Vi har haft en bra säsong – men ganska tuff i arbetsbörda. Det har inte blivit många dagar ledigt. Eftersom vi har praktikanter och wwoofare de flesta veckodagar och sedan är på marknad på lördagen så blir det långa arbetsveckor. Dessutom har vi haft utlämning på torsdag kväll och öppet i gårdsbutiken fredag till kl 18. Ja, ja, det är vi själva som gjort planeringen.
Sen blev det ett missförstånd med slakteriet så vi fick inte slakt den vecka vi hade tänkt och det ställde till det med beten och grupperingar av djur. Det gjorde också att mina dagar i Tylösand (tradition sedan några år tillbaka) fick flytta till efter lammköttsutlämningen vilket i år inte blev förrän vecka 44. Sällan har något varit mer efterlängtat.
Varje höst så fort säsongen är över åker jag (Ylva) till en stuga i Tylösand. Då har jag säsongen i färskt minne och kan utvärdera och reflektera. Det började för några år sedan med två dagar och sedan har det ökat successivt. I år blir det nio dagar och ikväll är sista kvällen. Det har, som alltid, varit fantastiskt.
För första gången sedan tidigt i våras har jag hunnit tänka alla tankar klart. Jag har läst in mig på kompostering, mikroliv, växtnäring, biokol, livsmedelsförädling m.m. och jag har njutit av det. När jag kommer hem härifrån så känner jag att jag är ikapp och då kan jag börja vintersäsongen på ett helt annat sätt.
Utan den här retreaten så hade jag förmodligen känt att jag låg efter med grejer ändå fram till nästa säsong börjar. Nu har jag stannat här nere tills jag känt att jag är klar så i morgon ger jag mig av hemåt igen.
Mailkorgen är rensad, utvärderingar till prenumeranterna är skickade, såplaneringen är gjord, beräkningar över fröbeställningar är klara och jag har promenerat, sprungit eller simmat (simhall – inte hav) varje dag.
Det kommer komma en del inlägg framöver kring tankar som jag tänkt men jag får fila lite mer på detta efterhand. Nu är jag sugen på att komma hem och bland annat ta tag i nya komposteringssystem. Det ska bli väldigt spännande.
Till alla ni som odlar till försäljning därute. Leta upp ett ställe där ni kan dra er tillbaka när säsongen är över. Låt någon annan ta hand om allt några dagar och åk och ta hand om dig själv. Det är så mycket värt. Men nu längtar jag hem till gården, djuren och Jonas.
Snart är det dags för julmarknadssäsongen att dra igång. Vi har saknat julmarknaderna under pandemin och nu känns det bra att snart starta igång igen.
Julmarknader är något speciellt med sina glada besökare och kreativa lokala producenter. Du som privatperson har en stor möjlighet att stötta det lokala näringslivet och de lokala småskaliga matproducenterna för på julmarknaderna är de ofta samlade. Varje köp du gör på en julmarknad, av ett lokalt småskaligt livsmedelsföretag, har betydelse för det företagets möjlighet att klara en lång lågsäsong i januari, februari och mars. För många kan det vara avgörande för om de klarar sig till nästa säsong. När du handlar direkt av en lokal producent hamnar hela beloppet (minus moms) hos producenten. Handlar du din mat i en vanlig livsmedelsaffär så går i snitt 9 % till producenten och resten försvinner till mellanhänder och i skatt.
Julmarknaderna är viktiga för oss lokala producenter och ett tillfälle för oss att få upp försäljningen en tid på året då det annars är ganska dött. Så gör en insats, var i landet du än befinner dig, och besök en julmarknad. Köp korvar, ostar, honung, grönsaker, ägg eller vad du nu hittar i din del av landet.
Ska du köpa julklappar i år så välj gärna att köpa sådant som mottagaren kan äta upp så slipper vi fler prylar i världen. Då kan du köpa julklappar med gott samvete eftersom mat är något vi alla behöver. Du är viktig och du kan med dina val göra skillnad i om du vill stärka ditt lokalsamhälles resiliens eller inte!
Först ut för oss själva i år är Dahlbogårdens julmarknad som sker redan 19-20 november. Dahlbogården är mysigt och även om det ligger på landet i Hol så är det lätt att ta sig dit då det finns marknadsbuss från både Vårgårda och Alingsås under julmarknadsdagarna. Öppettider 11-19 under lördagen och 11-16 under söndagen. Dahlbogården är väl värt ett besök när som helst på året. Vi var där och åt lunch för ett tag sedan och fick en mycket god vällagad fiskrätt.
Du kan också åka dit och fika eller besöka något av deras musikevenemang eller quizkvällar. Rekommenderas! Gården går även att hyra för olika evenemang som bröllop och fest. Länk till evenemanget på facebook.
Helgen efter så är vi både på Jul på Nolbygård och på Jul på Nääs. Nolbygårds Julmarknad har endast öppet lördag mellan 12-18 medan Jul på Nääs har öppet både lördag och söndag 10-16. Den lördagen kommer Ylva vara på Nolbygård med grönsaker, must, honung och lammskinn medan Jonas åker till Nääs med fokus på honung, must och lammskinn under lördagen. Sedan åker vi båda till Nääs på söndagen.
Nolbygård är som vår hemmabas eftersom vi stått på Nolbygårds Matmarknad lördag efter lördag hela somrarna de senaste åren. Det är en trevlig julmarknad dit många alingsåsare tar sig och där många möten mellan bekanta sker. De satsar också alltid lite extra på att göra det mysigt och stämningsfullt med marknadsvärdar som tar emot och hjälper alla säljare och besökare till rätta. En trevlig stämning helt enkelt.
Jul på Nääs har en liten annan touch. Det är en större julmarknad som drar människor, både säljare och besökare från ett större område. Hit kommer många göteborgare. Vi som säljare behöver anpassa vårt utbud och där är just dessa två julmarknader bra exempel.
På Jul på Nolbygård möter vi vår kundkrets som vi har en relation till hela året. De vet att våra grönsaker är bra och är glada över att återigen kunna bunkra upp förrådet hemma. De köper flera kilo morötter, vitkål och annat som håller sig hemma och här behöver vi ha med alla sorters grönsaker som vi har i lager hemma. Kålrötter, palsternackor, grönkål och betor.
På Jul på Nääs är det fler kunder som vi inte har en tidigare relation med. Där behöver vi erbjuda provsmakning på honung och äppelmust och då har vi även där en god försäljning. Däremot är det inte mycket idé att släpa med sig alla rotsaker men det kan löna sig att ta med grönkål och kanske t.ex. kålrot om något matlagningsprogram haft det med på sistone. Varm äppelmust med kanel som provsmakning är en hit.
På Nolbygård är vi fullt upptagna med att möta kunder som vi mött förut. Det brukar vara en strid ström med människor vi vill hinna prata med. De köper must, honung och grönsaker för de vet vad de kan förvänta sig. På Nääs däremot är vi fullt upptagna med att aktivt få människor att provsmaka för att dra till oss nya kunder. Vi var på Nääs ett par år i rad innan pandemin och redan år två märkte vi att människor kom tillbaka för att de året innan köpt vår must men nu har vi inte varit där på ett tag så nu kommer vi att få börja om. Det är en utmaning men inte mindre roligt för det.
Helgen därpå är det Nääs igen men även Vikaryds Julmarknad. Då tar Jonas hand om Nääs medan Ylva åker till Vikaryd. Vikaryd har en lång tradition av julmarknader och där står hantverkarna i ett gammalt mysigt magasin och lokala livsmedelsproducenter står både i magasinet och ute på gårdsplanen.
Vikaryd själva har öppet i köttboden för försäljning av framför allt kött men även andra livsmedel. Till Vikaryds Julmarknad kommer alltid Alingsås Lucia och uppträder vilket brukar vara mysigt. Här kan du också köpa din julgran.
Den 10-11 december är det dags för Jul på slottet Gräfsnäs mellan 12-17. Där är slottsruinen fylld med lokala producenter men även vägen upp till slottet kommer att kantas av marknadsstånd. Arrangörer är föreningen Kultur i Bjärke som kommer att befolka parken med tomtar, sång och musik och en julkrubba. Det blir dans kring granen, luciatåg, foodtrucks, lotter, marknadsstånd och jultåg. Alla barn under 12 går in gratis medan vuxna får betala en avgift på 50 kr för att ta del av arrangemanget. Här har vi aldrig varit med förut så det ser vi fram emot. Enligt de vi pratat med var det mycket lyckat förra året med många aktiviteter och besökare.
Julmarknadssäsongen avslutas den 18 december med Jul på Trampverkstan. Det är egentligen ingen julmarknad utan mer av en happening för hela familjen. Här får du träffa tomten och hans nissar som jobbar febrilt för att tillverka leksaker till alla barnen.
Kliv in i den elfria trampdrivna träverkstaden och beställ dina julklappar som tillverkas framför dina ögon av tomtens nissar och nissor. Tänk dig tomtens verkstad på TV på julafton så kan du se eventet framför dig. Det är en helt unik upplevelse med levande julmusik och så mycket julstämning du kan tänka dig. Det passar definitivt lika bra för vuxna som för barn. Vi från Östäng sköter den gamla butiken under dagen med våra egna saker men även försäljning av saker som tillverkats i Trampverkstan, vörtbröd och annat.
Det kommer finnas varm mat och fika att köpa och andra saker som hör julen till. Julmarknaden är gratis men för att få tillträde till skådespelet i Tomtens verkstad så tar trampverkstan ut en avgift på 150 kr.
Den 19 december tar vi sedan semester och åker till fjällen över jul med våra vuxna barn. Det kan vi göra tack vare att våra grannar, släktingar och medlemmar i vår gårdssamverkansgrupp tar hand om vår gård.
Så – nu är den ”klar”. Såplaneringen för 2023 finns att ladda ner längst ner i texten.
Eller klar är faktiskt inte riktigt rätt ord för en såplanering eftersom det kommer att göras små justeringar allt eftersom ända fram till nästa års sista plantering. Det är alltid någon gröda som går snabbare än vad det var tänkt och någon annan som tar längre tid. Förra våren var väldigt kall vilket gjorde att stora delar av planeringen fick justeras efter hand. När jag börjar det här jobbet så tar jag helt enkelt förra årets excel-dokument och döper om det. Sedan börjar jobbet.
Det går åt mycket kaffe, promenader och en och annan löprunda medan arbetet sakta framskrider. Jag låter det ta tid för annars blir det inte bra.
Vi odlar i 86 bäddar på friland och 18 bäddar i växthus. I många av bäddarna odlar vi mer än en sak så det blir mycket att hålla reda på. 2023 har jag därför planerat in 116 försådder och 49 direktsådder. De har jag färgmarkerat i planeringen – gult för försådder och blått för direktsådder för att vara extra tydligt.
Förra året missade jag nämligen att så blomkål vid rätt tid vilket innebar att jag missade chansen att fylla ut en bädd efter skörd. Det är inte hela världen men när man odlar en så pass liten yta som vi gör (2000 kvadratmeter bädd- och gångyta på friland) så vill man utnyttja marken så gott det går.
Det är också så att vi vill ha växande rötter i bäddarna så stor del av året som möjligt både på friland och i växthuset.
Plantor som växer skickar ut rotexudat i form av kolhydrater och socker till mikrolivet i jorden. Ett ökat mikroliv ger en ökad mullhalt och bättre odlingsförutsättningar. När jorden liogger bar matas inte mikrolivet med roteudat så jordens mullhalt minskar. Därför vill vi ha in bottengrödor under kål och majs, gröngödsling efter all kepalök osv. I år gjorde vi också försök med gröngödsling av klöver och luddvicker efter gurkväxter men den hann inte växa till sig tillräckligt. Nästa år ska vi istället försöka med råg som får övervintra. Det ska bli spännande. Eftersom vi inte har någon tvåhjulstraktor så kommer det att ge oss en del merjobb på våren efter men det får det vara värt.
På friland har vi kunnat återanvända mycket av planeringen som vi mejslat ut under åren. Då går jag helt enkelt in i excelarken och flyttar om raderna så de hamnar på rätt skifte. Det går ofta att göra sex bäddar i taget. I dokumentet finns det sju flikar för sju skiften. Det finns också en flik för växtföljd och där är varje skifte uppdelat i två för att få till växtföljden.
När jag flyttat runt alla rader så de hamnat i rätt skifte går jag igenom mina anteckningar från säsongen och justerar i dokumentet. Jag har t.ex. flyttat fram den första sådden av morötter på friland en vecka. Vi har otroligt mycket sniglar och i början av våren så har de så lite mat så de svarta små trädgårdssniglarna ger sig på morötterna. Vi har bara ett år lyckats med den första sådden. De små trädgårdssniglarna är väldigt svåra att upptäcka. Speciellt när man blir äldre och ögonen inte är lika bra längre. Vi har nu också börjat odla tidiga morötter i växthuset vilket innebär att det inte gör något om de på friland dröjer ett tag. Ett annat exempel är att vi ska testa att direktså några bäddar med majs. Vi har testat det förut med dåligt resultat och därför förodlat all majs några år. Vi ökar dock antalet bäddar år från år och då tar plantorna stor plats i förodlingen så 2023 blir det tre bäddar förodlad och två bäddar direktsådd majs.
Jag förvarar såplaneringen i en pärm och fram till nu har jag efter såplaneringen i pärmen haft flikar för varje skifte där jag satt in ett dokumentationsblad för varje gröda. Det har varit väldigt mycket papper och jag har haft ambitionen att dokumentera ALLT som sker i bäddarna. Det här har jag hållit på med i tre år nu och det är bara att konstatera att det systemet inte passar mig. Jag är jätteduktig i början av säsongen. Speciellt när jag då har praktikanter men sedan tar arbetet över och jag hinner inte med. Tanken är att man ska dokumentera alla åtgärder och all skörd. Det går helt enkelt inte. Så nu har jag bestämt att jag inte ska ha dåligt samvete för det. Istället har jag lagt till en rad efter varje gröda på friland för att jag där ska dokumentera alla åtgärder jag gör. Däremot har jag behållit dokumentationspappren för växthuset för där har jag så lite erfarenhet så jag måste helt enkelt dokumentera några år tills det sätter sig.
Det jag missar med detta är skördedokumentationen och det är naturligtvis inte bra. I dokumenten som jag tidigare (inte) använt har varje bädds skörd dokumenterats per bädd men om jag går ut och skördar zucchini så tar jag två bäddar åt gången så dokumentationen blir ändå bristfällig. Dessutom glömmer jag många gånger att skriva upp så då blir det ännu mer bristfälligt. Nu har jag bestämt mig för att jag ska pröva en annan metod där jag dokumenterar inte per bädd utan per gröda.
Jag kan se i mitt kassasystem iZettle hur många kilo eller antal jag sålt av varje gröda. Däremot blir det problem med det jag lägger i kassarna för det registreras i iZettle som grönsakskasse och inte gröda för gröda. Så nu har jag skapat en fil i mitt gigantiska dokument med alla grödor och alla veckor så jag där kan skriva ner vad jag lagt i kassarna. Det borde innebära att jag får en uppfattning om ungefär hur varje gröda har gått. Det blir inte exakt men det blir åtminstone närmare sanningen än den dokumentation som jag hittills prövat och inte orkar ro i land.
Vi försöker leva efter devisen ”Har vi inte kul så gör vi det på fel sätt” och dokumentation bädd för bädd har i tre år bara varit ett dåligt samvete och inte kul alls.
Mest jobb har jag i år fått lägga på växthusplaneringen för vårt tunnelväxthus. Jag vill ha in både vintergrödor, sena höstgrödor, tidiga vårgrödor, tomater och gröngödsling. Det är ett pussel där jag dessutom har mycket begränsad erfarenhet. Här har Jonas Ringqvists bok Säsongsförlängning kommit väl till pass.
Den är nu bra mycket mer tummad och läst än tidigare. Jonas har lång erfarenhet och är mycket duktig på att odla, dokumentera och förmedla. Vill du bli bättre på att utnyttja ditt växthus är det här ett givet hjälpmedel. Det som förvånar mig själv en hel del är hur mycket jag använder Odla till försäljning del 2– våra bästa grönsaker. Den har jag själv varit med och skrivit men att odla en så här stor bredd av grönsaker gör att man har stort behov av en uppslagsbok. Jag blir ofta tveksam kring detaljer och behöver gå tillbaka och kolla igen och igen. Även här gäller det mest de grönsaker jag ännu inte odlat i så många år som gurka och tomat. Känner du att du behöver hjälp i din odlingsplanering så finns böckerna att beställa här. Det spelar inte någon roll om du odlar till försäljning eller satsar på självförsörjning du kan ha nytta av informationen i båda fallen.
I dokumentet finns också en flik för fröbeställning. Där skriver jag in hur många bäddar av varje gröda jag behöver frö till. Sedan tidigare har jag matat in alla grödor, hur många fröer det går åt till mina 16-meters bäddar, formler för att räkna ut hur många fröer jag behöver och hur många som ska beställas. Det enda jag ändrar i denna flik år från år är kolumnen för hur många fröer jag har kvar.
Sedan finns det en flik för information om varje gröda. Där står näringsbehov, avstånd m.m.
Eftersom jag anser att vi behöver fler grönsaksproducenter i Sverige så delar jag med mig av min såplanering, inte i form av ett pdf- dokument, utan som en excel-fil. Det går alltså alldeles utmärkt att ladda ner hela filen och sedan använda det som passar dig.
Jag anlände till den lilla stugan i Tylösand i lördags och satte igång i söndags. Idag är det fredag och nu är det ”klart”. Det tar tid men jobbet underlättas av att jag kan stänga in mig och göra detta koncentrerat under några dagar utan stress, med mycket reflektionstid, tid för inläsning och tid för god mat, promenader, joggingturer och besök på gymmet.
Vi har skrivit om biokol förr. Vi har prövat att göra biokol. Dels i en kakburk i pannan men det blir väldigt lite biokol i en kakburk som dessutom går sönder efter några gånger.
Vi har också prövat att göra biokol i ett öppet badkar och det fungerade bättre men det var mycket som inte blev förbränt och vi hade inte tid att följa upp projektet.
När jag var på Koster senast fick jag se en annan biokolsmodell i form av en kon med tappkran i botten. Den lär fungera bra.
Nu är säsongen slut och jag har tagit mig ner till stugan i Tylösand på min årliga retreat. Då kommer tankar på allt möjligt. Nu ska jag tänka tankar klara och göra såplanering i lugn och ro samt läsa böcker, gå promenader och börja träna upp konditionen inför vintern. Det är ett stort privilegium att ha den här möjligheten. (Tack svärmor Ingrid för att du spenderade din första sommarlön på att köpa stugan!)
Idag har jag suttit med såplaneringen hela dagen men efter många timmar vill man göra något annat så då läste jag FOBO:s lilla skrift Svart jord – Terra preta skriven av Karin Jansson. Texten från skriften finns även på nätet.
Där kan man bland annat läsa att träkol i jorden ger följande fördelar:
Förbättrad tillväxt
Minskade utsläpp av metan
Minskade utsläpp av kväveoxid
Minskat behov av gödning (10%)
Minskat läckage av näring
Kolet lagras under lång tid
Minskar försurning i jorden
Minskad risk för att aluminium löser sig
Förbättrad jordstruktur genom fler jordaggregat
Förbättrad vattenhållning
Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor och kalium
Ökad mikrobiell andning
Ökad mängd mikroorganismer
Stimulerar kvävefixering hos baljväxter
Ökning av mykorrhiza
Ökad katjonbyteskapacitet
För att få alla fördelar krävs minst fem kilo träkol per kvadratmeter men redan ett kilo kol ger betydande förbättringar. Källa: http://terrapreta.bioenergylists.org/
Fem kilo träkol per kvadratmeter i min odling ger 86 bäddar a 12 kvadratmeter = 1032 kvadratmeter gånger fem kilo = 5160 kilo träkol!!! Målet får nog istället bli det lägre värdet på ett kilo kol per kvadratmeter vilket gör att jag behöver komma över 1032 kilo biokol… Det kanske inte blir gjort på en säsong utan får ses mer långsiktigt.
Jag blir sugen på att göra experiment men vet att när säsongen väl är igång så är det svårt att få tid. Jag skulle vilja välja ut några grödor där jag odlar fler än en bädd och ladda den ena med biokol och se om det blir skillnad. Några saker jag i så fall behöver fundera vidare på är:
Vad ska jag ladda kolet med? Ska man använda biokol i odlingen så är det viktigt att tänka på att kolet i början drar till sig näring så växterna får mindre att tillgå om du inte först laddar biokolen med t.ex. gödselvatten – men då är det svårt att veta om det är gödselvattnet eller kolet som ger eventuellt större skördar.
Var får jag tag i biokol? Jag inser att våra kakburksexperiment från förra inlägget om biokol inte är gångbart.
Jag har skrivit ett mail till en lokal hembygdsförening som gör en kolmila varje år och frågat om man kan köpa av dem och det verkar som om jag får positiv respons. I så fall så kanske jag snabbare kan nå upp i den kvantitet jag vill. Löser inte det sig så får jag i vinter tända ett par badkar så jag har biokol till våren eller pröva den metod som Rotad i Vånga förespråkar. Jag måste undersöka detta närmare.
Wae Nelson är en biokolsfantast som berättar om alla fördelar i sitt TedX talk.
När man ska tillverka biokol krävs en syrefattig process som kallas pyrolys. För att något ska brinna krävs syre och när trä brinner bildas aska. Om trä upphettas utan tillgång till syre förkolnar det och istället för aska får du biokol. I häftet beskrivs en biokolstillverkningsprocess som Folke Günter har använt sig av. Folke var en svensk biokolsfantast som vi träffade första gången på vår Permakulturkurs på Ankhult 2012. Han gör biokol en en stor tunna som han vänder upp och ner i en ännu större tunna. Den inre tunnan fylls med trävaror, pinnar, spån och sedan eldar man i den yttre tunnan. Fördelen med den här processen är att rökgaserna som bildas i den inre tunnan kommer ut i elden i den yttre tunnan och förbränns där. Det ger också möjlighet att skapa mer biokol än kakburksmodellen.
Biokol ska ge speciellt stor effekt på mullfattiga jordar då egenskaperna motsvarar mullens. I Kenya har SLU gjort experiment med biokol i majsodlingen. Försöken visar att skörden kan fördubblas. I jordar med mycket kol har man sett höga innehåll av mykorrhiza och svampar.
Terra Preta eller den svarta jorden beskriver de jordar man funnit i Amazonas med 1-2 meter djupa jordlager med stort kolinnehåll. De har visat sig vara självgenererande och bygger upp sig själva med cirka en centimeter per år.
Jag har mullfattiga, sura, näringsfattiga jordar även om de är bra mycket bättre på många sätt nu än när jag började för åtta säsonger sedan. Då var det mycket ont om mask men nu är jorden full av liv. Som odlare vill du dock alltid bli bättre och på alla möjliga sätt bidra till tjockare jordlager och rikare mikroliv.
Jag kommer i alla fall att använda biokol i mina framtida komposter. Ett bra sätt att hindra näringsämnen från att läcka ut från komposterna är att lägga ett lager biokol i botten på komposten. Den kommer att suga åt sig mycket av det som vill läcka ut.
Är det någon där ute som jobbar medvetet med biokol? Dela gärna med er av era erfarenheter i så fall.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
