Författare: Ylva Lundin (Sida 41 av 239)

När säsongen börjar lida mot sitt slut så börjar man kunna hitta luckor mellan utlämningar och marknader. Luckor som kan ge möjlighet att ta sig iväg någonstans. Den här veckan blev det så och jag gav mig av för att hälsa på vår dotter Tilda som bor på Koster. Det gick dessutom att kombinera med att besöka Helena och Stefan på Kosters Trädgårdar.

Ett fokus den här vintern kommer bli att bygga upp ett system för kompostering. Idag är vi usla på det. Vi fermenterar köksavfall och äpplerester. Det komposterade köksavfallet varvas med jord i tunnor över vintern och läggs sedan i bäddarna i bland annat växthuset. Äppleresterna har vi lagt på vissa utav bäddarna. Sedan komposterar vi även fårens ströbädd i långa limpor på gödselplattan och de vänds för att syresättas.

Grönsaksrester direktkomposteras i bäddarna efter skörd men sedan är vi rätt kass på resten. Vi har ett par varmkomposter som vi inte sköter och sedan har vi vid några tillfällen lagt lasagnekomposter men vi får dem inte att gå upp i temperatur. Ogräs och skörderester har allt mer bara kommit att hamna i en hög. Där kommer de i och för sig till nytta så småningom för vi har planterat en del i de högarna men det är inte något system att vara stolt över.

Helena har ett väl genomtänkt system men så har hon också väldigt många års erfarenhet av att kompostera. Här är det åtta fack med var sitt lock som sitter ihop så att maskar och mikroliv kan ta sig mellan facken.

Framsidan på varje fack kan man ta bort för att vända eller gräva ut det som finns i facket.

Varje fack har ett lock som sitter fast med gångjärn.

Lockets ovansida består av en hålplåt så att det kan regna in i komposterna men de är inte helt öppna.

Det här är en av två sådana här byggen så det finns många fack att utnyttja för olika stadier av kompost.

Helena kallar det sin jordfabrik och här görs många olika typer av jord beroende på vilken typ av komposteringsmetod och vilket material som ingår i komposten.

Allt är beskrivet på skyltar eftersom Kosters Trädgårdar är både en produktiv trädgård och en visningsträdgård. Vi la en så kallad lövkompost i en av bingarna genom att kratta ihop alla löv på gården och sedan varva löv med lite jord för att starta processen. Det blir en kall kompost som inte kommer upp i temperatur så nedbrytningen tar relativt lång tid men så småningom så blir det fin såjord av löv eftersom de inte är så näringsrika.

Sedan tog vi och vände en lasagnekompost som ska bli varm men som inte riktigt har velat gå upp i temperatur. Det är svårare att lägga varma komposter sent på året just av det skälet. En lasagnekompost bör innehålla många olika material som varvas om vartannat. Ungefär sex delar brunt material, tre delar grönt material och en del gödsel eller annat kväverikt material för att få igång processen. Det är också bra att blanda i biokol. Eftersom det är sent på hösten täcktes komposten med ensilage som isolering och sedan också en dubbel fiberduk.

För att alla partiklarna ska ha kontakt med varandra kompakterar man komposten genom att gå på den. I den här typen av kompost kan man lägga i ogräs för temperaturen gör att de dör. Ska man lägga den här typen av kompost så behöver man ha en termometer för att hålla lite koll på temperaturen så den går upp tillräckligt.

Sedan tog jag och Tilda en promenad ner till havet som låg spegelblankt.

Solen tittade fram och det var fint att sitta ner en stund och prata.

Vi var också och tittade på Tillsammansodlingen där de höll på att ta upp potatis.

Sedan träffades vi i restaurangen och pratade kompost. Det finns mycket kvar att lära och det är fantastiskt att kunna vända och vrida på frågorna med andra människor som också är intresserade.

Det vi behöver för framtiden är att skapa jordfabriker över allt där vi odlar så vi kan komma ifrån beroendet av inköpt torvbaserad jord på plastsäck. Men för att kunna göra det behöver vi mer kunskap om komposter så vi vet hur vi ska använda det material vi har på platsen och vilken metod vi ska välja till vilket material. Vi behöver också mer kunskap om vad den jord som kommer ur processen innehåller när det gäller näringsämnen och mikroliv.

Det är svårt att hitta riktigt bra litteratur i ämnet – men om någon där ute sitter på en bra källa blir vi väldigt glada över att få tips. Mest omfattande av det vi hittat hittills är nog Åter till kompost som är ett kandidatarbete i biologi skrivet av Hannah Ohm och Katarina Löthman Kaliff vid SLU.

Det blev en kort visit med två nätter och en dag men vi hann med mycket. Trevligt, lärorikt och avkopplande.