sitter rep och band som ska hålla kvar höet tills man vill öppna bakåt. Eftersom de här banden var nästan lika sköra och ganska glesa så fyllde vi inte vagnen utan körde två lass i stället. Det blev ungefär lika mycket på båda lassen.

P1150293

Höloftet är inte klart, inte ens påbörjat…, så vi tänkte lägga höet på golvet. Skulle avlastarfunktionen funka eller skulle vi behöva lasta av för hand?

P1150300

Det visade sig att avlastningen gick igång om man lyfter den svarta knoppen på spaken till höger. Då kan dragstången röra sig fram och tillbaka och drevet med snedställda kuggar och en fjädrad spärr ser till att rörelsen bara går åt ett håll.

P1150308

Trolleri.

Första lasset avlastat.

P1150311

Två lass under tak. Dagen efter kom regnet och det har fortsatt regna varannan dag sedan dess. Mängden hö räcker inte alls för oss, men vi är glada för att vi fick in det innan regnet. Det viktigaste var nog att vi nu vet att vi kan räkna med att självlastarvagnen fungerar.

P1150314

Man kan tänka sig att den här typen av vagn förändrade somrarna på jordbruken. Fram tills dess hade många människor samlats för att hjälpas åt med höet. Nu räckte det med en människa och en traktor. Så mycket effektivare och så mycket tråkigare.

 

Snygg kopia

P1150506

Vi hade en fladdermusholk men ville gärna ha flera. Det är tydligen lättare att få fladdermössen att acceptera dem om det flera holkar i närheten av varandra.

Vår wwoofare Corentine ville gärna försöka att göra en kopia så han plockade samman några spillbitar som låg under sågen och satte igång. Fast först gjorde han en ritning.

Fholk

När den var klar diskuterade vi om det fanns en pinne i originalholken som fladdermössen kan hänga i men kom inte fram till något säkert. Dagen efter hade Corentine tittat närmre och hittat grunda sågspår i bakskivan som förmodligen räcker för att ge möjlighet till att klättra och hänga. Så han öppnade den nya och sågade spår på samma sätt.

Kopian ska målas så klart men det är roligt att visa den innan så man kan se hur den är gjord. En höna gick tveksamt med på att ställa upp som storleksjämförelse.

P1150502

Ännu ett bidrag för att öka den biologiska mångfalden på gården. Tack Corentin!

Kriget har börjat

De är visserligen levande varelser och de bidrar säkert till biodiversiteten, men det hjälps inte. De ska bort.

De har hållit sig ute på åkrarna men sedan några dagar finns det mängder av golfbollstora sorkhål bara någon meter från potatislandet. Så det var dags att göra något. Vi hade en sorkfälla liggande sedan vi flyttade hit och nu var det dags att se om den fungerade.

P1150393

Metoden är enkel. Gräv 10-20 cm ner mellan två sorkhål. Där finns en gång. Placera fällan med tratten mot en gång, lägg på ett ljusskydd och vänta.

P1150395

En klassisk råttfälla slår ner, men den här snarar uppåt med ganska stor kraft och dödar direkt.

P1150392

Den första sorken hann bara ta en liten tugga på moroten innan den dödades.  Det är svårt att säga hur snabbt den gick i fällan, men den fanns där efter 20 minuter.

P1150391

Så nu är kriget igång. Vi kommer naturligtvis inte att lyckas med att hålla dem borta från odlingarna, men vi kan kanske minska skadorna.

P1150396

Äppelodlaren på Kinnekulle berättade att det även fungerar med en vanlig råttfälla. Sorkarna springer så mycket i sina gångar att de löser ut råttfällor även om de saknar agn.

Nu har vi fått ännu en sak som ska skötas. Sorkarna ska inte ligga och ruttna i gångarna så vi får lägga till en ny dagsrutin. Det finns en självtömmande sorkfälla. Det är en en meter bred och en halv meter djup balja som man gräver ner. Den har fyra ingångar med ”backventil så att sorkarna kan komma in men inte ut. Man agnar med morötter, potatis, eller annat som man vill bli av med. Eftersom fällan saknar lock så sköter rovfåglar och rävar om tömningen.

Vi tömmar manuellt än så länge. Agneta var snabbare än Anni-Frid och fick smaska på nydödad sork i går kväll.

Dags att ta en paus?

Oftast flyter de olika arbetena på som det är tänkt. Det kan krångla och det tar alltid längre tid än planerat, men sak efter sak blir åtgärdade. Det går framåt.

Men så har det inte varit under det senaste två dygnen. Det har krånglat.

Vi kom över ett helt och ganska snyggt badrumsskåp till bra pris. Det hade en mittdelad cirkelrund spegel på dörrarna. Dörrarna var sammantejpade och tejpen lämnade stora ränder av klister. Efter några tester med allt kraftigare lösningsmedel så fungerade det att ta bort klistret med lacknafta. När jobbet nästan är klart glider en av dörrarna iväg. Den fångas innan den slår i golvet, men ena spegeln spricker. Trist.

Den urinseparerande toan i wwoof-huset fungerar som den ska, men det krävs ändå lite mer tanke än med en traditionell toa. Man ska till exempel inte förse toan med för stor skopa. Det är så att efter varje urinering ska lite vatten hällas på för att minska lukt och för att minska risken för att det bildas avlagringar i rören. Utan att fundera satte vi för detta ändamål dit en kåsa. Kåsan är flera gånger större än nödvändigt och vattnet fyller naturligtvis urinhinken snabbt. Mycket snabbare än vad bara urin och små vattenskvättar borde göra. Det blev lite att ta hand om. Trist.

Sprätt5

Sedan var det dags för en snabb gräsklippning på några vägar och gångar. Passar på att klippa lite på ett annat ställe och lyckas klippa lite i nätet på ett bandymål. Kommer loss men någonting i klippaggregatet har förskjutits och efter femtio meter börjar det låta riktigt illa en kort stund innan det låter som vanligt igen. Efter det klipper gräsklipparen bara ena halvan jämfört med vad den brukar klippa. En tandrem har gått av. Det är bara att ta isär och lyfta upp. Tandremmen har pajat tidigare. Därför hade vi en som reserv eftersom den kommer att paja när det är bråttom och järnaffären har stängt. Det går ganska bra med tandremmen. Passar på att slipa skären på klippaggregatet när det är tillgängligt. Vinkelslipen gör ett bra arbete som vanligt. Skären är vassa igen och det är dags att stänga av vinkelslipen. Bara ett litet puts till. Vinkelslipen dör helt utan förvarning och det kommer ett litet brunt moln från den. En säkring går samtidigt. Den fantastiska Flexen har somnat in. Det får bli en tur till Vårgårda maskinservice. De kan kanske rädda den. Trist

Sprätt1

Vi har slagit årets första hö. Rotorslåttern fungerade klanderfritt och vädret är perfekt för gammaldags löshö. Maskinbyte, från rotorslåtter till hövändare.  Hövändaren är en enkel maskin med två remdrivna hjul med många fjädrande pinnar som sprätter omkring gräset så att allt gräs kan torka. Eller så kan det samla in några hundra meter elstängsel. Det räcker att man kommer en smula för nära så börjar det samlas in. Så här såg det ut när mer än hälften är bortplockat. Det är extra trixigt när tjockt rep, tunt rep och ståltråd sitter runt samma hjul. De hjälps åt att sitta fast.

Sprätt2

Båda bilderna är tagna när det mesta är borta. Det tog lite tid.

Rep och tråd rycktes bort fån sitt fäste tre hundra meter bort. De halvmeter långa fjädrarna som ska hålla spänt förvandlades till sju meter lång före detta spiral. Fem plastpinnar som vi har mellan trästolparna blev till flisor. Trist.

Efter ett par timmars pyssel för att få loss hövändaren och lagar stängslet hjälpligt kunde höet vändas. Efter utfört värv stannades traktorn med hövändaren igång men upphissad i luften. Det var i alla fall meningen. På den ojämna åkern hade en bult trillat bort. Det märktes inte vid körning men det lät konstigt vid stoppet. Den vänstra sidan lyfte och den högra lyfte inte. Resultatet blev att högra sidans hjul grävde ett hål i åkern med sina fjädrar. Trist.

När man befinner sig i en sådan här serie av motgångar så är kanske det klokaste att ge upp. Se på TV eller gå en promenad. Sedan börjar man om som om inget har hänt. De blev inte så. I stället var det läge att trimma ogräset under elstängslet. Inte med en nylontråd utan med en tresidig stålklinga. Skräppor och björnbärsbuskar skulle bort. Mycket sol, vätskebrist och lite sömnbrist hjälper till att fatta den här sortens beslut.  Hur det gick? Fastade trådarna och snodde in sig? Skar trimmern av trådar eller ståltrådar? Skulle hela trimmern bli liggande på ett gärde, fastsnodd för alltid? Icke! En plastpinne gick tvärt av med den ersattes på två minuter och kostar inte särskilt mycket. Jämfört med den senaste tiden så var detta en stor framgång. Så nu har det vänt. I morgon kommer ingenting att gå fel!

Sprätt4

Billig och snabbfixad.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑