Kategori: historia (Sida 3 av 4)

Då och nu

Vi skulle ha tagit fler foton från början. Vi tycker att vi har fotograferat massor men ändå så saknar vi idag många bilder på hur saker och ting såg ut från början. På torsdag kommer permakulturgänget tillbaka för att hjälpa oss att göra en ny plan utifrån det arbete vi gjort under fyra år. Vi ville sätta ihop en bilddokumentation på då- och nubilder men märker att vi saknar mycket. Här kommer i alla fall några bilder på hur det såg ut 2014 och hur det ser ut idag.

Många fönster var trasiga och hade ruttna karmar. Värst var nog detta fönster ner till ett källarutrymme där vi idag har förodlingskammaren. Där har vi satt in ett nytt fönster och tätat så vi kan hålla det frostfritt.

Från utsidan såg det ut så här. Där har vi fått gräva ur och sätta stenar. Färgen tog slut när vi målade muren men nästa år ska vi måla klart.

Ovanför fönstret satt en rutten dörr. Den gick inte att rädda men Lasse hjälpte oss att bygga en ny.

Fönstrena på ladugården var inte heller i bästa skick. De var rostiga och många glas var trasiga. De har vi tagit ur och blästrat. Några wwoofare har målat dem svarta och sedan glasat dem.

Vissa sidor på ladugårdsfasaden har vi målat med falurödfärg men en del återstår. Det samma gäller de grå stenfasaderna.

Fönstren i hönshuet var också ruttna och trasiga och vi kunde inte hitta några som hade rätt mått. De som kom närmast i storlek var för låga så vi fick bygga en extra fönsterbåge och sätta i glas själva. Guillaume har hjälpt oss att bygga hönsgården.

Inne i hönshuset satt ett järnfönster men eftersom ett annat järnfönster var rostigt bortom räddning så flyttade vi detta och ersatte det med ett fönster med träkarm. Taket har vi också får ersätta eftersom det var allt för lätt för råttor att ta sig in. En del målning är kvar att göra.

Väggarna i hönshuset var lagade med cement som vi fick knacka bort och ersätta med kalkputs. Sedan målade vi med kalkfärg.

Bjälkarna i taket var tack och lov friska så dem kunde vi behålla. Det är ett rymligt och bra hönshus där våra hönor har det bra på vintern.

I ladugården har vi mycket kvar att göra. Vi har byggt burar för ankor och små hönsgrupper och belamrat med material men taket är fortfarande inte ok utan behöver bytas ut helt och hållet.

Vissa bjälkar var också ruttna vilket vi upptäckte innan vi tog över så förra ägaren såg till att de blev utbytta. Men det är inte konstigt att golvet inte är helt friskt när det regnat in genom taket. Vissa delar av golvet har vi bytt men mycket återstår att göra.

Baksidan mot gödselstan var nog värst. Vissa av dörrarna har målats, fönstren lagats, högen med gammal isolering är bortkörd och stenväggen är målad.

På ladugårdens framsida har vi målat nästan hela sidan med falurödfärg. Vi har lagat portarna och målat dem blå. Mjölkrummet som numera är slungrum behöver få ett nytt tak så småningom.

Vi har ganska stora hårdgjorda ytor på gårdsplanen vilket är bra. Vi har skrapat undan den växtlighet som vuxit till sig under åren och grusat upp så vi slipper gå i gyttja på höstarna. Gården blir finare och finare även om mycket är kvar att göra.

Det gör mycket när stenväggen blir vitmålad.

Tittar man på fotona en bit ifrån gården så ser man också att en del har hänt. Där det förut var en åker är det idag instängslat med två meter högt staket där hönorna håller till på sommaren.

På denna yta har vi också planterat 125 äppleträd. Alla överlevde inte sommaren så en del ska vi ersättningsplantera till våren.

Åkern och den lilla bäcken från en annan vinkel. På den senare bilden syns stängslet som skyddar både äppleträd och hönor.

Garagegaveln har fått tre nya fönster och målats av Agneta.

En del av garaget har vi förvandlat till verkstad. Det är nog vårt mest utnyttjade utrymme.

En annan del av garaget har blivit gårdsbutik även om den står tom under vinterhalvåret.

Garagedörrarna närmast rymmer verkstaden och de längst bort affären. Väggar och dörrar är nymålade och en av dörrarna har vi fått ersätta. På wwoofhuset har vi satt in ett fönster och Lasse och Agneta har byggt en veranda. Framför har vi skrapat undan och grusat nytt.

Framför wwoofhuset står vår självbetjäningsbutik där grannarna kommer och köper ägg.

På andra sidan på wwoofhuset är fönster och källardörren bytta och väggarna målade.

Inne i wwoofhuset syns skillnaden nog mest. Det ruttna golvet är utbytt och vi har satt in ett fullt fungerande kök.

Det var inte mycket till vägg från början. På bilden till vänster ser du toaletten som nu är installerad innanför väggen som du ser på högra bilden.

En halvtrappa upp finns det som idag är vardagsrum.

Det är nästan svårt att se att bilderna är tagna på samma ställe men de är de.

Nedanför garaget har vi byggt vår grönsakshanteringsstation där vi packar grönsaker. I lutan innanför ska vi bygga lager och kylrum.

Tittar man ut över åkern från grönsakssköljen ser man nu vår grönsaksodling med vattentanken i förgrunden. Den har vi också inhängnat med två meter högt staket.

Grönsaksodlingen från en annan vinkel. Den omålade träbyggnaden är det nya grönsaksskjulet som inte är riktigt klart än.

På denna bild syns skjulet bättre. Det är enorma mängder arbetstid nedlagt innanför detta stängsel.

Gården ser ganska plottrig ut ifrån brevlådorna. Men ska man hålla på med så många olika saker som vi gör så behöver man mycket utrymme. Längst till vänster i den högra bilden ser man vårt utedass.

Även i skogen har vi gjort en hel del jobb. Vi försöker att gynna lövträden mer än gran. Speciellt gäller det närmast gården.

Vi har inte någon bra bild på ytan där vi anlagt skogsträdgården innan vi startade arbetet. Detta var det närmaste vi kom men man ser inte mycket på bilden. Slyt i förgrunden har växt sig större i alla fall.

Även invändigt har vi varit tvungna att göra en del. Badrummet uppe hade gamla rördragningar och vattenläckage i både tak och golv.

Det var annars inte något som vi hade prioriterat om vi inte hade blivit tvungna.

Köket hade vi inte heller planerat att göra om även om det var väldigt fult och i sämsta 80-talskvalité men när vår dotter fick andra skåpsluckan i pannan så insåg vi att vi inte hade något val. Vi gjorde också om planeringen så vi har diskbänken mot fönstret.

Vi har fått mycket bättre arbetsytor och ett bättre flöde i köket.

Vi hade tur som hittade en annons på blocket där ett kök skänktes bort. Folk är galna när det gäller att byta ut fullt fungerande saker. Vi fick till och med vitvarorna för de förra ägarna ville ha nya.

Kaklet var inte speciellt snyggt från början men det är inte snyggare idag. Vi ska ansluta den vattenmantlade vedspisen på bilden men eftersom vi inte är riktigt klara med det kan vi inte göra klart väggen bakom. Det fungerar ändå men det ska bli skönt när det blir klart.

Om någon av er som läser detta funderar på att köpa gård så se till att ni fotograferar alla delar av gården ordentligt. Fler bilder än ni tror behövs. Någon gång i framtiden kommer ni att vilja jämföra. Det är kul att se vad som hänt men har man inga bilder så glömmer man lätt hur det var.

Trossbottenfynd

Den som rotar i ett gammalt hus stöter förr eller senare på något som påminner om husets historia. I vårt fall har det varit ganska sparsamt med fynd. Vi vet av en inskription på en skorsten att huset byggdes 1904. Officiellt byggdes huset 1907 men det lär bero på någon lagändring. Förvånansvärt många hus har 1907 som byggår, men de kan alltså vara äldre.

Vi har bara ägnat boningshuset ett förstrött intresse och lagt energi på marken och ekonomibyggnader, men nu behövde vi fixa lite med huset. Bland annat så grävde vi ur en halv hink sågspån runt en golvbrunn som behövde bytas ut. Sågspån är inget vidare som isolering. Dels så har det bara halva isoleringsvärdet jämfört med kutterspån som i sin tur är något sämre än moderna material. Dessutom så sjunker sågspånet ihop med tiden. Det gör att även om trossbotten var helt full med sågspån från början så bildas med tiden ett tomrum över sågspånet. Det är alldeles under golvbrädorna och där sipprar det in kall luft. Det gör att golvet känns kallt vilket ofta kompenseras med extra hög rumstemperatur och innetofflor.

Hur som helst, under sågspånet låg tidningssidor som trasslades till och gick sönder. Nu har vi hunnit titta på dem och de är en härlig tidsresa.

Det första visar Fritiof Nansens knän och skidor. Tidsepoken är i alla fall densamma som byggåret.
Det verkar vara en novell till vänster och kanske är det samma berättelse till höger. Vad gör då Nansen i mitten?

Annonser är underhållande. När slutade folk att äta järnsocker?

Bland stärkande medel intager jernet det förnämsta rummet, men kan icke enbart begagnas, hvarför Tekniska Fabriken Jernsocker i Stockholm i handel utsläppt ett det mest lämpliga jernpreparat; benämnt Jernsocker, som efter samråd med läkare endast tillverkas af för menniskokroppen mycket välgörande beståndsdelar.”  Reklam med stuns!

Att detta kaffesurrogat rekommenderas av framstående professorer och läkare känns tryggt.

Efter lite pussel fick vi en hel spritreklam. Systembolaget var inte påtänkt, även motboken skulle dröja något decennium.

Snygg annons med extra poäng för den pekande handen. Det är svårt att bedöma prisnivån. Är det billigt eller dyrt? Det bör inte ha varit allt för högt pris på dropparna eftersom det kom en lag om alkoholransonering några år senare.

Under spritreklamen finns både en gullig galoschreklam och ett tryckår. Tidningen verkar vara åtta år äldre än huset.

Nytt flygfoto

Vi var inne på kommunens karta för att planera det blivande avloppet när vi upptäckte att de har nya flygbilder.

De verkar ha fotograferat någon gång under försommaren. När? Det är alltid roligt att leta efter tidsmarkörer.
Man kan se att de två skiftena uppe till vänster är nästan färdigharvade och väntar på att sås, traktorn står redo för nästa vända. Man kan även se att linden bakom verkstaden är grön men att asken vid uteplatsen inte har slagit ut än. De flesta träd verkar ha hunnit grönska, äpple, päron, fläder och kastanj, men inte asken.

Man kan också se att grisarna nyligen har fått en utökad hage. Till vänster i hagen är det fortfarande grönt och det varar inte särskilt länge.

Längst ner står fåren vid den tunna vita linjen som är elstängslet. Några av dem är vid det blå sol- och vindskyddet.

Odlingarna ser ju inte så roliga ut när det inte växer något i dem. Tillsammans med presenningarna ser det ut som en välordnad soptipp. Potatisen har kommit i jorden men färskpotatisen är täckt med fiberduk. Vi skördade potatis före midsommar så det borde vara i slutet av maj eller början av april. Det kommer att finnas betydligt färre presenningar kommande säsong så vi kan se fram mot snyggare flygbilder framöver.

”Inköpt 20/2 1973”

Farfar och Farmor hade en våg för mycket och frågade oss om vi kunde ha användning för den. Det kunde vi naturligtvis ha. De hade med den nästa gång de hälsade på och vi fick en kort inblick i hur en pryl värderades innan konsumtionssamhället tog över helt.

Den anlände i originalkartongen med 70-tals-orange. Kartongen var hel och välvårdad liksom vågen inuti.

p1170501

Alla som minns sitt 1900-tal har vägt med den här typen av våg. Den fanns nog i de flesta kök förr.

p1170500

10 års garanti är inte illa. Saker tillverkades alltså med den tidshorisonten. De skulle hålla så länge som möjligt och de var så robusta så tillverkaren vågade lova tio års garanti. Den har visserligen gått ut nu, men var säkert ett bra säljargument när det begav sig.

p1170499

För att ha veta när garantin slutade att gälla så finns en anteckning med bläck högst upp på bruksanvisningen.p1170955

 

”Inköpt 20/2 1973”. Bruksanvisningen är lättläst och skriven av en människa som kan svenska och inte med hjälp av Google Translate.

p1170502

Vågen är helt mekanisk och kräver lite träning innan man blir snabb med den. Man ställer in den vikt man vill väga upp och fyller sedan skålen tills det väger jämnt. Den visar alltså inte vikten direkt utan när den inställda vikten stämmer med det man fyllt skålen med så väger det jämnt. Kan vara bra när man ska väga upp en given mängd mjöl.  Den är nog inte lika bra när man väger en bäbis i tillbehöret ”Barnvågsskål LAGA 52”. Vilken vikt ska barnet motsvara?

Å andra sidan fanns det sedan 60-talet tabeller för viktökningen hos små barn, så det var kanske bara var att läsa innantill och flytta vikterna till rätt plats för att sedan se om barnet stämde med facit?

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑