Kategori: bi (Sida 4 av 7)

Alla kan göra något för att hjälpa insekter och kryp att få en bättre tillvaro. Eftersom människan har förstört livsmiljöer för så många insekter så är läget akut och all hjälp behövs. Det uppenbara första vi tycker man ska göra är att sluta använda gifter. Ett insektsgift som dödar t.ex. rapsbaggar slår hårt mot alla insekter och förmodligen mot fler varelser än bara insekter. Men det finns också mycket positivt man kan göra.

Vi har sedan vi flyttade till Östäng satt upp fler fågelholkar än vi kan räkna. Eller vi och vi. Mest är det våra wwoofare och skolklasser som varit på besök. Vi vill att alla lämnar något efter sig så vi har minnen av alla fina människor vi haft på besök.

Vi har också fyra insektshotell men skulle gärna ha många fler. Vi har ett skräpstaket byggt av ris som vi lägger mellan störar vi slagit ner i marken. Där kan många insekter också gömma sig.

Vi har planterat över 2000 krokus så våra bin och andra insekter ska ha något att flyga på tidigt på våren. Vi har också planterat en mängd perenna blommor som insekterna gillar.

Var du än bor så kan du alltid hitta någonstans att trycka ner en krokuslök. Någonstans att lämna en hög kvistar och löv eller någonstans att sätta upp en fågelholk eller ett insektshotell. Har du balkong så börja där. Har du trädgård så fyll den med insektsvänliga blommor och saker. Har du varken eller så fixa insektshotell och ge bort till folk som har trädgård.

Kanske är det dags för lite gerilla-odling? Köp en säck lökar som blir blommor tidigt under våren. Krokus och alla de andra. Sedan är det bara att smyga ut med en spade någon molnig natt och sätta lökarna där kommunen inte har insett att de borde ha planterat biväxter. Lökarna blir billigare i storpack men de ska ju fortfarande gå att bära till den bortglömda kommunala marken. Men en säck eller två sitter fint för bin som desperat letar efter pollen till sina larver. Ett annat alternativ för att få tag på billiga lökar är att vänta tills affärerna rear ut de de inte fått sålt på hösten. Då kan man göra riktiga kap.

Man mår bra av att göra positiva saker och att gynna insekter och fåglar är en bra sak.

Efter honungsskörden blir det alltid vax över. Vaxet kommer från början från körtlar som bina har på magen. Körtlarna börjar fungera när biet är två veckor och ett bi kan enligt Wikipedia producera ”upp till åtta vaxfjäll om dagen”. Fjällen är ganska små. Det krävs två miljoner vaxfjäll för att få ihop till ett kilo vax, vilket betyder att varje fjäll väger 0,005 gram. Bina är bra på att kompensera sin litenhet med stora antal.

Hur som helst. När den kladdiga honungen till största delen är i burkar finns det en hel del vax att ta hand om. Den är blandad med honung, inte helt ren och sitter till viss del fast på ramar och kärl. Med hjälp av vatten löses honungsresterna upp. En del använder honungsvattnet till att göra mjöd men vi har fullt upp med honung och vax.  Vaxet smältes i en rostfri saft-Maja som vi köpt på loppis. Kokongerna som larverna kläckts i fastnar i den övre silen och vaxet rinner ner till den undre saftbehållaren. Innan det stelnar så hälls det över i en rostfri bunke som har ett par centimeter vatten i botten. Vaxet stelnar sakta och skräpet som finns kvar lägger sig längst ner. Det går att skrapa av skräpskiktet när vaxklumpen har kallnat och det kvarvarande vaxet är förvånansvärt rent. För säkerhets skull så gör vi sedan om proceduren en gång till.

Man kan skicka in vaxet till de företag som säljer vaxkakor. Just nu är det brist på vax så priset på både vax i klump och som valsad kaka har gått upp. I år ville vi inte skicka in något vax utan provade att stöpa ljus i stället.

Vi har tidigare haft en hög och smal hink som vi använt till att stöpa vaxljus i. Det var flera år sedan och det gick så där. Hinken var för stor, så vi hade varmt vatten i den nedre halvan och bivax i den övre. Vaxet är fett och betydligt lättare än vatten så det är ingen risk att de blandar sig. Vi hade läst att man kunde ha vatten längst ner men vi måste ha gjort något fel för ljusen brann jämnt ett tag för att sedan plötsligt bli som ett tomtebloss. Sedan brann det lugnt ett slag igen. Inte bra.

Nu ville vi ha en behållare som var tillräckligt smal och tillräckligt hög för att vi skulle kunna fylla den med vax. Efter flera varv i förråd och utrymmen fick vi nöja oss med en bit avloppsrör med en plastpropp i botten. Vi smälte vaxet i ett vattenbad, hällde det i röret och hoppades att det skulle hålla tätt. Och det fungerade!

Rättare sagt, det fungerade så länge det krävdes. När vi skulle avsluta släppte bottnen och två liter vax rann ner i vattnet i grytan. Ingen fara på taket. Det var bara att låta vaxet stelna och plocka bort det. Ett kärl till att senare blev det dock. Till nästa tillfälle vill vi ha ett rostfritt rör med svetsad botten. Lagom långt och lagom brett. Det får nog bli en tur till skroten i Bäreberg.

Så vi satte igång. Albin, Ina och Tilda var med och vandrade runt med ljusen som blev allt tjockare. Mot slutet går det förvånansvärt fort, varje lager gör stor skillnad.

Vi provade också att gjuta ett ljus i en ljusform . det gick bra men det går åt för mycket vax för att det ska vara en bra idé.

Experimentavdelningen rullade också små vaxbollar men en veke i. De brann alldeles utmärkt.

Till sist kunde vi räkna in ca 20 par ljus. Nederänden behövde kapas och sedan var de klara. Vi tände ett av dem och det brann med klar, lugn låga som doftade svagt av bivax. Inget tomtebloss i år, däremot blev det som vanligt kärl som behövde saneras. Bivax är ett trivsamt material men det fastnar mycket bra.

Att tillverka ljus av bivax är en 2000 år gammal konst. Om man inte hade råd med bivax fick man i Sverige nöja sig med djurfett. Det gav en osande låga och luktade bränt djur. På 1830-talet tog en fransman patent på att tillverka stearinljus. Råmaterialet är fetter från djur eller växter. Ungefär samtidigt kom någon på att det gick att göra ljus av paraffin. Råvaran är råolja och när oljeutvinningen så småningom satte riktig fart blev paraffinet billigt. Paraffinljus är på flera sätt sämre än stearinljus och måste innehålla lite stearin för att fungera. Under senare år har man dessutom upptäckt att ångor från paraffinljus är nästan lika illa som passiv rökning. Små partiklar bildas som kommer långt ner i lungorna. Det gäller inte för stearinljus.

Enligt Wikipedia så kostar det ett samhälle (och biodlaren) 8 kg honung för att få fram 1 kg bivax. Så vaxet borde kosta drygt 1000 kr per kilo. Inget orimligt pris när man tänker på hur det bildas. Vi sålde slut på våra ljus på en julmarknad för 80 kr paret. Det var kanske för billigt?