Vårt elstaket för sniglar fungerar alldeles utmärkt. Det har förmodligen tagit död på fler sniglar än vi människor i år och kanske till och med fler än ankorna. Förvånande lätt att sätta upp men, som allt annat så kräver det visst underhåll.
Vi måste regelbundet trimma runt stängslet för om växtligheten ligger emot så kan sniglarna lätt krypa fel väg. Vi måste också ibland kolla så vi inte behöver förstärka med nya häftklamrar. Häftklamrar är rätt klena och om de lossnar eller rostar av så kan trådarna hamna mot varandra och då fungerar inte staketet.
Varje död snigel lämnar ett slemspår och många hundra slemspår försämrar staketets funktion. I veckan har vi därför borstat staketet med en vanlig diskborste. Ett enkelt jobb som gick fort att utföra speciellt när man har hjälp av en wwoofare och en praktikant. Det största problemet är att vi ska komma ihåg att det ska göras. Vill du se hur vi byggde staketet så finns inlägget här.
Vi har sex bäddar med tomater i växthuset. I princip har vi en sorts tomat per bädd. Tomaterna är uppbundna på tomatkrokar med tomatclips. När vi planterade ut tomaterna så fäste vi plantan vid snöret med ett clip. När plantan växt sig lite större så la vi till ytterligare ett clip men sedan har vi övergått till att snurra plantan runt tråden. Framför allt för att slippa ta loss massor av clips från plantorna i höst.
Det är framför allt en sort, Choclate Cherry, som växt sig hög. Plantorna i den raden är över vajerns höjd så vi kan inte längre snurra plantan runt tråden.
I och med att vi har hängt upp tomaterna på tomatkrokar så har vi i veckan börjat lägga plantorna i choclate cherryraden ner. Vi tar helt enkelt loss kroken från vajern. Vänder den ett halvt varv så att plantan får mer tråd och hänger upp kroken igen en bit längre bort på vajern. Sedan fortsätter vi med nästa planta och flyttar den plantans krok ungefär lika långt.
På detta sätt så sänks plantan ner och läggs utefter bädden. Eftersom vi täckt bäddarna med plast för att mäta med ogräset så kommer plantan att ligga på plasten. Hade vi inte haft plast så kan plantan utveckla nya rötter när nedre delen av stammen får kontakt med jorden men så kommer det inte bli för oss.
Allteftersom plantan blir för hög för att binda upp så kommer vi att snurra tomatkroken ett halvt varv och på så sätt lägga eller sänka ner plantan utefter bädden.
Huvudorsaken är förstås att kunna binda upp plantorna så de får stöd och inte bryts men det blir också mer bekvämt att skörda tomater då vi inte behöver klättra på stege för att komma åt.
Vi har köpt tomatkrokar med hampasnöre för det lät sympatiskt men de håller inte så alla krokar med hampasnöre har vi fått linda upp och sätta på annat snöre som är mer hållbart.
Tomatsorterna växer väldigt olika. Vissa satsar på att producera tjocka stammar medan andra, som choclate cherry, mer verkar tro att det är längst som är bäst.
Vi odlar en ganska stor yta. 86 bäddar som är 16 meter långa. I de flesta bäddarna har vi bra koll på ogräset. Helt perfekt är det inte men det är inga bäddar där vi låter ogräs gå i frö så att vi förstorar problemet till nästa år – förutom i kållandet.
Vi har gått ifrån att odla tolv bäddar kål till 16 bäddar. Av de 16 bäddarna täcker många grödor ut ogräset relativt väl men eftersom bädden är täckt med nät så du inte har koll.
Varje nät täcker fyra bäddar vilket gör att det inte blir så många skarvar men däremot så blir det stora och ganska otympliga nät så det är skönt när man kan vara flera. Vi har gott om marginalnät på sidorna så vi kan skrynkla ihop det för att förvilla krypen som vill in.
Ogrässtrategin i kållandet ser ut så här: Vi gödslar och gör i ordning bäddarna på våren så snart det går och vi hinner med. Det innebär att många bäddar blir falska såbäddar även om vi inte hinner med i alla bäddarna. I de yttre bäddarna i kvarteret odlar vi i markduk där vi bränt hål för kålen. Det gör att vi slipper att rotogräset i form av kvickrot och revsmörblomma anfaller längst långsidorna. Vi gillar egentligen inte att odla i markduk men har insett att fördelarna när det gäller ogräset är så pass stora så vi ändå har gett med oss.
Vi planterar ut all kål. Ingen kål direktsås vilket innebär att grödan får ett försprång framför ogräset. Där vi har haft en falsk såbädd kultiverar vi inte innan plantering utan flammar och planterar ut för att inte röra upp nya ogräsfrön. Sedan kultiverar vi mellan plantorna vid något tillfälle och tanken är att vi därmed ska klara oss utan för stora uppslag av ogräs.
Det fungerar INTE!
Anledningen till det är nog i huvudsak att vi odlar kål i våra nyare bäddar. Där har vi inte hunnit få bukt med ogräset än utan det är otroligt mycket uppslag av vitgröe, skräppa, revsmörblomma, kvickrot, groblad och annat. I de kvarter där vi odlat några år hade det absolut räckt med någon eller några kultiveringar men i år hade vi behövt kultivera varje vecka för att inte tappa greppet och det har vi inte hunnit med. Fram till och med midsommar höll vi jämna steg men efter midsommar så har skördandet tagit allt mer tid och ogräsrensningen har fått stå tillbaka. När det hela är täckt med nät så blir det dessutom svårt att se när ogräset börjar ta över.
Huvudkålen täcker bädden bra men på kanterna och i gångarna är det gott om oönskade gäster.
Börjar man titta ordentligt uppifrån så ser man att det växer mycket mer än kål i bäddarna.
En blommande ogräsplanta ger många, många ogräsfrön till nästa år. Det ska helt enkelt inte hända.
I veckan har vi därför tagit ett rejält grepp om kålkvarteret. Det som slår en är att vi inte behöver göra något alls i de bäddar där vi odlar i markduk. Där finns inte något ogräs. Det är också mindre sniglar i de bäddarna. De kan visserligen gömma sig under markduken men verkar inte gilla det lika mycket som att ligga och gotta sig bland våtarven.
Det går ändå förhållandevis snabbt att få ordning på en bädd även om det ser helt hopplöst ut när man täcker av.
I den här bädden har vi skördat sommarvitkål. Vi har sått in subklöver som subgröda för att hålla marken täckt och slippa så mycket ogräs. Klövern hjälper till att täcka ut. Det är nog en jättebra idé om man odlat på platsen några år och fått ner ogrästrycket. Det hade vi inte i detta fallet utan subklövern är uppblandad med många andra blommande ogräs som vi behöver rensa bort för hand.
Det är provocerande att titta på de yttre bäddarna där det inte finns något ogräs överhuvudtaget. Markduken är mycket effektiv och täcker både bädd och gångar. Det mest tidseffektiva hade nog varit att odla all kål förutom majrova, kålrabbi och kålrot i markduk. Nästa år kommer vi återigen att ha relativt nyanlagda bäddar till kålen. Det är trist med plastväv, men …Vilken strategi kommer vi att använda nästa år?
I år är första året som vi odlar tomater på riktigt. Vi har tidigare haft några plantor varje år och kunnat sälja några askar i veckan. I år är första året med tunnel och det är svårt. Vår tunnel är bra på många sätt. Dels är den stor så vi får bra volym vilket gör det lättare att hålla bra temperaturer och dels så kan vi öppna hela gavlarna vilket ger bra luftgenomströmning. Det går att köpa till sidoventilation men det kostar en slant och vi kände inte att vi hade tid och kunskap att sätta oss in i det. Det kan vi köpa till senare om vi känner att det behövs.
När man är på gång att starta upp en tomatodling och inte har gjort det förut så försöker man läsa på och lyssna på goda råd. Två saker hade vi snappat upp och lagt på minnet. Det ena var att vädring är mycket viktigt om man ska undvika bladmögel. Det andra var att tomater visserligen vill ha mycket näring men att man lätt ger för mycket kväve vilket gynnar bladsättning och inte tomattillverkning. Det är också lätt att man förhöjer fosforhalten i marken om man ger för mycket stallgödsel. Därför gav vi en ganska modest giva i början av säsongen och har sedan gett omgångar med kalimagnesia och kaliumsulfat samt lucernpellets vid flera tillfällen istället.
Men så började det bli problem. Bladen krullade ihop sig. Färgen på bladen såg bra ut men de var alldeles hopskrynklade. Vi försökte läsa på och det vanligaste rådet vid liknande bekymmer där ute på internet är att man gödslat för mycket. Vi tyckte det var konstigt eftersom vi verkligen inte hävt på gödsel. Förra året när vi odlade i hinkar i glasväxthuset då hävde vi verkligen på med gödsel men hade inte alls samma problem.
Eftersom vi saknar erfarenhet så är det lätt att man tar till sig information som människor i all välmening uttrycker med emfas i sociala medier. Vi höll därför igen på gödning för att se om problemet skulle bli bättre. Det blev det inte utan snarare sämre.
Nu har jag sådan tur så jag har blivit mentor i hushållningssällskapets mentorsprogram för nya grönsaksodlare. Vi skulle ha en uppstartsträff här på Östäng och då kom även Marie Hanson som är hortonom på hushållningssällskapet.
Jag bad henne titta på tomaterna och hon tyckte det såg ut som om de led av näringsbrist och när hon pekade ut tecknen på bladen så var det inte svårt att se att hon hade rätt. Att vi hållit igen på gödningen hade gett oss mer problem och inte mindre.
Enligt Marie så kan krulliga blad bero på att det är för stor ansamling av kolhydrater i bladen om temperaturskillnaderna på dagen och natten är för stora. Då hinner inte växten skicka ner tillräckligt med kolhydrater till rotsystemet och då krullar sig bladen. Men hon tror inte att det är felet hos oss.
Hon ansåg istället att det förmodligen var för torrt i tunneln. Vi har vädrat för bra helt enkelt. Jag som har fått lära mig att det är jätteviktigt att minska luftfuktigheten i ett tomathus hade först lite svårt att tro henne. Hon rekommenderar 70-80 % relativ luftfuktighet och att vi skulle köpa en Hygrometer för att mäta fukten.
Vi satte in fukt och temperaturmätare med en gång.
Det blev lite av en chock. Istället för rekommenderade 70-80% ligger vi på mellan 30-50%. Bladen krullar helt enkelt ihop sig för att minska avdunstningen. Stackars tomatplantor som dessutom har fått för lite näring den senaste tiden.
Vi satte genast in en sprinkler som sprutar en vattendimma i växthuset. Inte direkt på plantorna. Den står på större delen av dagen. Helst ska vi enligt Marie inte öppna växthusets båda gavlar utan försöka stänga inne fukten samt sprinkla vatten över plantorna flera gånger om dagen. Värmen har dock gjort det näst intill omöjligt att hålla nere temperaturen i växthuset så vi har varit tvungna att öppna båda gavlarna för att det inte ska bli alldeles för varmt. Vi har försökt att spruta vatten på utsidan av växthuset för att få ner temperaturen men det har varit svårt.
När vi tittar på mätaren så ser vi att vi som värst varit uppe i 42 graders värme i växthuset. Visserligen bara väldigt kort stund men ändå. Nattetid har den relativa luftfuktigheten varit uppe i 100% vilket ju är för högt medan vi dagtid ligger på 35-75 % Torrast är det mitt på dagen när temperaturen är som högst och sedan blir det fuktigare under eftermiddagen. När vi stänger tunneln för natten går luftfuktigheten upp rejält med en gång och ökar fram till midnatt.
Vi har också blivit mer noga med bevattningen. En solig dag kan en tomatplanta dricka 2,5 liter. Då behöver vår droppbevattning stå på i fyra timmar. En molnig sval dag kan det räcka med en halvliter så då behöver vi inte ens bevattna en timme. Vi kommer nog dock att behöva ha sprinklern på större delen av tomatsäsongen. Helt annat än vad vi var inställda på.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
Nu är det tid för syrning, kålpudding, kåldolmar, kålsoppa och massor av goda kålsallader.
Den här veckan har vi slutskördat flera bäddar av vitkål som vi lagt in i kylrummet på två stora pallar med tre pallkragar på varje. Många kilo blir det!
I år blev skörden tidigare än planerat då vi fick syn på ett kålhuvud som börjat spricka. De har vuxit bra i år och det största vägde 4,7 kilo. Kanske behöver vi sätta dem tätare nästa år då det är lättare att sälja små huvuden.
Väldigt nöjda med skörden är vi dock.
Vi hittar ofta ägg från snokar i våra gödselhögar. De behöver värmen för att må bra. Det känns fint att kunna erbjuda dem en plats där de kan bli fler.
Vi skördar tomater tre gånger i veckan. Måndag, onsdag och fredag utan undantag. Det är nödvändigt då tomaterna mognar snabbt nu. Bilden visar dagens skörd som vi kommer att sälja på i gårdsbutiken och på marknaden i Alingsås i veckan. Till helgen när vi har öppen gård kommer vi att ha skördat ungefär den här mängden två gånger till så det kommer att finnas tomater så det räcker till alla. Det är få saker som slår smaken av en god tomat!
Just nu skördar vi massor av fantastiskt fina, smakrika grönsaker. Vi har också skördat len och god honung som finns burkad till försäljning. Honungen är inte uppvärmd och inget är tillsatt utan burkarna innehåller bara ren honung av hög kvalité.
Vill ni lägga vantarna på några av våra produkter så är chanserna stora den här månaden då vi är aktiva med Öppen gård, skördemarknader, REKO-ringsutlämningar med direktförsäljning, Alingsås Matmarknad och vår egen gårdsbutik. Kolla in inlägget på bloggen så ser du var du hittar oss.
Jämna veckor är det REKO-ringsutlämning i Alingsås. Unikt för just REKO-Alingsås är att man utöver förbeställda varor även kan handla direkt från vissa producenter.
För er som inte har Facebook så är detta en möjlighet. Vi håller till på Nolhagaskolans parkering 18.30 till 19.00 men många producenter är på plats redan klockan 18.
Hos oss på Östängs gård kan ni, via gruppen REKO-ring Alingsås på Facebook kommande vecka, beställa vitkål, rödbetor, körsbärstomater, bönor och äppelmust men vi kommer även att ha andra grönsaker till direktförsäljning på plats.
Via @reko.alingsas kan ni hos andra säljare även beställa ägg från hönor som lever drägliga liv och kött från betande och bökande djur samt mycket annat.
Genom att handla direkt från lokala producenter bidrar du till samhällets resiliens och dessutom får du tillgång till unika livsmedel.
Det är viktigt att känna till att allt som säljs på REKO-ringen inte är framtaget med ekologiska metoder. Det framgår av varje annons. Står det att det är konventionellt odlat så betyder det oftast att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel har använts.
Den pengafria puben - Glada Grisen slår upp sina portar igen den 20 september 17-23.
Ta med något du tycker bör finnas på en bra pub och kom som du är. Lokalen är ouppvärmd så vi rekommenderar extra kläder så du inte fryser. Det spelar inte någon roll om du känner oss eller om vi aldrig har träffats - alla är välkomna!
Tanken är enkel. En pub där man inte säljer någonting utan lokalen öppnas upp för de som vill komma. Var och en tar med sig något man tycker behövs på en pub och så skapar man den tillsammans. Inga pengar byter ägare. Kanske blir man bjuden på något att dricka av någon som tagit med sig det – fast det kan man inte veta på förhand. Kanske blir man inbjuden att spela ett spel som någon har haft med sig eller att smaka på något ätbart. Inget går att veta förrän efteråt.
Välkommen!
Mustsäsongen startar 3 september!
Lämna in dina äpplen för mustning:
* onsdagar på Östängs Gård 15-18
* torsdagar på Stora Torget i Alingsås 15-17.
Sex kilo äpplen räcker till en treliters bag-in-box. Vi lägger oss vinn om att blanda så många äpplesorter som möjligt i varje omgång då smaken blir bredare och godare. Det innebär att du inte får tillbaka must av dina egna äpplen men att du får med dig must vid samma tillfälle som du lämnar in.
Läs mer på vår webbsida.
