Kategori: hönor (Sida 3 av 20)

Vi är inte anslutna till Krav eller EU-ekologiskt men vi gillar idén att mat bör produceras på ekologiskt vettigt sätt och vi använder varken konstgödsel eller giftiga bekämpningsmedel.

Därför ger vi våra hönor ekologiskt vegetabiliskt hönsfoder. Det är i form av pellets och vi köper det på säck men det är ganska dyrt. När vi började med hönor kostade en säck foder 139 kronor. Den innehåller 15 kilo. Varje höna äter upp till 150 gram om dagen vilket gav en foderkostnad på 1,39 kronor om dagen. Sedan förra sommarens torka så har priset gått upp till 199 kronor inkl. moms vilket gör att foderkostnaden per höna och dag blir 1,99 kronor. De värper nästan ett ägg om dagen vilket innebär att hälften av de fyra kronor som vi har tagit för äggen går till foder. Vi ska dessutom betala moms på 54 öre per ägg plus att hönorna kostar i inköp och ska ha snäckskal och omsorg.

Det har gjort att vi har ringt runt för att hitta billigare foder. Det är svårt för alla har i princip samma pris för säckarna när man köper en eller ett par i taget. Till slut hittade vi en möjlighet att köpa en hel pall på Slutarps kvarn. Det är visserligen en bit att köra men priset blev istället runt 1,50 per dag och höna. Det billigaste priset vi hittat här omkring är 170 kronor säcken om man köper hel pall. Jonas tog lastbilen till Slutarp för att hämta. En pall innehåller 40 säckar och gick in på flaket. 600 kg är helt ok last för Transportern.

15 kilo är rätt tungt att lyfta när man ligger på knä.

Fyra säckar på varje skottkärrelass gav 10 turer in till hönorna.

Vi förvarar normalt fodret i tunnor med lock men det går bara i tre säckar i en tunna så nu fick vi stapla säckarna på golvet.

Vi har bestämt oss för att höja priset på våra ägg till 4,50 om man inte köper ett helt flak för då tar vi 130 kronor flaket.

4,50 minus 0,90 i moms minus 1,50 i foder ger ett netto på 2,10 per ägg. Då har vi inte räknat med inköp av husvagn, luckstängare, redesstängare, mattor, hönor, stängsel m.m. Man blir inte rik på hönor heller men så är det med primärproduktion. Maten vi köper i butik har blivit så billig så det är svårt för små producenter att få lönsamhet över huvud taget.

Och med lönsamhet räknar vi inte med någon lön. Inte i det här läget.

Hur kan andra sälja ägg för under två kronor styck frågar sig kanske någon. För det första så köper de foder i bulk vilket pressar priset. Men då måste man köpa tre ton i taget och eftersom hållbarheten bara är sex månader på fodret så fungerar inte det i små besättningar. För det andra så har dessa hönor det inte så bra även om det står att de är frigående. Frigående inomhus betyder bara att de inte går i små burar utan tusentals i en stor hall. De får aldrig gå ut och de får definitivt inte endast ekologiskt foder. I ett envåningsystem får man ha 9 hönor per kvadratmeter men det kan vara fyra våningar i ett sådant stall. Varje våning måste vara 45 centimeter högt. Det får dock aldrig vara mer än 20 hönor per kvadratmeter golvyta.

Väljer man ekologiska ägg så kommer man genast upp i pris. 3,83 kronor styck för frigående. I ekologisk produktion får man ha upp till 3000 hönor per hall. I Sverige måste hönor i ekologisk produktion ha tillgång till utevistelse. I hallen får man ha sex hönor per kvadratmeter. 2016 kom ett larm om att ekologiska ägg innehöll mer dioxin än andra ägg. Så här skriver naturskyddsföreningen: ”Ekologiska höns får delar av sin proteintillförsel från fiskmjöl istället för syntetiska aminosyror vilka är förbjudna inom den ekologiska produktionen.” Syntetiska aminosyror låter inte så bra men dioxin är ju inte heller bra. Nu har man enligt KRAV jobbat med ett foderprogram och fått ner dioxinhalterna men fortfarande så ger alltså många stora eko-äggsproducenter sina hönor fiskmjöl.

Vi har en bekant som känner en familj som föder upp KRAV-ägg. De satsade för några år sedan på att bygga nya stallar och ökade sin besättning till 6000 hönor. Då meddelade distributören att de skulle sluta hämta KRAV-ägg om besättningen bestod av mindre än 7000 hönor.

Bryr man sig det minsta om hur hönor har det så välj därför ägg från en lokal producent som har hönor i små flockar. Du får dessutom godare ägg på köpet. Ägg som inte smakar fiskmjöl och som har en gulare gula eftersom hönorna har det bättre.

I helgerna har vi haft min bror med familj på besök. Det är alltid trevligt och ibland resulterar det i att vi får några foton skickade till oss. Varje gång slås man av skillnaden mot de foton vi normalt publicerar på vår blogg. Den här gången är det fokus på våra hönor. Håll till godo!

Vi hade tänkt ha hönorna kvar i husvagnarna över vintern. Ett tag funderade vi på att skaffa en växthustunnel och köra in dem i. Växthustunnlar som man kan köra in husvagnar i måste vara stora och de blir då också dyra så den planen fick vi lägga ner. Husvagnarna är isolerade så av den anledningen skulle det fungera bra att ha hönorna där om man fixar värme till vattnet när det är minusgrader. Men så började höstregnen. Sedan fortsatte höstregnen. Nedre delen av dräneringen på åkern där vi har hönorna har pajat ihop och i veckan insåg vi att vår plan inte fungerade.

Vi har ett hönshus inne men där hade vi planer på att göra en förodlingskammare eftersom den gamla har blivit för liten. Nu får vi hitta på något annat till sådderna men de ska ju inte i jorden förrän till våren så det problemet skjuter vi framför oss.

Vi har lärt oss en del om hönor under de här åren så de gamla sittpinnarna, bajsbrädan, belysningen och redena håller inte längre måttet. Det blev därför i veckan lite panik med att bygga ny inredning.

Vi använder vårt egna virke och tack vare en bra klyvsåg så kan vi såga upp precis de dimensioner som vi behöver. Det känns lyxigt.

Vi började med att klyva till sittpinnar. Alla mått som man behöver känna till för hönor finns på jordbruksverkets hemsida. När det gäller sittpinnar så ska varje höna ha tillgång till 15 centimeter. I praktiken så klämmer våra hönor ihop sig mer än så men vi har tagit till extra så de har mer än 15 centimeter per höna. Vi upplever att det största problemet är att några hönor sätter sig precis ovanför stegen vilket blockerar så inte alla hönor kommer upp på sittpinnarna. Därför kommer vi ha två stegar den här gången och om det inte räcker har vi möjlighet att sätta upp ytterligare en.

Sittpinnarna ska vara rundade och det fixar man lätt med en sådant här verktyg som vi inte vet namnet på. Det fungerar fint förutom när det är kvistar. Där är det lättare att jobba med en gammal hederlig hyvel.

Vi har satt upp fyra rejäla reglar – två på varje sida som vi sedan har fäst snedställda reglar mellan med rätt bra lutning. På de övre reglarna har vi fäst sittpinnarna och på två undre parallella reglar ligger själva bajsbrädan som består av två plywoodskivor. Den övre plywoodskivan ligger ovanpå den nedre så det ska vara lätt att skrapa ner bajset. I nedre kanten har vi fäst två lister med ett mellanrum precis ovanför bajstunnan. Listerna stoppar bajset från att rulla ner på golvet och det är lätt att ta av locket på morgonen och skrapa ner allt bajs i tunnan. Vi har använt trälister tidigare men då sätter sig några hönor på den och bajsar på fel ställe. I det fallet på vattenbehållarna. Nu testar vi med metallister som inte är lika lockande att sitta på. Under bajsbrädan till vänster finns ett nybyggt utrullningsrede.

Det är byggt av sex stycken 2″2 som är 120 centimeter långa, fyra stycken 80 centimeter långa och sex stycken som är lika långa som mattorna som vi köpt på Jula vilket är 60 centimeter. Väggarna bygger vi av plywood. På utsidan plywooden är två 80 centimetersreglar skruvade. Den i framkant sitter i linje med plywoodens sida och den andra sitter en bit in på plywooden. På insidan sitter en övre rak regel och sedan två snedställda med 6 graders lutning.

På dessa är sedan de sex 120 centimeters reglarna fästa med vinkeljärn. På bilden ser ni att de bakre reglarna också är fästa en bit in.

Kanske syns det bättre på bilden nedan.

120 centimeters reglarna fäste vi sedan även i det andra sidostycket.

Redet placerades mellan sidoreglarna på sittpinneanordningen.

Sedan skruvade vi fast en plywood på varje hyllplan. Vi fäste också en plywood i bakkant som inte går hela vägen ner så att äggen kan rulla ut. Sedan fäste vi en plywood som mellanvägg. Vår erfarenhet är att ett stort kollektivrede inte är optimalt då hönorna alltid väljer vänster hörn. Nu finns det två vänsterhörn på varje plan. Vi får se om det fungerar bättre.

För att kunna fästa mellanväggen fick vi sätta in en tvärslå i mitten mellan de två reglarna.

Plywooden skruvade vi fast med montageskruv.

Det är även ett litet mellanrum mellan mellanväggen och hyllplanet. Det är för att det får plats tre mattor i brädd och då kan man köra in mittenmattan under mellanväggen.

Två våningar med två fack i varje.

Baktill har vi fäst en bräda i slutet av varje hyllplan för att stoppa äggen från att rulla ut på golvet.

Sedan har vi fäst ett tyg i överkanten som hänger för äggavdelningen så att hönorna inte kommer åt äggen och så att äggen inte blir dammiga.

I går kväll bar vi hönor. Det är alltid bäst att göra på kvällen för då sitter de lugnt på sina sittpinnar så det är enkelt att ta dem. Håller man hönorna om vingarna så håller de sig lugna. Man kan ta en höna under varje arm så det blir ett antal gånger innan alla är på plats. Idag har de fått vara inne i hönshuset hela dagen så att de lär sig att lägga äggen i det nya redet. I morgon kommer de att få tillgång till hönsgården och framöver kommer de även att få gå löst på gårdsplanen när vi är hemma.