Författare: Ylva Lundin (Sida 96 av 239)

Arbetet går framåt och allt fler bäddar görs klart för sådd och plantering.

Så här ser det ut i odlingen just nu. Kvarter ett med palsternacka, morot och betor är i princip färdigsått. Det återstår att plantera ut nyzeeländsk spenat men de tål inte frost så vi får vänta lite med det. Vi kommer också att behöva återså åtminstone en bädd med morötter där sniglarna ätit upp de flesta men annars verkar det ta sig relativt bra.

I kvarter två är grönkål, majrova, broccoli, vitkål och kålrabbi utplanterade och täckta med nät och eller fiberduk.

Längst till höger ska vi plantera ut brysselkål nästa vecka men i bädd nummer två växer grönkålen. När vi sår kål sår vi alltid för många plantor. Dels för att man inte kan vara säker på att alla tar sig men framför allt för man kan vara säker på att en hel del behöver återplanteras eftersom sniglarna tar död på en del. I bädd nummer tre växer utplanterad majrova, sådd majrova och denna veckan planterade vi också ut kålrabbi.

Plantorna ser inte mycket ut för värden än men förhoppningsvis kommer de att ta sig bra. Vi har inte odlat kålrabbi förut så det blir första året. All kål hålls alltid täckt eftersom det finns så mycket skadedjur som gillar kål.

I kvarter tre har vi satt tre bäddar med potatis under halm och så har vi planterat ut sallat och persilja. Sallat sår vi varannan vecka under hela säsongen och skördar efterhand. Jag tror vi har fem olika sorters sallat.

Sallat sätter vi i fyra rader i bädden. De första åren tyckte vi att sallat var hopplös att odla. Vi hade problem med grobarhet och trodde att vi gjorde fel men efter att vi har bytt fröleverantör så har vi inte några problem längre utan i princip 100 % tar sig i brättena.

Vi hade också problem med att sniglarna åt upp för många plantor men med snigelstaket runt odlingen och dagliga morgonpromenader så klarar de flesta plantorna sig nu. Ytterligare ett problem var vinden men nu sätter vi alltid fiberduk över plantorna tills de har etablerat sig så nu blåser de inte sönder längre. Vissa förluster har vi fortfarande men inte alls så att det stör.

I kvarter fyra växer vitlöken bra och fem bäddar lök är också i jorden. Totalt kommer vi sätta lök i nio bäddar vilket innebär att över 8000 lökar kommer att sättas för hand. Vi sätter lök i fyra rader och använder en dibbler för att göra hålen smidigt. Två bäddar kommer att planteras med purjolök och det ska hinnas med denna vecka.

Kvarter fem har vi grävt nya bäddar i. Det kommer att bli en utmaning. Dels så ligger de utanför staketet. Staketet håller harar, rådjur och en del sniglar borta men kvarter fem har inte något sådant skydd än. Eftersom vi inte kan räkna med några wwoofare i år så har vi fått avskriva planerna på att bygga staket i år. Kvarter fem ska innehålla bönor och ärtor och hittills är bara en bädd bondbönor och två bäddar sockerärt sådda. Här sker den mesta snigelbekämpningen och bönorna kommer att få det tufft. Alla bäddar innehåller mycket fröogräs och därför gör vi falska såbäddar så fort vi hinner. Vi har bara två bäddar kvar att göra och det ska också hinnas denna vecka.

Det gröna på bilden är fröogräs. När vi hinner göra falska såbäddar så kan vi enkelt flamma bort detta innan vi sår. I den här bädden har dock sockerärtorna kommit upp tillsammans med två rader dill så här är inte flamning aktuellt. Det innebär att fröogräset måste bekämpas med rensjärn. Kanske blir det inte någon dillskörd i denna bädd. Att gå med rensjärn om det bara är en dubbelrad sockerärt är inte något problem men dillen kan ligga risigt till då det är svårt att rensa i raden.

Vi har stora vindproblem. Det blåser nästan alltid alltid ifrån väster och vindarna verkar bli värre för varje år vi bott här.

Vindarna har enligt SMHI ökat alla månader i år jämfört med medelvärdet för 1996-2015 och ligger på 110-130 procent.

Vi har planterat en del träd ner mot betet och har beställt fler för vi inser att vi behöver mer vindskydd. I år har vi också ställt upp en rad med gamla ensilagebalar som vi fått av grannen. I dem tänker vi plantera pumpor som täcker dem eftersom de är rätt fula. Förhoppningsvis kommer de att innebära visst vindskydd för bönorna i alla fall. Återstår att se om vi vinner kriget mot sniglarna.

Så här ser purjolöksplantorna ut just nu och i veckan ska de få komma ut i landet.

Jag brukar säga att jag klipper ungefär 500 sniglar om dagen. Det gäller inte längre. Varje morgon går jag ut med en liten hink järnferramol och en sax och tar död på alla jag ser. Jag doppar saxen i järnferramol mellan varje klipp så det hamnar blå korn på alla döda sniglar. Eftersom de är kannibaler så äter de sedan upp både sina artfränder och ferramolet och dör.

I år är snigelinvasionen värre än någonsin. Idag satte jag två personliga rekord. Dels så klippte jag fyra sniglar på ett blad som satt på rad med ett enda klipp och dels så klippte jag 79 sniglar utan att flytta fötterna. Man måste roa sig med något i denna tröstlösa sysselsättning.

Sniglarna har haft en bra vinter med för lite kyla och dessutom har det regnat mycket vilket verkar ha gynnat dem.

Vi har tidigare haft linderödsgrisar som äter sniglar och mignonankor som även de mumsar i sig en del sniglar men vi har inte några grisar i år och ankorna bestämde sig för att rymma lagom till sniglarnas säsongstart. Jag har inte räknat men jag tippar på att jag nog klipper 1000 om dagen. Att ge upp är inte att tänka på om man vill odla grönsaker. Varje snigel som får leva kan ge upphov till 400 nya under säsongen. Så jag försöker tänka på att 1000 sniglar om dagen ger 400000 sniglar mindre under säsongen. Det kommer att bli bättre med tiden men just nu är det bara att hålla i.

Vi har som alla andra odlare en hel del ogräs. Även när vi täcker med plansiloplast så finns de där under och bidar sin tid. Plasten hjälper mest mot fröogräs men rotogräset blir bara blekt.

Bädden till vänster är rensad men bädden till höger är bara avtäckt. Det mesta av ogräset som syns är vitgröe som vi fått in allt mer av. Det är ett fröogräs som sprider sig rejält och är ganska svårt att bli av med. De sätter frö ganska snabbt och tar man inte bort det innan dess så får man många fler små plantor.

Det mesta på bilden ovan är vitgröe. Vi börjar med att bredgrepa bädden och sedan är det lätt att få bort det.

Utanför plasten är vitgreöen mörkare grön men i övrigt är plantorna nästan lika dana.

Ovan ser ni en planta veketåg. De är ganska vanliga i åkrar som inte har tillräcklig dränering. Vi har dem ibland i bäddarna men de är inte något större problem. Är det inte stora tuvor så är det inte svårt att få bort dem.

Ovan är det en skräppa. De får djupa pålrötter och är det en kraftig planta så är det nästan omöjligt att få upp hela roten. Även en liten planta som den ovan kan ha tio centimeter pålrot. Frö från skräppa sägs kunna ligga i jorden i 50 år och ändå gro. Vi hade massor av skräppa när vi började men nu är de inte ett lika stort problem.

Ovan syns en kvickrot bland vitgröen. Båda är gräs men kvickroten har långa vita rötter som växer snabbt. Lämnar man en bit blir det en ny planta. De är inte svåra att få upp i en tom bredgrepad bädd men desto värre att ha att göra med när man väl har sått.

Ogräset ovan vet jag inte vad det heter. Vet någon så upplys mig gärna. Det är livkraftigt även under plast men inte svårt att bli av med.

Maskros däremot är jobbig. Rötterna går ofta djupa och går lätt av. Då kan det komma upp en ny planta. Det sägs att blekt maskros ska vara gott men jag har faktiskt aldrig prövat.

Vi försöker att inte ligga på knä och rensa ogräs under säsong men så här i uppstarten så är det det som gäller. Vi vill verkligen inte börja säsongen med rotogräs i bäddarna så efter bredgrepen så sätter vi oss med en vanlig grep och tar bort allt ogräs vi ser.

Sedan låter vi bädden vara några dagar och håller koll för att ta bort det vi missat innan vi behöver så. Det är alltså en stor fördel när vi hinner göra denna bearbetning en vecka innan vi ska använda bädden.