Våra nya hönor börjar vänja sig och komma till rätta men de är inte vana att vara ute. Ingen av dem har gått ut frivilligt trots att luckan stått öppen i två dagar. Idag gick vi in i hönshuset och lyfte ut dem allihop. Väl ute så trängde de ihop sig runt en stackars vindruvsplanta och stannade där i stort sett hela dagen. Tre av dem var lite modigare och tog sig en promenad ut på gårdsplanen men de andra låg kvar och tryckte. När kvällen kom så fick vi lyfta in allihop igen. Undrar om de vågar sig ut i morgon?
Kategori: hönor (Sida 16 av 20)
I år är det C-året. Alla djur som kommer till gården ska döpas på C och idag kom 21 nya individer. Jag och min syster Anne åkte iväg till Lundhaga höns och kalkongård som säljer värphönor.
De har öppet för hämtning måndagar och tisdagar och man ringer och beställer i förväg. Vecka 11 var kullen som är aktuell just nu 14 veckor och kostade 81 kronor. Sedan blir de två kronor dyrare per vecka så vi betalade 85 kronor för 16 veckor gamla hönor. De bör börja värpa om fyra veckor så då blir det ägg till försäljning.
Vi hade beställt 20 hönor. Lundhaga verkar vara ett populärt ställe för bilar kom och körde i en strid ström. Ägaren gick in i hönshuset och hämtade sex – sju hönor åt gången. Alla hönorna var helt lugna och det var skönt att se att de inte var stressade. De packades ner i kartonger och la sig tillrätta med en gång. Två flyttlådor och en gammal hundbur med hönor packades in i vår bil och sedan bar det av hemåt. Smidigt och snabbt gick det. De flesta kunderna som var där förutom oss köpte fem, sex hönor var så det verkar som om han säljer mycket till små hobbybesättningar.
Väl hemma släppte vi ut våra gamla hönor och stängde till hönshuset så de nya fick vänja sig.
De var väldigt försiktiga till att börja med. Efter någon timme öppnade vi så gammelhönorna och tuppen kunde komma in. De blev rätt förvånade och visste inte hur de skulle hantera nykomlingarna.
De gick mest runt och tittade men ganska snart gav de sig av ut igen. De nya hönsen däremot ville inte gå ut i hönsgården. Det hela verkade trots allt gå rätt bra. Vi lämnade dem ifred och efter middagen gick vi ut för att titta till dem. Då var det ett himla liv. Gammelhönorna satt på sin vanliga pinne högst upp mot taket. Det finns gott om plats på pinnarna men de nya hönorna satt uppflugna överallt förutom på pinnarna. Där var det helt tomt och överst satt gammelhönsen och tuppen och skränade.
Inga unghöns lär sätta sig på de här pinnarna i första taget. Vi insåg att vi snabbt fick fixa till fler sittpinnar på andra ställen i hönshuset.
De nya hönsen är helt orädda för människor och använde även oss som sittpinnar. Det känns helt omöjligt att få en överblick över dem. Caisa, Cissi, Clara, Caroline… Det kommer bli en omöjlighet att hålla reda på dem. De får nog bli namnlösa så spar vi namnen till lammen istället.
När vi hämtade våra åtta kycklingar fick vi låna med en bur att ha dem i. De var så små och söta så de fick lätt plats. Buren har vi haft på kontoret på ett bord eftersom det är ett rum vi kan stänga till där vi har hyfsad temperatur. Ofta klumpade kycklingarna ihop sig i en hög i ena hörnet. Men de växer så de knakar så nu när de är tre veckor gamla så är den lilla buren som kändes stor från början alldeles för liten. Tanken på att de ska bli åtta veckor innan vi kan låta dem flytta ut i hönshuset känns lätt absurd om de ska fortsätta växa på det här sättet. Det ser ut som om de fortfarande har plats över på bilden men det är bara för att vi har tagit ut både matskål och vattenskål inför flytten. Vi funderade på vad vi skulle ersätta den lilla buren med. Det är praktiskt att ha något med botten så man slipper ha dem direkt på golvet. De skräpar ner mer än vad vi kunde föreställa oss.
Det visade sig att min syster hade ett par hundburar över som vi fick låna.
Kycklingarna fick flytta in i den ena. De såg helt plötsligt mindre ut igen när de inte behövde trängas och om de växer ur även denna bur så har vi en till som vi kan bygga ihop med den här. De var bra mycket sötare som nykläckta kycklingar men de är finare nu än vad de var för en vecka sedan när fjädrar och dun kämpade om herraväldet på dem. De äter väldigt mycket och skiter därefter så man får städa buren rätt så ofta.
Eftersom vi är nya på nästan allt så prövar vi oss fram för att se vad vi trivs med. Höns var vi helt på det klara med att vi ville ha och renoveringen av hönshuset var därför en av de första sakerna vi tog tag i. Vi har ett stort hönshus som enligt KRAVS regler får rymma 90 hönor och enligt jordbruksverket 135. Det känns inte aktuellt över huvud taget eftersom vi vill att våra djur ska trivas med livet. Idag bor det bara fyra Lohmanhönor och en islandstupp i hönshuset. Vi hade även tre islandshönor i olika färger som vi tyckte mer om men de finns inte kvar längre. Vi är helt på det klara med att vi ska ha fler hönor men hur detta ska gå till kan vi inte riktigt bestämma oss för. Vi velar mellan att vilja ha en hobbybesättning renrasiga Islandshönor, till en besättning som kan innehålla vilka sorter och blandningar som helst till att skaffa oss en större besättning av Lohmanhönor för att starta upp äggproduktion som en del i att få inkomster från gården.
Renrasiga hönor kostar idag ofta 250 kronor styck och med tanke på den otur vi haft med våra Islandshönor så känns det som en väldigt dålig affärsidé. Hönor är inte som får eller grisar – de stryker med lättare. Speciellt som vi inte vill ha dem instängda utan vill att de ska gå fritt på gården. Igår fick de inte gå ut som vanligt eftersom vi på morgonen fick syn på den här lille gynnaren från köksfönstret. Värphybrider som de Lohman som vi har kan man köpa på ett företag som heter Lundhaga. De säljer hönor som är 14 veckor gamla för 81 kronor stycket och sedan ökar de i pris med 2 kronor per vecka fram tills dess att de är 18 veckor och kostar 89 kronor. Ska man starta äggproduktion i lite större skala så är det nog det man ska satsa på. Vi har ju fyra Lohman och de går omkring och trivs på gårdsplanen men de är inte särskilt personliga och inte heller speciellt trevliga. Ska man ha en hobbyflock så är de alltså inte det perfekta alternativet. Ska man däremot satsa på ägg så är de perfekta då de lägger ett ägg om dagen nästan året om.
Så ringde en kompis som skaffat sig en äggkläckare och erbjöd sig att kläcka fram kycklingar åt oss. Eftersom vi ändå inte har kommit till något beslut så sa vi ja till hennes erbjudande och nu har vi åtta dunbollar som vi får ta hand om. De är inte många dagar gamla men har redan börjat utveckla fjädrar. En av dem var väldigt liten och klen när den föddes men kommer sig mer och mer och är nu lika pigg som de andra om än något mindre. De är väldigt små och lätta med stora ögon. De bor än så länge i vår hall med en värmelampa ovanför sig. De ska ha 37 grader i buren och sedan ska vi sänka 2 grader i veckan tills de är fyra veckor. Därefter ska temperaturen hålla 18-20 grader tills de är 8 veckor gamla och kan flytta ut i hönsgården. Där kan de inte gå ihop med de vuxna hönorna från början utan vi får inrätta en speciell avdelning för dem tills de vuxit till sig. Sedan får vi se hur det går. Lohmanhönorna har inte varit speciellt snälla mot islandshönorna hittills så vi får se hur det blir. Kanske blir det två helt separata flockar genom att vi får dela upp hönshuset.
På sikt vill vi ha fler höns och ha dem ute på markerna i mobila hönshus. Dels för att de gödslar, dels för att de äter ohyra.
Anmälan om fjäderfä till Jordbruksverket måste göras om man har mer än 350 hönor. Har man fler än 50 hönor så måste äggen märkas. Har man färre än 50 hönor så räcker det om man anger namn och adress. Det innebär att vi sätter första siktet på att hålla oss under 50 hönor för att få så lite krångel som möjligt.
Vi vet än så länge inte hur många hönor vi har eftersom det kan vara många tuppar bland de åtta små söta kycklingarna. Det kommer också dröja väldigt länge innan de här börjar att ge oss några ägg men då ser vi fram mot gröna, blå, vita och bruna ägg.