Nu är den ”klar” i alla fall som första utkast. Det är många odlingsåtgärder som ska stämma och planeras och även om jag utgår ifrån förra året så är det många anteckningar på det som gått bra och det som gått dåligt som ska vägas in. Jag har skickat in nytt jordprov och först när jag fått tillbaka resultatet på det så kan jag göra allting klart ordentligt. Planen finns för nedladdning längre ner om någon vill ha den som utgångspunkt för sin egen.
Att gödsla ut fårbädden är en syssla som från början var en av de mest krävande vi hade på gården men som idag, med hjälp av fossil energi, går på tre och en halv timme. I början tog det en vecka. Vi jobbade inte en vecka konstant, för det var för tufft, men under en veckas tid la vi många timmar varje dag. Det stinker.
Idag har jag varit på ett mycket intressant studiebesök på Essunga plantskola. De jobbar för att ersätta torven i sin plantuppdragning så mycket som möjligt. Istället för att dra upp buskar och träd i torv blandad med gödsel gör de nu olika försök med bland annat inblandning av biokol som de tillverkar själva.
Vi har aldrig testat att göra en Johnson-Su bioreaktor utan detta inlägg är helt enkelt tänkt som ett faktainsamlingsinlägg så vi kan bestämma om vi ska testa att göra det eller inte. Vi har planerat att fixa till komposter i vinter och kanske kan det här vara ett alternativ? Om någon läsare har testat och vill dela med sig så skriv gärna en kommentar.
Vi har två mål med att testa olika komposteringsmetoder:
Att använda det råmaterial som vi har tillgängligt på bästa sätt så det blir en resurs och inte ett avfall.
Att pröva olika komposteringsmetoder som ger oss olika slutprodukter som vi kan använda för olika syften. Det är just slutprodukten som är det intressanta med denna metod.
De flesta komposter görs för att man vill tillföra näring till jorden. Vi komposterar t.ex. fårens ströbädd och använder den komposten för att gödsla kålen. Den här metoden siktar istället på att uppföröka gynnsamt mikroliv för att förbättra jordhälsan.
David Johnson, adjungerad professor vid ”California State University’s Center för Regenerativt jordbruk och resilienta system” och Hui-Chun Su forskade på biologiska jordförbättringar för ”Institutet för hållbart jordbruk” vid New Mexico State University. De skapade ett system för att kompostera kogödsel från mjölkgårdar och att ta fram en svamprik kompost som kan användas som mikrobiellt ympmedel för att öka mikrolivet, kolinlagringen och bördigheten i jorden. Målet är att få våra jordar att ha ett förhållande på 1:1 när det gäller bakterie:svamp enligt David Johnson.
Svamparna gynnas enligt David Johnson av att komposten inte vänds. Istället luftas materialet och hålls aerobt genom rör så den kan ligga still under hela processen. Det gör att svamptrådarna inte trasas sönder i vändningen. Att det håller 70% luftfuktighet är också något som svamparna gillar.
Enligt Johnson minskade också salthalten i det färdiga kompostmaterialet jämfört med ingångsmaterialet.
I originalversionen av Johnson-Su så använder de sig till största delen av träflis men andra verkar slänga i vad som helst. Men nog måste det påverka bakterie/svamprelationen i komposten?
På nätet hittar jag två olika modeller för att bygga sin Johnson-Su bioreaktor. Originalet bygger på ett system med armeringsnät som formas som en , cylinder. Den andra använder sig av en IBC tank med urtagen plasttank så att bara stödburen är kvar. I båda fallen fodrar du metallburen med markduk och sticker ner ett antal släta rör som ska sticka upp cirka 15 centimeter ovanför nätet. I dessa ska det vara borrade lufthål med 15 cm mellanrum på fyra sidor. Fördelen med armeringsnätsvarianten är nog att det är enkelt att ta isär den och komma åt det färdiga materialet vilket blir svårare med IBC-tanken.
På en webbsida är receptet på material i komposten:
1/4 höns eller koskit
1/4 hö eller torrt grönt material
1/4 färskt material
1/4 träflis
Enligt den sidan eftersträvar man en kol/kvävekvot på 25:1
Enligt en annan sida kan receptet vara
1/3 djurgödsel
1/3 träflis
1/3 löv
På ytterligare en sida används i princip bara träflis som blandas med lite koskit och frågan är nog hur bra resultatet blir. Enligt Odla med naturen så är det inte materialet eller kol/kvävekvoten som är det viktiga i den här komposteringsmetoden utan själva metoden i sig. Det är komposteringsprocessen utan vändning och med god syretillförsel som gör att det blir bra. Hmm…
Här känns det som om man behöver forska mer för att komma framåt. Helt klart är att allt material som läggs i ska vara finfördelat. Vår traktordrivna flismaskin göre sig icke besvär. Kanske kan vår kompostkvarn duga men det tar en evinnerlig tid om man ska tillverka tillräckligt med material med den metoden.
Materialet du lägger i ska vara fuktigt, sönderdelat och blandat för att det ska fungera. Du behöver sedan vattna komposten så att materialet hålls fuktigt. 70% fuktighet är riktmärket och det gäller under hela tiden vilket är minst ett år. I originalet lägger de ut en vattenslang med hål i och vattnar en minut om dagen med hjälp av en timerstyrning. Andra vattnar en gång i veckan. Det ska hållas fuktigt men inte blött så komposten är inte tät utan läcker undertill. Timerstyrd bevattning verkar ju vara bekvämt men om det ska fungera under minst ett år går nog inte i ett klimat med minusgrader. Dessutom blir nog problemet här i Sverige att det kan bli för fuktigt snarare än för torrt i långa perioder. Kanske behöver komposten istället täckas för att inte bli för blöt.
Originalet har sex rör som sticks ner inne i metallbehållaren och där poängteras att det inte får vara långt till luft någonstans i reaktorn. Det finns också de som säger att man kan ha en cylinder av nät i mitten istället men då ser det ut som om det i vissa delar blir längre avstånd till närmaste luftintag. Motivet för att ha en central cylinder verkar vara att det är lättare att fylla reaktorn och att man inte behöver ta bort den då den består av ett nät istället för rör. Men i de videos jag sett verkar det inte vara svårt att få ur rören. Dessutom blir jag tveksam till en stor nätcylinder i mitten. Blir det verkligen tillräckligt varmt med en sådan lösning?
Enligt originalet ska du ta bort rören efter 24 timmar medan en annan sida säger att rören ska bort efter en vecka. Initialt kommer temperaturen att stiga till 60-70 grader för att därefter sjunka och när temperaturen går ner under 30 grader ska man tillsätta mask för att hjälpa processen ytterligare.
Fördelarna med systemet enligt Regeneration International
Slutprodukten är som en lera när komposten är mogen efter ett eller två år. Den kan användas som ett extrakt, blandas med vatten till en trögflytande vätska för att blanda med de frön du ska så eller appliceras direkt som jordförbättring. Det ska räcka med bara 2-3 kilo kompost per hektar som sprutas ut som ett kompost-te för att göra skillnad i skördevolym och bördighet. Detta kallas för att inokulera. Det verkar finnas en övertro på den här metoden ute i världen och kanske är den så revolutionerande som det låter om du inokulerar skadad mark med obefintligt mikroliv. Jag har svårt att tänka mig att metoden skulle få lika stor verkan i en jord som redan innehåller ett levande mikroliv.
I pdf-en nedan hittar du en beskrivning av hela komposteringsmetoden.
Här har metoden använts i större skala och demonstreras i samtal med lantbrukare.
En modifierad variant med central cylinder istället för sex rör
Ganska likt originalet så vitt jag kan bedöma och här används till största delen träflis.
Ett år senare
Som så mycket inom odlingsvärlden så verkar bioreaktorn ha fått en något överentusiastisk följarskara som synes i videorna ovan. Det blir nästan lite religiöst och tilltron till metoden blir så stor att andra metoder förkastas. Den här metoden innefattar roliga moment som konstruktion och byggande. Den ser intressant ut och den kräver inget jobb under tiden (annat än att du helst ska vattna varje dag 🙂 Entusiasterna förenklar ofta komplexa förlopp och det som började som en metod för att kompostera kogödsel verkar mer ha blivit en modell för att göra kompost av träflis. Jag hittar inte något i originalet som poängterar just träflis så som följarna gör. I originalet verkar det vara lika ok med löv och växtrester som träflis.
När vi träffar på överentuastiska rörelser inom odlingsvärlden så blir vi alltid lite skeptiska och om man letar vidare så finns det kritiska röster. På California State Universities Center For Regenerative Agriculture And Resilient Systems sida kan man läsa att Johnsons egna försök innebar att jorden började återhämta sig med slående förbättringar i skördar och i markens koltillväxt. Organisationer och individer runt om i världen har sedan experimenterat för att se om resultaten kan replikeras i olika klimat och markförhållanden. Resultaten har dock varit blandade. I försök gjorda av lekmän indikeras att det kan vara användbart i mycket försämrade markförhållanden där jorden brukats konventionellt under många år. Flera har dock inte sett någon eller begränsad effekt. På denna sida kan man också läsa
”Under tre år har vi på CRARS gjort fyra upprepade studier med radgrödor, fruktträdgårdar och markmark. I varje fall utformade vi försöken med hjälp av lämpliga interna kontroller för att kontrastera regenerativa metoder med och utan Johnson Su (JS) inokulum. Inokulumet administrerades under Dr. Johnsons övervakning, ofta med hans eget inokulum och applicerades med de rekommenderade appliceringsmängderna på 4 lbs/acre. Vi testade för markens hälsa, markens koltillväxt, vatteninfiltration och grödors produktivitetsmått och såg ingen ökad ympeffekt. Däremot fann man mycket positiva resultat med användning av täckgrödor av flera arter och ingen jordbearbetning.”
Ok. Inga övertygande bevis för att inokulering av Johnson-Su komposten gör skillnad. Men det behöver ju faktiskt inte betyda att det inte fungerar som en vettig och bra komposteringsmetod som skapar en kompost som gynnar ditt mikroliv. Det här vill vi nog i alla fall testa. För den som vill nörda ner sig ordentligt så finns det en Johnson Su grupp på facebook med hjälpsamma medlemmar.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
Sjätte svärmen för i år. Det verkar som om vi har ett samhälle som är extra benäget att svärma och vi var lite för långsamma på att ta hand om problemet. Vi kunde gett dem mer plats eller tagit bort svärmcellerna i tid.
Nu får vi fler samhällen men vi har tappat i honungsproduktion under svärmperioden i de här samhällena.
#bisvärm #snällabin
Våra wwoofare har idag varit ute med Jonas på betet för att trimma under staketen i fårhagarna. En syssla som måste göras flera gånger i början av säsongen om eltråden ska ha tillräckligt med spänning för att hålla fåren inne i hagen.
#wwoofsweden #wwoof #workingtogether
På begäran från en praktikant så har vi skrivit ett inlägg på bloggen om vilka redskap vi tycker är viktigast om man ska sätta igång att odla på det sätt vi gör. De passar både om du vill påbörja en odling till försäljning eller om du vill satsa lite större bara för eget bruk.
#redskap #bredgrep #horihori #marketgardening
Vår wwoofsäsong är igång. Fram till och med september kommer vi ha wwoofare från hela världen på gården. De flesta kommer för att de vill få en ny erfarenhet, spendera tid på landet och lära sig om hur man sköter en gård. I år har vi wwoofare från Sverige, Tyskland, Nederländerna, USA och England.
#wwoof #wwoofsweden
Den 21 maj slår Gårdsbutiken på Östäng upp för säsongen med nyskördade grönsaker varje onsdag 15-18.
Vårbruket är i full gång och det växer både ute på friland och inne i växthuset. Än så länge skördar vi sockerärt, kryddgrönt, sparris, sallat och olika tidiga kålväxter. Hos oss varierar utbudet efter säsong och redan i slutet av maj kommer vi att ha spetskål och vitkål till salu. Vi har även ankägg, must och lammskinn och runt midsommar kommer årets honung.
Gårdsbutiken på Östäng är alltid öppen året runt med självbetjäning men sortimentet är bredare när butiken är bemannad på onsdagarna.
På Östängs Gård i Loo två mil norr om Alingsås odlar vi grönsaker utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Vi odlar för hand i fasta bäddar där vi aldrig gräver utan bara bearbetar jorden ytligt. På gården finns även får, bin, ankor, katter och hönor.
Välkomna till oss!
#nyskördadegrönsaker #åretsprimörer #upplevalingsås #visitalingsås #loo #bjärke
Nu på lördag är det @bjarkebygdenstradgardsdag i Sollebrunn. Vi på Östäng kommer att bjuda på smakprov olika äppelmust och har också med oss nyskördade grönsaker, plantor och lammskinn. Just nu skördar vi pak choi, persilja, dill, bladraps, mizuna, rädisor, spenat, majrova och salladslök.
Det brukar vara en riktig folkfest med uppträdanden, erbjudanden, loppis och mycket annat. Hoppas vi ses!
#bjärkebygdensträdgårdsdag #visitalingsås #färskagrönsaker
I veckan som var lyckades vi plantera ut alla tomatplantorna men natten till idag blev det minusgrader så vi fick täcka alla bäddarna i växthuset med fiberduk. Ett extra lager fiberduk vid varje gavel blev det också och sedan var det bara att hålla tummarna. Kallast var det mellan 5 och 7 men då hade solen redan gått upp och värmde växthuset så alla plantor klarade sig bra.
Det är alltid spännande när man odlar. Så mycket kan gå fel 😊
Idag har vi varit på arbetsdag hos Magnus och Maria på Knutstorp. Tömde ett tak på tegelpannor, gjorde i ordning grönsaksodlingen och kapade en hel del ved. Trevligt häng med gårdssamverkansgänget.