Författare: Ylva Lundin (Sida 61 av 235)

Livsmedelskontroll

Vi är anmälda som primärproducenter hos Länstyrelsen och det är något man ska göra så fort man börjar sälja ägg eller grönsaker. Så fort man anmäler sig så kan man också bli uttagen för kontroll.

”Er verksamhet är slumpmässigt uttagen för en livsmedelskontroll, se bifogad avisering.” stod det i bilagan till ett mail från en kontrollant på Länstyrelsen. Det är ett brev som vi skulle ljuga om vi sa att vi blev glada för. Inte för att vi tycker det är fel med livsmedelskontroller utan för att lagstiftningen är så pass luddig så det är svårt att vara säker på att vi gör rätt även om vi anstränger oss.

Vi har också talat med många livsmedelsproducenter som vittnar om att det har stor betydelse vilken kontrollant man får. En del kontrollanter går in för att hitta fel medan de flesta försöker hjälpa producenten att göra ett bra jobb. En verksamhet som vår har mycket lagstiftning att förhålla sig till och vi kan råka ut för kontroller av djurskyddsinspektörer, jordbruksverkets kontrollanter av hur vi använder vår mark och livsmedelskontrollanter. De första två har vi redan blivit inspekterade av och nu var det alltså dags för den tredje typen av kontroll.

Vi ägnade en hel del tid veckan innan besöket till att gå igenom våra rutiner, plocka fram alla papper och skriva ner sådant vi trodde att de ville ha reda på.

I följebrevet står det att vi ska tillhandahålla dokumentation som vi själva bedömer har betydelse. Svår skrivning som medför att man skriver listor på allt och plockar med verifikationspärmar, odlingsplaneringspärmen, listor och allt man kan komma på.

De meddelade att de tänkte komma en torsdag 11.30 och på torsdagar skördar vi till REKO-ringsutlämningen i Alingsås så det var full verksamhet på förmiddagen men jag hade planerat så vi skulle hinna klart i tid. Sedan ringer telefonen vid tiotiden och inspektören berättar dels att de vill komma en timme för tidigt och dels att hon har med sig en nyutexaminerad inspektör så de skulle komma två.

Det är bara att le och vara glad och önska dem välkomna men samtalet fick mig att tänka två tankar. Dels blev vi av med en timme så det sista röjet hade vi inte tid med och dels kan det vara en nackdel om en oerfaren inspektör, som vill göra allt rätt, ska göra inspektionen och vill följa protokollet till punkt och pricka.

Nervöst som ni kanske förstår.

De anlände, förklarade syftet med att de var där. Berättade att de hade en checklista att följa och sedan gick vi in i gårdsbutiken och de började fråga och jag berättade. De ville se fakturor på hönsens foder och följesedlar till fröinköpen. Jag presenterade ett dokument där vi utifrån de nationella branschriktlinjerna framtagna av LRF har gått igenom alla rutiner inför odlingssäsongen och det tyckte de var kanon då de inte behövde skriva ner allt. Jag presenterade också listor på de fåtal kemikalier vi använder hos hönsen, bina, fåren och i odlingen. Det var ganska tydligt att de mer var ute efter att se om vi hade rutiner och var medvetna om de risker som finns än att kolla precis hur vi gjorde.

Efter ett tag började det kännas rätt ok.

Två saker var vi lite extra nervösa för. Bevattningsvatten å ena sidan och sköljvattnet å andra sidan. Vi gick och tittade på grustaget där vi tar vårt bevattningsvatten. Det är omgivet av vallodling som sköts av vår grannbonde som är KRAV-certifierad. Det finns en del mark emellan vallen och grustaget och jag berättade att han gödslade med kogödsel en gång om året tidigt på säsongen långt innan vi börjar så och plantera. Jag berättade att det inte går betande djur runt omkring och att den risk som vi ser är om det flyttar in ett gäng kanadagäss som smutsar ner vattnet. Jag berättade också att vi i så fall får övergå till att bevattna med vårt brunnsvatten. Sedan gick vi igenom odlingen och jag visade våra spridare och berättade att vi inte vattnar senare än 48 timmar innan skörd och därmed tyckte de att våra bevattningsmetoder var ok. Puh…

Jag presenterade flödena från odlingen via grönsakshanteringen in i kylrum, lager och vidare in i butik.

Jag gick igenom att vi har en sorts svarta backar som vi skördar i och en annan sorts backar som inte går ut i odlingen alls där vi förvarar grönsakerna.

Jag berättade att vi sköljer jordiga grönsaker som morot och betor men att vi upplyser kunderna via skyltar om att de bör tvätta grönsakerna innan konsumtion.

De frågade om vi kontrollerat vattnet och jag svarade att vi inte gjort någon officiell kontroll men att vi själva och tidigare ägare druckit av vattnet hela tiden. Med det lät de sig nöja med kommentaren att det ju inte finns något lagkrav på att man ska testa vattnet för sköljning. Puh…

Vi tittade på övriga utrymmen, kylrum, lager, butik, löktork, växthusen, slungrummet och vår ”delivery truck”. De ställde intresserade frågor hela tiden varav många rörde sig om inspektion men många också var av rent intresse. En sak hade vi missat att anmäla och det är att vi producerar eget djurfoder. Men det var inte heller något problem utan de bara sa att de kommer att ändra det i sina system.

Besöket blev trevligare och trevligare och de avslutade med att berömma vår verksamhet och berätta att de kommer att skicka ett protokoll men att allt var i sin ordning.

Om någon är intresserad av dokumentationen som vi lämnade över för odlingen så ladda gärna ner den här.

Vi har känt oss osäkra på om vi även skulle anmäla vår verksamhet till Alingsås kommun. ”Sveriges regering och riksdag har bestämt att kostnaderna för kontrollen ska täckas av avgifter, med undantag för kontrollen i primärproduktionen som finansieras genom skattemedel.” kan man läsa på livsmedelsverkets sida. Det innebär att så länge som vi bara inspekteras av länsstyrelsen så kostar det oss ingenting.

Hade vi producerat annat än primärprodukter så hade det varit självklart att anmäla till kommunen för då är det de som ska inspektera köket som används, frysar för förvaring och annat som inte faller under Länsstyrelsens kontroll av primärproduktion. Men det finns också skrivningar om att om man har en verksamhet som sker ofta och om man har en gårdsbutik så kan det vara så att man även behöver kontrolleras av kommunen. Vi ställde därför frågan till Alingsås kommun som tog upp vårt fall på ett möte. Lagstiftningen är inte helt tydlig så det var inte självklart ens för kommunens inspektörer vad som gällde men de kom till slut fram till att de inte såg något skäl till att inspektera oss. Det känns bra. Dels för att det känns konstigt att två instanser ska inspektera samma sak men också för att det kostar tid och pengar om kommunen ska inspektera. Varje kommun bestämmer själva sina avgifter och därför är det olika dyrt att bli kontrollerad beroende på i vilken kommun du är verksam. Alingsås kommun är bland de dyrare.

Dagen då vi hade inspektion avslutades med bubbel på altanen. Det händer inte ofta men vi kände en enorm lättnad över att bli godkända. Det kändes också som en enorm lättnad att äntligen ha blivit inspekterade så vi vet att det vi gör är okej. När vi nu också har fått besked av kommunen så behöver vi inte längre ha en gnagande känsla av osäkerhet över om vi gör rätt eller fel.

Av Länsstyrelsen fick vi fyra dokument. Om någon är intresserad av att se hur det ser ut så finns de att ladda ner nedan.

Löktork nummer tre

Vi har tidigare vid flera tillfällen skrivit om våra försök till att bygga en löktork. De två tidigare har gjorts i alla hast i samband med att löken skördats och det är inte en bra metod om man vill att de ska fungera. Det har de inte gjort heller. Luften som skulle torka löken har läckt lite här och där, det har varit otillräcklig luftgenomströmning m.m. så löken har fått tas ur och läggas på tork på andra ställen. Inte bra.

Den här gången började vi i tid. Dessutom har vår praktikant Hansi varit med från start och gjort det mesta av jobbet. Att bygga en löktork är något som alla som odlar lite större mängder lök borde göra. Det är svårt att lita på vädret i Sverige och med klimatförändringar som verkar ge oss längre perioder av samma väder så vågar i alla fall inte vi chansa på att kunna skörda all lök och torka den utomhus.

Vi har till stor del följt den skrift som Jordbruksverket har gett ut om Att bygga mindre lager med små resurser. Det känns inte som om Jordbruksverket har haft en pedagog anställd för att utforma texten. Det verkar de förresten inte ha i utformandet av någon information tyvärr men vi hade ändå väldigt stor nytta av skriften.

Vi har sett en löktork i funktion på Bossgården och med den och Jordbruksverkets information i bakhuvudet satte vi igång. Den här gången har vi byggt löktorken i lutan bakom växthuset. Tidigare ägarna har skarvat alla takbjälkar i lutan på samma ställe utan att sätta någon bärande konstruktion under skarven så lutans tak har börjat sjunka i mitten. Därför bestämde vi oss för att göra en regelkonstruktion som både blev hörn till löktorken och bar upp en bjälke som hjälpte till att stötta upp taket.

För att göra det stabilt valde vi att göra en bottenkonstruktion i 6″x6″ för löktorken och sedan gjorde vi tapphål där vi satte ner 4″ x 4″ stolpar som bär upp en 4″ x 4″ bjälke i taket.

Golv och väggar är byggda av överblivna sandwichpaneler från slungrumsbygget som vi sedan kompletterat med några nyinköpta.

Det gör att det blir lätt att hålla rent och utrymmet blir välisolerat. Vi kommer att använda löktorken även som löklager över vintern så vi behöver kunna hålla frostfritt utan att förbruka för mycket energi.

Dörren hittade vi på blocket för en femhundring. Den var perfekt i höjd även om den köptes in efter det att regelkonstruktionen tillverkades. Ibland har man tur.

Löklagret består av fyra väggar, tak och golv. Sedan har vi borrat hål för ett insug och ett utsug men i övrigt är alla skarvar tätade med silikon så att luft inte ska smita ut någonstans.

I ena hörnet finns en trumma som är ca 30 x 30 cm byggd av spånskiva. Uppe på trumman sitter en radialfläkt som blåser luft ner i trumman.

I botten på trumman så är det ett utblås där luften kan sprida sig in under trall som löken läggs på.

Rillorna är skruvade i reglar och reglarna är uppdelade i sektioner så det ska vara lätt att lyfta ut dem för att göra rent.

Det är fritt för luften att ta sig in under hela utrymmet för att det inte ska vara någon lök som ligger utan att få luft strömmande runt sig.

Trots att vi började i väldigt god tid den här gången så var det lite kvar att göra samma dag som löken skulle skördas. Det är väldigt typiskt men vi hann klart innan fikat så sedan kunde vi börja rycka lök som till stor del hade lagt sig ner.

Hansi och vi tyckte lök och la den sedan direkt i löksäckar med blasten på. Vi skakade bara av den värsta jorden.

Säckarna packades rätt så fulla men inte knökfulla.

Sedan la vi säckarna på rillorna i löklagret och satte för 2″ x 8″ allt eftersom löklagret fylldes på.

Säckarna lades omlott så att inte luften kunde smita igenom lagret för lätt.

I Jordbruksverkets skrift står det ”De enkla naturlagar som sedan utnyttjas är att löken vid sin avmognad alstrar värme … Om lagret är välfyllt räcker avmognadsvärmen från löken mer än väl för att komma upp i de optimala 20 graderna som behövs för denna process. Om temperaturen blir några grader högre innebär det ingen katastrof heller. ”

Det står däremot inte något om att själva fläkten avger värme. Det är lite märkligt. I Jordbruksverkets exempel är fläkten på ”någon hästkraft” vilket är ungefär 750 Watt. Hela effekten kommer att bli värme vilket motsvarar ett normalstort element som hela tiden står på full effekt i ett lite välisolerat rum. En liten gnutta av energin blir kanske buller men resten blir värme. Den värmen är i och för sig bra när det gäller att torka löken men det är viktigt att tänka på att fläkten bidrar som värmekälla, i vårt fall 600 W.

När vi skulle köpa fläkt var det dags att förkovra sig. Alltid kul. Det visade sig att en ”vanlig” fläkt kallas i branschen för axialfläkt eftersom den skickar iväg luften längs sin axel. Vi valde en radialfläkt i stället eftersom de är bättra på att bygga upp ett lufttryck. Vi antog att det kunde vara värdefullt när luften ska pressas upp genom en halv meter med lök i år och förhoppningsvis ännu mer kommande år. Fläkten var inte så enkel att hitta. Till slut fick vi beställa från en tysk firma via Amazon. Kostade drygt ett och ett halvt tusen.

I Jordbruksverkets exempel används en extra fläkt för att hantera hur mycket luft som ska bytas ut. Vi gjorde i stället så att vi satte in ett tilluftsrör precis vid fläkten med en 90 graders krök så vi kunde vrida röret så fläkten hämtade luft både utifrån och inifrån rummet eller bara inifrån rummet. Skulle vi vilja att tilluften verkligen blev noll är det bara att sätta i en propp. Rördelarna är tretums avloppsrör som är enkla att sätta ihop och ta isär om de smörjs först. När fläkten suger in luft utifrån så blir det automatiskt så att samma mängd luft försvinner ut genom det andra röret.

Om vi vred vi upp tilluftsrörets krök så märktes det direkt att frånluften ökade.

Med hjälp av denna enkla konstruktion kunde vi nu styra processen i lagret. Temperaturen rörde sig mellan 18-23 grader de första dygnen innan vi kom på hur vi skulle reglera tilluften.

Det var länge nervöst för luftfuktigheten slog i taket så Hygrometern inte visade värdet. Löken kändes varm och helt genomblöt. Det droppade från taket och dörrens insida var full av kondens. Det kändes inte alls bra.

Vi loggade temperatur och luftfuktighet i utrymmet och nere bland lökarna. Det skiljde sig inte särskilt mycket vilket vi tolkar som att fläkten gjort ett bra jobb. Efter en dryg vecka började luftfuktigheten sjunka och drog sig ner mot 60 %.

När temperaturen ändrades i lagret så hade det stor påverkan på den relativa luftfuktigheten. Det som mäts är inte hur mycket vatten som finns i luften utan har mycket vatten i förhållande till hur mycket vatten som luften kan innehålla. Och det varierar kraftigt med temperaturen. Kall luft är mycket sämre på att hålla vatten är varm luft. Det betyder att en viss mängd vatten i luft som uppfattas som ganska torr kan med samma vattenmängd uppfattas som fuktig om temperaturen sjunker. Om den relativa fuktigheten närmar sig 100 % så börjar vatten kondensera på de svalaste sakerna i närheten. Dagg är ett bra exempel på när detta sker.

Efter ytterligare några dagar var luftfuktigheten nere i 50 % och vi kunde börja hoppas på att det skulle fungera. Vi kollade löklagret minst en gång om dagen och oro förbyttes successivt till glädje över att processen verkade fungera.

Alla säckarna är nu efter drygt tre veckor helt prasseltorra och det börjar bli dags att låta lagret svalna av. Vi kommer att sätta in ett element som kommer att ställas in på fem plusgrader så att löken inte fryser och blir förstörd under vintern. Lök kan förvaras kallare än så men temperaturen bör inte variera för mycket. Det allra viktigaste är dock att det hålls torrt.

Tack Hansi för all hjälp!

Nolbygårds Matmarknad

Varje lördag sedan midsommar har jag varit på Nolbygårds Matmarknad. Det är en väldigt trevlig plats. Om jag fortfarande hade levt stadsliv med lediga helger så hade jag nog spenderat många lördagar på Nolbygård med en fika i trädgården, gjort mina inköp på marknaden och botaniserat bland alla roliga prylar på Hus till hus. Det är helt enkelt ett perfekt utflyktsmål.

Eftersom det är jag som startat marknaden så är jag på plats varje gång och ser till att alla bodar låses upp och att alla säljare hittar rätt. Det blir inga besök på Hus till Hus och ingen fika i trädgården men det blir många trevliga möten med kunder och allt fler stamkunder som kommer vecka efter vecka och gör stora delar av sina veckoinköp på marknaden. Många av dem vittnar om att kvalitén på varorna på Nolbygård är mycket högre än den de hittar i de vanliga mataffärerna och det är naturligtvis så det ska vara när man handlar direkt från producenten.

Nolbygårds Matmarknad har utvecklats till en väldigt trevlig marknad där säljarna hjälper varandra istället för att se varandra som konkurrenter. Vi är några säljare som har varit med sedan starten.

Irenes saft och sylt kommer varannan vecka med ett stort utbud av sylt, saft, bär, svamp och olika inläggningar. Det är som att gå in i ett gammaldags skafferi med hyllorna fulla av godsaker.

Ekhaga specialbageri bakar bröd och kakor som är fria från gluten, mjölk och nötter. Perfekt för alla som är allergiska men också för de med känsliga magar eller för dem som valt vegansk kost. Ulrica är inte med varje gång men många lördagar varje sommar dyker hon upp. Vill du ha koll på när så följ henne på instagram.

Vedugnsbageriet i Brobacken är ofta med med bröd och bakverk.

Clary och Roland Sollerhed har varit med under många år från augusti och framåt med goda oliver från sin olivgård i Frankrike.

Emma från Myrhagens ägg säljer vaktelägg, ägg och grönsaker. Hon har varit med några år och hennes utbud ökar.

Det har också kommit till många nya säljare och flera av dem har blivit säljarstammisar som kommer nästan varje gång. Niklas Blomster säljer blommor och grönsaker.

I början av säsongen finns det ett visst överskott av honungsförsäljare men som honungskund så är det perfekt. Jag vet ingen annan stans där du utan köptvång kan gå runt och provsmaka flera olika sorters honung innan du bestämmer dig för din favorit.

Senare på säsongen så blir det fler och fler hobbyodlare som kommer med sitt överskott av zucchini, pumpor och bönor.

Alla är välkomna för ju fler säljare vi blir desto fler kunder attraherar marknaden. För att det skulle bli riktigt bra skulle vi behöva några som säljer korv, kött, ost och andra mejeriprodukter. Det finns el i bodarna så är du producent av varor som behöver kyla så är det bara att ta med sitt kylskåp eller vad du nu behöver.

Bodarna lånar Nolbygårds Intresseförening ut och du behöver inte anmäla dig för att vara med på marknaden. När alla bodar är fulla så får säljarna helt enkelt dela med sig av platsen. Det finns avdelare i bodarna så de enkelt går att få plats två säljare i en bod.

Vare sig du är säljare eller kund. Varmt välkommen till Nolbygårds Matmarknad!

Lammlådor

Lammkött!

Dags att beställa lammkött. Våra lamm har gått ute tillsammans med sina tackor och betat gräs hela sommaren. Nu kommer vi att slakta årets lamm hos Högens slakteri utanför Vänersborg. Köttet kommer att hängas i några dagar innan det finstyckas. Vissa delar kommer att malas till färs på slakteriet. Vi hämtar sedan köttet i lådor med ett lamm i varje låda som vi lämnar ut samma dag till köparna.  

Lammkött kostar 150 kronor (ink moms) per kilo (hängandevikt) vilket innebär att man väger slaktkroppen innan den styckas. En del vikt försvinner vid styckningen. Lammen ligger kring 20 kilo hängandevikt. Det finns även möjlighet att beställa tackkött (140 kr/kg) om ni föredrar det. Själva föredrar vi tackkött då det har mer smak men det kräver lite mer av kocken.

Utlämning sker på eftermiddagen fredag den 29 oktober på Östängs Gård. Beställ genom mail till info@ostangsgard.se. Ange om du vill ha stort eller litet lamm.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑