Författare: Ylva Lundin (Sida 82 av 239)

Reglar, plankor och ved

Marias Logosol kedjesåg är fortfarande kvar hos oss och vi försöker hinna att såga några stockar innan den ska vidare till nästa delägare. Virket som Praktikant-Jonas fällde i höstas sorteras och de rakaste träden väljs ut för att sågas upp. Allt klenvirke och alla krokiga träd går direkt till vedbacken där de kapas, klyvs och staplas inför nästa vinter.

Raka furor och granar av tillräcklig dimension kan forslas upp till sågen där de omvandlas till reglar och plankor.

Granen har långa fibrer vilket gör att den blir seg och håller för belastning. Den passar bra att göra golvbrädor och reglar av som ska vara inomhus. Gran ruttnar fortare än tall så därför passar gran inte lika bra utomhus. Vi kommer när vi får tid att ersätta en del stolpar, bjälkar och golvbrädor i ladugården. Till detta kommer vi att använda gran.

Det är mycket där som är ruttet i ladugårdens tak. Kor avger mycket vattenånga och därför byggde man kostall i sten eftersom trä ruttnar. Bjälkar och tak var dock gjorda i trä.

Taket i gamla kostallet har dubbla trägolv där det ligger en tjärpapp emellan. På flera ställen är dock båda lagren genomruttna och det är stora hål. Eftersom vi inte har kor så kommer det inte ruttna lika fort i framtiden.

Furorna sågar vi upp till brädor för att ha som klädselbrädor på uthusen.

Det håller bättre än gran och där är inte någon belastning på samma sätt så det gör inte något att fibrerna är kortare.

När man sågar upp virke blir det alltid fyra så kallade bakar på varje stock. De sågar man bort för att bli av med all bark. Bakarna går till vedbacken vare sig de är gran eller furor. Där förvandlas de snabbt till ved eftersom de enkelt kapas och inte behöver klyvas.

Det känns bra att vara igång med vedhanteringen redan. Vi brukar vara sena med den. Målet är att all ved ska vara staplad innan påsk och inburen innan midsommar. Dessutom ska vi helst ha gjort två årsbehov så vi ligger ett år före. Då kommer veden att vara perfekt torr för att elda år två. Det har också med resilienstänkande att göra. Har man två årsförbrukningar med ved så kan man vara lugn även om man skulle bryta en arm eller skada sig på annat sätt när veden ska hanteras.

Gästrumsrenovering

På andra våning i vårt hus har vi ett rum som vi haft som gästrum. När vi flyttade in låg det en matta på golvet och tapeten var klarblå med vita hjärtan. Dörrarna på garderoberna, dörren till vindsförrådet och dörren ut mot hallen var också tapetserade men med blå hjärtan på vit botten. Ett tidsdokument så gott som något. Den blå tapeten är en tjock variant som på många ställen hade lossnat men som på andra ställen satt stenhårt. När alla lösa bitar var bortrivna fick jag gå på med slipmaskin för att få ner ojämnheterna. De två åttiotalsgarderoberna av tveksam kvalité som sattes in samtidigt som hjärttapeten var bortom räddning så de åkte ut också. Sedan behövde väggarna spacklas och slipas liksom taket där garderoberna suttit.

Vi anar att rummet är byggt på sjuttiotalet. Tapeten under hjärttapeten är nämligen väldigt lik den tapet jag själv hade i mitt rum när vi flyttade till Nolby 1970. Då var jag sju år gammal. När jag blev tonåring fick jag göra om mitt rum och valde då en vit tapet med knallgröna ränder. I kvalité väldigt lik hjärttapeten. Detta var någon gång på 80-talet. Dottern i huset som förmodligen har bott i det här rummet har skrivit namn på väggen på ursprungstapeten. Tre pojknamn varav jag kände två när jag växte upp. Det är lite roligt men jag tänker inte avslöja mer. Jag undrar vad de nya ägarna till mitt gamla flickrum hittade när de tapetserade om.

På golvet låg en matta när vi flyttade in som vi tog bort direkt. Jag har för mig att det var en heltäckningsmatta. Sedan kom vi inte längre när vi flyttade in då all verksamhet kom i vägen. Masoniten på golvet har därför legat kvar. Vi tog fram två trägolv i barnens rum när vi flyttade in men förmodligen finns det trägolv under alla plastmattor och laminatgolv i huset. Det är alltid spännande att ta fram gamla golv. Ibland går de inte att rädda men ibland är de helt fantastiska. Här hade vi bestämt oss för att inte ta upp masoniten förrän taket var målat och väggarna tapetserade. Men det gick inte att låta bli att ta upp en liten masonitbit för att kolla. Det såg mycket lovande ut. Det bästa trägolvet vi stött på i huset hittills.

När alla väggarna var slipade, taket målat och den lilla masonitbiten tillbakalagd var det dags att kalla in syster Anne för tapetsering. Det har hänt mycket när det gäller tapeter och tapetsättning och med en tapet utan mönsterpassning och borttagna golvlister var det väldigt lätt att tapetsera. Det tog inte ens en dag trots att vi fick dit alla småbitar ovanför dörrar och bakom element.

Den nya tapeten är bra mycket diskretare än den förra men framför allt är den hel och det kommer att bli mycket lättare att möblera rummet när garderoberna är borta.

När tapetseringen var klar fick vi äntligen ta fram golvet. Förväntningarna efter att ha sett den lilla biten under den första masoniten uppfylldes tyvärr inte riktigt. På ett ställe har de sågat av alla brädorna på samma ställe och lagt i nya brädor. De är i samma stil som de gamla men linjen stör. Dessutom är det ett par rejäla fläckar av något som är svårt att säga vad det är.

Stora delar av golvet var dock väldigt fint. Vi älskar gamla golv och det här är vi ändå glada att vi tagit fram.

Vad som inte var lika roligt att upptäcka var att rummet som nog är uppbyggt på sjuttiotalet inte är isolerat ut mot kattvinden. I rummet sitter en spånskiva och på andra sidan sitter en gipsskiva och det är ett mellanrum mellan skivorna där det hade passat bra med lite isolering men utrymmet är helt tomt. Det får vi ta tag i en annan vecka.

Istället för julmarknad

I morgon och på söndag kommer vi att stå utanför Vikaryds Köttbod och sälja grönsaker, honung, lammskinn och äppelmust. Normalt brukar det vara julmarknad där den här helgen med många hantverkare och matproducenter både inne i magasinet och ute på gårdsplanen. I år är alla julmarknader inställda på grund av corona.

Köttboden är öppen så du kan köpa närproducerat kött och vi kommer att finnas på plats tillsammans med Brobacka Vedugnsbageri, Bräutigams och en julgransförsäljare. Vi kommer att stå utomhus på bra avstånd från varandra så att det inte blir någon risk för trängsel.

Vi saknar julmarknaderna. Det är något speciellt med stämningen när det är mycket folk och nästan alla är glada.

Vi brukar ha provsmakning på äppelmust kokt med kanelstång och det kommer vi ha i helgen också även om det inte är en riktig julmarknad. Musten har vi mustat på Alingsås Mobila Musteri som vi driver tillsammans med några andra gårdar i kommunen. Den kan man köpa i treliters bag-in-box till sig själv eller som en julklapp.

Idag har vi skördat och det är också speciellt eftersom snön föll igår. Jag trodde den skulle smälta fram på dagen men det gjorde den inte så det var bara att bita ihop och skörda purjo, brysselkål och grönkål. Det är kallt om händerna!

Igår skördade vi chilli i växthuset. Känns konstigt att den är så fin så här in i december månad. Jag gillar det här med att laga och äta det som finns på hösten. Kål i alla de former, kokta rödbetor med smör eller gratinerade med chevré, rödbetssallat, jordärtskockssoppa, fräst brysselkål med parmesan, stekt spetskål med asiatisk sås, rödkålssallad, grönkålssallad, långkål, picklad rödlök och mycket mer. Det finns så mycket gott man kan göra så här på hösten.

Dagen till ära invigdes nya grönsaksskottkärran. Den fungerade som den skulle. Det kommer att bli ett lyft i odlingen.

Kom gärna och hälsa på mig på Vikaryd i morgon!

Grönsakskärra del 2

Ikväll när mörkret fallit blev det tid för att fundera vidare kring grönsakskärran som påbörjades igår. Den ruttna skakeln och två ruttna tvärstag bytte jag igår men jag behövde pausa för att komma på hur jag skulle lösa resten. Den gröna bågen fram tjänar som ett bra stopp. Backarna kan ställas på skaklarna men eftersom hjulet går upp mellan skaklarna så behövde jag bygga något så att backen hamnade ovanför hjulet. Enklast hade förstås varit att bara sätta ett stopp bakom hjulet och satt backarna där men dels så riskerar de att glida i sidled och dels så hamnar vikten för långt bak. Helst ska tunga backar stå ovanför hjulet så det blir lätt att köra.

Jag insåg att jag skulle behöva göra någon form av ram som backarna kan stå på. Min första tanke var att bygga en ram och sätta på en vattentålig skiva. Problemet med det är att det kommer att samlas jord och vatten på skivan. Därför bestämde jag mig för att bara göra ett öppet ramverk. Det gör att man kan spola av grönsakerna i backarna på kärran och all jord och smuts rinner rätt igenom.

Jag satte fast en regel precis bakom hjulet och en annan tunnare regel där två backbredder tar slut. Sedan fäste jag en regel på varje sida från den bakre tvärregeln över regeln bakom hjulet och ända fram till den gröna metallbågen.

På båda dessa längstgående reglar skruvade jag på en list en bit ner och sedan skruvade jag fast fyra rillor från ena sidan till den andra.

Rillornas översida är lägre än de längstgående reglarna vilket gör att backarna kommer att vila på de längstgående reglarna som samtidigt stoppar dem från att glida i sidled. Rillorna mellan de längstgående reglarna är till för att hålla distansen och inte för att backarna ska vila på dem.

På regelkonstruktionen får det plats två backar efter varandra.

Konstruktionen är byggd i ek för att hålla för utomhusbruk. Jag ville inte att kärran skulle bli för tung så därför har jag kluvit ek i den dimension som jag gissade skulle räcka för att hålla. Delarna är i huvudsak ihopsatta med bult och jag hittade samma dimension som redan använts på skottkärran så man inte behöver byta verktyg om man ska skruva på den i framtiden.

Om man vill så kan man sätta en back även bakom regelkonstruktionen så att man får plats med tre backar. Då blir kärran tyngre att lyfta så förmodligen är det lättare att stapla på höjden istället för att sätta tre backar.

Fördelen kan dock vara om man skördat ojordiga grönsaker och vill få med sig ytterligare en back där grönsakerna är jordiga så kan man sätta den där.

Det ska bli spännande att testa kärran på riktigt. I morgon har jag en del skörd att göra så då blir det skarpt läge. Om något inte fungerar så är det bara att skruva isär och justera. Det bästa med kärran tror jag kommer att vara att den går att köra i gångarna mellan bäddarna. Då slipper vi bära backar fulla med vitkål någon längre sträcka.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑