Författare: Ylva Lundin (Sida 33 av 235)

Lerklining och tapetsering av timmerväggar

17 januari, 2023 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Vi startade renoveringen av vårt gamla gästrum för att göra om det till ett badrum men fick avbryta då vi upptäckte att vi inte kunde dra avlopp under huset där. Istället flyttade vi över alla kontorsmöbler och började riva ner väggarna även i rummet vi hittills haft till kontor. Nu är det alltså kaos i två rum och så kommer det att vara ganska länge.

Här ser ni det tillfälliga kontoret med halvt nedrivna tapeter, bokhyllor halvvägs för fönstret och en frysbox i ena hörnet. Inte optimalt men ändå fungerande en tid… Den med god fantasi kan tänka sig om något (några) år när jag har byggt väggfasta bokhyllor som ramar in fönstret och döljer hela väggen. Då kommer det bli snyggt.

Vi har i alla fall en fin kakelugn att titta på även om den inte fungerar än. Bredvid den syns tapetprover från olika tidsepoker.

I båda rummen är det många lager tapet. I nuvarande kontoret har vi hittat sex lager i olika färger. Den minst attraktiva tapeten är nog den som är gjord sist.

Men det finns också en hel del snygga där under.

Under alla lager tapet finns ett lager tidningspapper och det är alltid roligt då man med ganska stor säkerhet därmed vet när tapeten är uppsatt. I nuvarande kontoret hittade vi en Kungörelse från 1906 så tidigare än så kan tapetseringen i alla fall inte vara gjord. Där kan man läsa att det ska bli auktion i Edsås efter hemmansägaren Alfred Andersson och att man där kan köpa både säng- och gångkläder.

Vi tror att vårt hus är byggt 1904 men om det betyder att det började byggas då eller om det var klart då – det har vi ingen aning om. Tapeterna i kontoret gjordes i alla fall inte förrän några år senare.

När vi väl insett att vi fick tänka om och flyttat alla kontorsmöblerna så var det dags att börja riva tapeter i nästa rum. Det dröjde mycket länge tills vi över huvud taget hittade ett datum

Det kändes orimligt att detta rum inte skulle ha tapetserats förrän 1939 då det ändå vetter mot vägen på bottenvåningen. Men när vi letade vidare insåg vi att denna tidningssida låg ovanpå ett par lager av äldre tapet så det var bara att leta vidare.

När man börjar leta bland tidningspappret man hittar så går arbetet långsammare och långsammare och man fascineras av estetiken och sättet att uttrycka sig på den tiden. Dala skofabrik i Göteborg saluför Kronoskodon.

Men vad hjälper det när ”Viskafors Galoscher äro de bästa”

Skinkan kostar två kronor kilot.

Tidningen själv beskriver sig som ”Politiskt vaken, svensksinnad och hofsam men orädd”.

Alingsås bomullsväfveri söker Kunniga väfverskor men frågan är om tidningens sättare är så kunnig då ett g i Eggvena råkade hamna upp och ner.

Till slut finner vi årtalet 1908 vilket indikerar att detta rum tapetserades två år efter vårt nuvarande kontor.

Under alla lager tidningspapper så är väggarna täckta med lera. Ett lokalt material som blandades med hackad lin och halm och ströks på väggarna i flera lager för att täta från vind och för att ge en slät yta. Först la man ett klisterlager och sedan grovt bruk för att sedan avsluta med ett eller två lager finare bruk.

Eftersom väggarna under leran är gjorda av liggande timmer som rört på sig så har tidigare ägare försökt fästa partier av leran som lossat från väggen med pappspik. Detta hittar vi på flera ställen och av olika ålder så det är definitivt ett arbetssätt som funnits med länge.

På detta frilagda lager som är cirka fem kvadratmeter så sitter leran fortfarande fast efter långt mer än hundra år. Det är oerhört fascinerande. Någon gång under tidigare omtapetseringar så har de lagat i vilket ses till vänster där det är ett ljusare ilägg mitt på väggen. På andra väggar så hålls leran numera bara upp av tapeten så hela väggen bågnar. Detta är inte någon yttervägg men i en av springorna som syns på bilden kunde man ändå känna vinden. Där leran är hel blåser det inte alls men där leran spruckit känner man draget.

Vi har tänkt sätta en bröstpanel av pärlspont i badrummet och innan vi hade stått alla timmar och pillat på tapeter och tidningspapper så visste vi inte hur vi skulle göra för att bygga upp väggarna ovan bröstpanelen. Vi var till och med inne på att klä resterande del av väggen med något skivmaterial men nu har vi blivit så imponerade av gamla tiders lerklining så vi lutar åt att laga i leran på vissa ställen och ta ner och klina om på andra. Det är ett jobb som vi absolut inte kan så det ska bli spännande.

Alingsås Matmarknad

16 januari, 2023 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

Idag har jag varit på möte med fem andra lokala matproducenter som vi kommer att samarbeta med kommande säsong. Vi träffades i gårdsbutiken hos Lépicerie de Jerome hos Johanna och Jerome som bjöd på goda ostar, fikon och oliver.

Vi på Östängs gård har sedan 2016 drivit Nolbygårds Matmarknad varje lördag hela sommaren och det har varit fantastiskt på många sätt. Vi startade marknaden som ett leaderprojekt och det har varit vår huvudsakliga försäljningskanal under dessa år. Eftersom det var vi som startade marknaden har det också varit vi som har varit ansvariga och vi har också varit med varenda lördag. Då vi ofta har praktikanter eller wwoofare på vardagarna så blir det många arbetsdagar under en vecka och vi kände i somras att det skulle vara skönt att få vara ledig någon helg under sommarhalvåret.

Därför beslutade vi i höstas att lägga ner Nolbygårds Matmarknad. Vill någon ta över så går det säkert att ordna men vi kommer inte att driva verksamheten vidare. Istället har vi gått samman med fyra andra producenter och kommer att finnas på Kungsgatan i höjd med Stora Torget inne i Alingsås på torsdagar 14-18 från och med 16 juni till och med oktober månad. Det kommer att bli kanonbra. Nu är det inte längre vi som är ensamt ansvariga utan alla sex säljare tar på sig en del av ansvaret.

De säljare som är med är Emelie Heij från Lilla Håkansgården i Magra. Hon kommer sälja ägg från hönor som har det riktigt bra. När det inte är fågelinfluensarestriktioner går hönsen utomhus i flyttbara hägn och bor i en flyttbar äggmobil. När det är restriktioner har de det också bra men då går de inne i ett hönshus. Eftersom vi själva har slutat att producera ägg så känns det extra bra att ha fått med Emelie som säljare.

Peter och Ann-Sofie från Brobacka Vedugnsbageri kommer med sitt tunnbröd, hålkakor, bullar och andra bakverk. De håller till mellan Alingsås och Borås där de också har en gårdsbutik.

Ulf och Ingrid från Lammat som säljer korv, lammkött och andra delikatesser. De producerar lite av varje utöver det som sylt, saft, ägg, honung osv. De håller normalt till i Bitterna där de också har en gårdsbutik.

Jerome och Johanna från Lépecerie de Jerome som säljer franska ostar och olika såser och maträtter från Frankrike. De håller normalt till i Hemsjö där de har en gårdsbutik och en matvagn där de säljer Fransk mat.

Det innebär att Alingsåsare från och med i sommar kommer att kunna handla kött, charkuterier, ost, mjöl, grönsaker, ägg, honung, must, bröd, bakverk varje torsdag hela säsongen.

Det känns som starten på något väldigt bra. Torsdag känns perfekt då många handlar inför helgen. Vi kommer att ha öppet hela eftermiddagen vilket gör att folk kan handla på väg hem från jobbet.

Husrenovering

11 januari, 2023 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

I åtta år har vi bott på vår gård. Redan från början bestämde vi oss för att INTE gå i fällan och börja renovera huset eftersom det var helt funktionsdugligt även om det är långt ifrån hur vi vill ha det. Vi har renoverat hus förut och tycker att det är roligt men vi köpte inte gården i huvudsak för bostadshuset utan för att vi ville ha igång en verksamhet. Vi tänkte att det skulle ta fem år men det har tagit åtta.

Nu börjar det dock bli dags att förändra insidan på vårt hus så det blir som vi vill att det ska vara samtidigt som vi vill få till en energilösning som vi är nöjda med. Det kommer att bli en ganska omfattande renovering som involverar tolv utrymmen alltifrån pannrum, krypgrund och tak till vardagsrum, hall, badrum osv. Vi bor i ett fantastiskt hus från 1904 med timmerstomme och många detaljer bevarade under nuvarande material. Det är ett så kallat dubbelhus med två skorstenar. Det har kanske funnits fyra kakelugnar på bottenvåningen varav tre är bevarade och en i funktion än så länge.

Så här ser det ut idag.

Vi har två ingångar till huset. Huvudingången leder in till en stor hall med gott om potential. Där har tidigare ägare bytt ut korspostfönstren mot lägre enluftfönster. Moderna, billigare och ocharmigare.

Ett av dem har vi fått byta ut då det helt enkelt ruttnat bort. Ytterligare ett är på gång men det får vänta. I hallen gillar vi taket.

Strukturtapeten från åttiotalet eller den underliggande röda är vi inte lika nöjda med.

Från hallen har det från början gått att gå rakt fram in i salen. Vi tror att det har suttit ett par dubbeldörrar med glas där för de står kvar på vinden. Här har tidigare ägare byggt ett badrum med plastmatta på golv och tak. Vi blir inte riktigt kloka på lösningen för när vi mäter väggarna så verkar det som om det finns tomrum ovanför och på höger och vänster sida om badrummet. Vad som döljs där har vi inte någon aning om. Ska vi nu gå till salen/vardagsrummet får vi antingen gå till höger genom kontoret och ett gästrum och in i salen eller till vänster genom köket och vårt sovrum.

När huset byggdes så fanns det naturligtvis inte något badrum inne så planlösningen är inte gjord för det. Lösningen med att lägga det i den stora hallen kanske kändes bra när det gjordes men vi gillar det inte. Den vanligaste lösningen för att få till ett badrum i hus av den här typen är att bygga ut, ofta på en gavel. Enplans toa/badrum/tvättstuga med snedtak. Så blev det inte här. Tvättstugan har de visserligen byggt till på gaveln i en påbyggnad som är långsmal och lite bökig att komma in i. Men toaletten hamnade mer centralt.

Slöjd & Byggnadsvård på Nääs har gjort en serie om olika klassiska husmodeller fån tidigt 1800-tal till 1970-talet. Den typen av hus som vi har kallas där för ”salsbyggnad” för att skilja den från de något mindre dubbelhusen som har fyra rum i bottenplan. Så här ser deras ritning ut. Den skiljer sig en hel del från vårt hus men duger som skiss. Vår sidodörr är på ett annat ställe, vår trappa till övervåningen utgår från stora hallen mm. Dessutom fattas skorstenarna och bakugnen. Men ändå.

Här finns det en hel del att läsa om salsbyggnaden Hemvik: https://www.slojdochbyggnadsvard.se/kunskap–fakta/byggnader-och-hantverk/hus-i-vast/hemvik—salsbyggnad-1890/

Här finns hela serien med beskrivningar av hus:

https://www.slojdochbyggnadsvard.se/kunskap–fakta/byggnader-och-hantverk/hus-i-vast/

Nedan kan ni se vår nya planlösning. Upp och ner jämfört med skissen ovan.

Vi kommer att göra hallen ännu större när badrummet tas bort. Där hoppas vi att få till fast förvaring i form av väggbyggda skåp. Innertaket ska behållas men sedan får vi se vad det blir. Helst vill vi byta alla fönster. Hallen kommer inte att bli klar de närmsta åren. Det kommer att bli en kort gång mellan hallen och salen. Salen kommer att få in ljus från två håll i stället för ett och det kommer att göra stor skillnad.

Från hallen kommer man att komma in i salen/vardagsrummet. Där gillar vi kakelugnen.

Vi är inte lika förtjusta i strukturtapeten från åttiotalet eller i laminatgolvet i limmad körsbärsträ.

Vi hoppas att det ligger ett fantastiskt trägolv under.

Fram tills igår hade vi tänkt göra badrum i rummet märkt kontor i den nedre skissen. Där har vi nu haft ett gästrum/skräprum. Den vita kakelugnen är bevarad och tanken var att kunna bada i skenet av kakelugnens eld kalla kvällar i november. Nu vet vi inte hur det blir – kanske blir det i stället badrum i vårt nuvarande kontor. Beslutet tas i veckan och hänger på hur det går att dra avloppsrör i krypgrunden. Vi har en fantastiskt stabil jordkällare under huset med gigantiska stenblock som försvårar en rördragning.

Det lär bli många inlägg om husrenovering framöver. Vi är glada att vi har renoverat hus tidigare och att vi inte skyndade oss att börja med det så fort vi flyttade hit. Nu känner vi huset på ett annat sätt. Det finns en hel del utmaningar och saker som vi inte prövat på tidigare. Som att tapetsera på en delvis lossnad lerklinad vägg. Det behöver vi lära oss.

Odlardagarna 2023

11 januari, 2023 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Jag råkade hamna i arrangörsgruppen för odlardagarna 2023. Det var inte riktigt meningen men eftersom jag tycker dagarna är så oerhört viktiga och verkligen ville att de skulle bli av så var det bara att försöka hjälpa till.

Det har varit ett roligt arbete och idag kan vi presentera programmet. Det blir kanon. Så många bra föreläsare och programpunkter. En blandning mellan att lyssna och att delta. Dessutom blir det ett utställartorg där man kan botanisera mellan fröer, bevattningsutrustning och redskap. Lördag kväll blir det fest och efter två år med digitala odlardagar så är detta verkligen något som jag ser fram mot.

Utställartorget är öppet hela lördagen och än så länge är följande utställare klara: Lindbloms, Runåbergs, Semenco, Hallant, Waterboys, Bossgården, Knalten och hushållningssällskapet.

Programmet är fyllt av kunniga människor och intressanta ämnen.

Elisabeth Ögren som tidigare jobbat på Jordbruksverket som rådgivare kommer att berätta om hur vi får våra jordar att må bra. Jag blev mycket imponerad när jag läste hennes skrift växtnäringsförsörjning som Jordbruksverket gett ut och ser mycket fram mot denna programpunkt. Hon kommer att tala om mikroliv, gröngödsling och växtnäringsförsörjning.

Vill man inte lyssna på henne kan man istället ta del av ett samtal mellan Martin Berg på Göteborgs kommun och Olle Olsson på Lilla Jordbruket kring bland annat kring hur man kan samarbeta med sin egen kommun för att få tillgång till odlingsmark.

Svensken Fredrik Sahlin driver Godis grönt i Danmark har 160 andelar och levererar dessutom grönsaker till ett tiotal restauranger. Han berättar om etableringen, investeringsbeslut, kundrelationer och siffror från företaget.

Sen följer en långlunch med utställartorg, mingel och lunch.

Därefter följer ett fokuspass där man kan välja att fokusera på teknik, fröer eller växthus/tunnel. I varje rum finns en moderator som leder samtalet. Utställarna kommer att bjudas in till detta pass för att finnas till hands för frågor och tips men passen bygger på de frågor som deltagarna har. Själv ska jag moderera fröfokusrummet och ser fram mot att nörda in på olika sorter som finns på marknaden.

På lördag kväll är det middag och fest på Hagabion. De har sin egen odling och lagar ofta på egna eller lokalt producerade råvaror.

Söndagen inleds med två parallella programpunkter. I ena rummet kommer jag och Jonas RIngqvist att föreläsa om hur man kan få sin odling att fungera. Vad kan vara bra att tänka på när man är relativt ny i branchen. Vilka fallgropar finns och hur kan man undvika dem.

I det andra rummet kommer Ellen Rönnblad från Småbruket i Uddebo leda ett samtal med Magdalena Hermelin som inleder med att berätta om sin verksamhet. Magdalena odlar ekologiska grönsaker på tio hektar och frågan för passet är hur vi som är småskaliga kan skala upp vår verksamhet.

Efter fikat leder Helena von Bothmer en workshop kring hur vi som rörelse av småskaliga grönsaksproducenter kan tänka framåt. Vad är vår väg? Det blir mycket spännande att se hur den utformas. Helena är van vid att leda olika former av workshops och är duktig på att involvera folk.

Efter lunch blir det återigen parallella seminarier. Hans Gaffke från Norge är grönsaksodlare och rådgivare. Han kommer att berätta om hur man kan tänka om man vill ta sina egna fröer och hur man aktivt selekterar för att det ska bli bra. Jonas Ringqvist kommer att leda samtalet.

Samtidigt leder Olle Olsson ett samtal kring vilka försäljningskanaler vi kan lita på.

Sista seminariepasset innehåller en programpunkt där Helena von Bothmer leder ett samtal med Paulina Johnsson på Jordbruksverket och Ossian Tidblom från Nibble handelsträdgård kring kompostering för att skapa sin egen jord. Parallellt leder Nina Wängberg ett pass kring hur vi kan arbeta för att hålla som odlare både mentalt och kroppsligt.

Sen blir det gemensam avslutning och snack om vem som tar stafettpinnen inför nästa års odlardagar.

Själv ser jag allra mest fram mot, att efter några digitala år, möta alla kollegor i riktiga livet. Men tankar som upptar mig mycket är också hur jag kan skapa egen jord för att slippa köpa torvbaserade substrat och hur jag kan gynna mikrolivet i mina jordar och arbeta mer med gröngödsling för näringsförsörjning. Det här ska bli så kul!

Hela programmet hittar ni här och en kortfattad översikt finns också.