En gård för omställning

Kategori: ladugård (Sida 1 av 2)

Ladugårdsvinden

Idag har vi påbörjat ett riktigt skitjobb på vinden ovanför gamla kostallet. Det är enda stället på gården dit ingen får gå om inte jag eller Jonas är med. På många ställen är det hål rätt igenom golvet och dessa är lätta att se men på flera ställen så är det helt enkelt så ruttet så man inte kan gå utan att riskera att trampa igenom.

Brädorna som utgör tak i ladugården utgör samtidigt golv på vinden och vi har länge tänkt ta tag i jobbet men det har tagit emot. Korna har år efter år stått och utsöndrat varm fukt och detta har påverkat brädorna i taket. Taket (golvet) består av två lager brädor med vindpapp emellan.

Vi har inte riktigt vågat oss på jobbet då vi inte har känt att det har varit säkert förrän vi hade ersatt en borttagen bjälke och en sönderruttnad stolpe men detta blev gjort 2021 så nu fanns det inte riktigt något att skylla på.

Ett ostädat hörn fyllt med betongpannor, stenullsisolering, halm, fågelskit, getingbo, plastdetaljer och lite allt möjligt är man inte jättesugen på att ta tag i men idag bet vi ihop och fyllde säck efter säck. Drygt ett dussin stora säckar väntar nu på sin sista färd till tippen.

Betongpannorna dammsögs av med industridammsugaren och golvet kom fram mer och mer.

På sikt kommer ytan här uppe att innehålla hyllor och förvaringen kommer att kunna bli överskådlig och funktionell. Nu har pinalerna bara lagts huller om buller eftersom vi ändå skulle ta tag i golvbytet. Här samsas prylar från förra ägaren med prylar som vi lagt dit i en salig röra och en hel del bör inte alls finnas här men det får vi ta tag i sedan.

Golvet är ”lagat” en gång förut genom att golvbrädorna sågats rakt av efter sista bjälken. Sedan har en bräda lagts längst med underbjälkarna och så har de lagt korta brädor från stenmuren till den löst liggande brädan. Ovanpå detta har brädor lagts åt andra hållet.

Det har inte varit en så hållbar lösning, som synes ovan, så vi började med att ta ned den. Då kunde vi också ställa upp en stege som vi kunde jobba ifrån eftersom det ibland känns väl osäkert att gå på golvet.

Man får hålla bra koll på var reglarna går ifall allt man står på i övrigt är ruttet.

Industridammsugaren var skönt att ha för det är mycket gammalt bôs som behöver tas bort.

På vissa ställen ser man att brädorna är ruttna men även där brädorna såg helt friska ut så gick de ibland rätt av när vi lyfte på dem.

Det är en stor yta på 170 kvadratmeter och vi hade nog en förhoppning om att en del brädor ur det övre lagret skulle gå att återanvända men efter en dags jobb är vi tveksamma till det. Många brädor såg ut som den nedan när vi väl lyft upp dem.

Vi hann en bit i alla fall men här kommer vi att kunna ha roligt många dagar framöver…

Ny bjälke i ladugården

Torsdag och fredag förra veckan hade vi Magnus Jacobsson från Trampverkstan i Stora Mellby här för att fixa en bjälke i ladugården. Någon gång har de tidigare ägarna tagit bort en bjälke i ladugården. Vi har två längsgående bjälkar i ladugårdstaket kvar och ovanpå dem ligger tvärgående bjälkar som golvet sedan är spikat på. Det konstiga är att just där bjälken har suttit är alla tvärgående bjälkar skarvade. Att bjälkar är skarvade har inte någon betydelse om det är gjort på rätt sätt men här har man bara tagit bort den underliggande bjälken och spikat på brädor på båda sidorna om de skarvade bjälkarna. Det synd med blotta ögat att det inte varit tillräckligt.

Vi har en plan på att lägga om golvet ovanpå ladugården eftersom det är genomruttet på flera ställen. Golvet består av två lager golvbrädor med någon form av papp emellan. Korna som stått i ladugården har skapat en fuktig miljö så många av brädorna är helt ruttna. Det har inte känts som någon idé att göra något åt problemet innan alla bjälkar är fixade. Samma sak med väggarna.

Vi trodde det var många som behövde bytas men de har använt bra virke så även om en del stolpar ser dåliga ut så är virket i dem relativt bra. Vi ska undersöka några av bjälkarna för att se om några behöver ersättas men det mest akuta jobbet gjorde Magnus på två dagar.

Det är härligt att se kunniga hantverkare jobba. Här används inga vinkeljärn eller limträbalkar utan bjälken sågades till i ett stycke. Inga skarvar här inte.

Sedan gjorde Magnus ett avslut på samma sätt som övriga gamla bjälkar har samt hyvlade bjälken.

Bjälken fick två urtag för tappar. Taket lyftes upp en aning med hjälp av två så kallade stämp som vi hyrt i Alingsås.

Två stolpar sågades till och hyvlades och fick var sin tapp i överkant.

Under respektive bjälke sågade Magnus till en bit ek och under eken la han underlagspapp.

Ekbitarna fixades till så de följde det underliggande golvets lutning. Stolparnas tappar fördes in i tapphålen och ekbitarna fixades in under. När de var på plats släpptes taket ner igen.

Det kommer att bli kanonsnyggt när det är vitmålat och det kommer att se ut som om bjälken aldrig hade blivit borttagen. Nu kan vi snart börja ta tag i det ruttna taket/golvet och sedan kommer vi att få ett enormt stort förråd att ställa grejer på.

Bor ni i närheten av Alingsås och behöver hjälp med träarbeten i gamla hus så rekommenderar vi verkligen Trampverkstan.

Byggprojekt

Innan jul var det lite hektiskt med hämtning av både kylrum och växthus så i jul har vi tagit det lite lugnt och haft en del lediga dagar med besök av släkt och vänner samt umgänge med våra barn. Det har varit skönt men nu är vi igång igen.

Vi har hjälpts åt att sätta ihop slungrummet mellan ledigheterna. Det har gått relativt smidigt. Golv och väggar var lätta att bygga ihop. Vi minskade bredden med en sektion eftersom det blev för lite utrymme kvar på sidorna för att ta sig förbi annars. Det var inte några problem. Vi hade två väggsektioner som var trasiga eftersom aggregatet suttit i dem så de blev över tillsammans med två golvsektioner och två taksektioner. Panelerna är spontade och väggarna blir stabila och självbärande bara genom att man sätter ihop dem med sponten och slår ner ett svart ”lås”uppepå.

Taket var mer problematiskt att få på plats. Slungrummet är sex meter långt men takpanelerna är bara tre meter vardera. Det innebär att vi har fått ställa en kraftig regel i skarven rakt över slungrummet och sedan har vi fäst en bräda under skarven.

För att få det hela på plats så la vi först två paneler på plats längst ena sidan. De kunde då vila på kortsidan och ena långsidan och så ställde vi en stege under ovanpå flera pallar för att stötta upp de hörn som hängde i luften. För att få den stående regeln i rätt höjd på motsatta väggen fick vi lägga en bit panel ovanpå väggen som regeln kunde stå på. Brädan under skruvades fast med många långa skruvar. Vi kunde inte skruva in dem så långt som de skulle eftersom vi var tvungna att ha lite utrymme att sticka in panelerna emellan bräda och regel.

På översidan väggarna är det en skåra och i den skåran lägger man en lång kvadratisk list som på så sätt blir en spont som ska passa i en skåra i taket. Varje takpanel ska alltså stickas in mellan regeln och brädan, träs in i förra panelens spont och hamna rätt på väggens spont. Samtidigt vågade vi inte lita helt på regel/brädkonstruktionen då den lätt gled i sidled. Panelerna är tunga och slungrummet är tre meter högt så det var mycket flyttande av stegar och pallar för att få allt på plats.

Slungrummet byggs som ett rum inuti ladan. Bakom går en trappa upp till loftet och därifrån kommer vi också att ha möjlighet att lägga en del lättare saker för förvaring ovanpå slungrummet. Vi tänker t.ex. att vi kan lägga alla lister där. Det blir lätt att få en överblick då man ser alla profiler om man står i trappan.

När själva rummet var klart lämnade jag Jonas med att täta skarvar och lägga golv.

Själv tog jag tag i ”mellanrummet” som är ett utrymme mellan kylrummet och gårdsbutiken.

Vi har inte vågat sätta igång med det förrän vi visste hur mycket paneler som skulle gå åt till slungrummet. Jag började med att regla upp för dörren ut mot grönsakssköljen.

Vi ska såga bort ”tröskeln” i hålet och bygger en vägg 20 centimeter innanför plåtväggen där vi sätter en dörr. Vi vill kunna gå in bakom kylrummet så därför blir det en ny vägg en bit in med dörr i. Tanken är att dörren ska vara i markhöjd så man kan köra in med kärra rätt in i mellanrummet.

Vi bygger det mesta av mellanrummet av kylpaneler. väggen mot affären är redan isolerad så där behövs ingen extra vägg. Dörren in till affären är en bra bit upp så där måste vi ha en trappa. På något sätt ska vi också få den nedre delen mot affären isolerad men vi tar en sak i taget och löser problemen allteftersom de dyker upp. På bilden ser ni det nya dörrhålet uppreglat och som tak har vi lagt tre paneler som vilar på kylrummets tak till höger och på reglar som fästs på affärens vägg till vänster.

Väggen åt detta hållet får byggas en annan dag. Där ska också in en dörr. Tanken med mellanrummet är att ha ett frost- och dammfritt lagerutrymme där vi kan förvara papperspåsar, kartonger, etiketter, must, skyltmaterial och annat som nu belamrar affären. I kylrummet kommer vi visserligen att ha frostfritt men där vill vi ha hög luftfuktighet vilket inte fungerar så bra ihop med kartonger.

Inget av byggprojekten blev klart idag (långt ifrån…) men vi har kommit en bra bit på väg på båda.

Dagslistan avklarad

Idag var listan lång. Vi jobbar ofta efter listor för att komma ihåg allt vi behöver göra. Ofta när någon av oss har en heldag hemma så tar vi tag i något större projekt men idag hade jag gjort en lång lista på småsaker som trängts undan. Det är trevligt med småsakslistor för man får stryka ofta. Redan innan förmiddagskaffet hade jag hunnit ta hand om djuren, haft ett telefonmöte och isolerat en dörr.

Ladugården värmdes förr i tiden av korna. De alstrar mycket värme och förmodligen hade de aldrig problem med minusgrader i ladugården. Vi har allt mindre problem eftersom vi gör åtgärder efterhand. Att vi fick renoverat alla järnfönster så de fick hela rutor gjorde stor skillnad. Sedan har vi lagt skivor över alla hål där brädorna ruttnat sönder så värmen inte ska kunna stiga rätt upp. Dörren som syns på bilden gjorde Lasse åt oss i somras. Där satt tidigare en skiva men den var inte i gott skick och dessutom ful. Dörren sitter högt över marken på utsidan och används aldrig så den är helt enkelt fastskruvad och går inte att öppna. Vi fick en säck isolering över när vi isolerade gårdsbutiken. Därför satte jag igång och pappa dörren idag.

Sedan gjorde jag precis som i affären att jag satte en papp på insidan också och fyllde på med eco-fiber innan jag skruvade upp brädor.

Eftersom hela ladugården ser rätt förskräcklig ut så använde jag spillbitar. Det blev inte så snyggt men det blev tätt. Sedan satte jag fast plast innanför fönstren så det blev en luftspalt på tio centimeter. Jag tänker att det också borde hjälpa mot kylan. Sen ersatte jag en lucka som suttit för ett ventilationsrör så värmen inte smiter rätt upp och ut. Det är ändå inte någon risk att det blir dålig ventilation i ladugården så länge vi inte fixar taket. Hönorna ger 10-15 W var så de hjälper till att värma ladugården. Förra vintern höll det sig frostfritt större delen av vintern trots minusgrader ute och i år blir det nog ännu bättre med de här åtgärderna.

Efter kaffet var det dags att släppa in Totoro till tackorna. Vi har satt för grindar så de inte kan ta sig ut och de får vara kvar tills de har vant sig vid varandra. Baggen blir ofta helt till sig när han kommer in till tackorna och jagar dem. Eftersom vi inte vill att någon av dem ska skada sig så får de vara inne de första dagarna. De har ändå gott om plats. Totoro har fått en sele med färgdyna på sig så vi kan se när han betäckt en tacka.

Det dröjde inte länge innan han försökte men det blev inte mer än ett försök för tackan var inte riktigt redo. I gruppen av tackor finns inga av våra ursprungstackor kvar längre utan den äldsta tackan är född här på gården 2015. I gruppen finns också några tackor som föddes i våras och de har växt till sig bra. Men så har vi lilla Felicia. Henne tog vi ur gruppen innan vi släppte in baggen för hon är för liten för att betäckas.

Hennes mamma hade bara en spene och hennes bror var duktigare på att ta sig fram än hon. Vi stödmatade henne så länge vi fick tag på henne men hon hatade att bli flaskmatad så när hon blev lite större ute på betet så gick det inte längre. Hon är väldigt söt och tillgiven men gick inte att skicka till slakt och kan inte gå med baggen så henne har vi fått flytta ut till vår sällskapsbagge, eunucken Enok.

Resten av dagen har jag skördat palsternackor och purjolök, packat lök, städat i ladugården, märkt must och honung, bäddat rent i wwoofhuset, burit upp saker på loftet i ladan, rensat ull inför julmarknaderna, jobbat med Framtidsveckan, haft besök av odlingsvänner, tagit ner en hylla och satt upp en annan, grävt upp och paketerat vallört och packat en kasse grönsaker som ska levereras i morgon. Listan är tom och nu tar jag kväll.

Då och nu

Vi skulle ha tagit fler foton från början. Vi tycker att vi har fotograferat massor men ändå så saknar vi idag många bilder på hur saker och ting såg ut från början. På torsdag kommer permakulturgänget tillbaka för att hjälpa oss att göra en ny plan utifrån det arbete vi gjort under fyra år. Vi ville sätta ihop en bilddokumentation på då- och nubilder men märker att vi saknar mycket. Här kommer i alla fall några bilder på hur det såg ut 2014 och hur det ser ut idag.

Många fönster var trasiga och hade ruttna karmar. Värst var nog detta fönster ner till ett källarutrymme där vi idag har förodlingskammaren. Där har vi satt in ett nytt fönster och tätat så vi kan hålla det frostfritt.

Från utsidan såg det ut så här. Där har vi fått gräva ur och sätta stenar. Färgen tog slut när vi målade muren men nästa år ska vi måla klart.

Ovanför fönstret satt en rutten dörr. Den gick inte att rädda men Lasse hjälpte oss att bygga en ny.

Fönstrena på ladugården var inte heller i bästa skick. De var rostiga och många glas var trasiga. De har vi tagit ur och blästrat. Några wwoofare har målat dem svarta och sedan glasat dem.

Vissa sidor på ladugårdsfasaden har vi målat med falurödfärg men en del återstår. Det samma gäller de grå stenfasaderna.

Fönstren i hönshuet var också ruttna och trasiga och vi kunde inte hitta några som hade rätt mått. De som kom närmast i storlek var för låga så vi fick bygga en extra fönsterbåge och sätta i glas själva. Guillaume har hjälpt oss att bygga hönsgården.

Inne i hönshuset satt ett järnfönster men eftersom ett annat järnfönster var rostigt bortom räddning så flyttade vi detta och ersatte det med ett fönster med träkarm. Taket har vi också får ersätta eftersom det var allt för lätt för råttor att ta sig in. En del målning är kvar att göra.

Väggarna i hönshuset var lagade med cement som vi fick knacka bort och ersätta med kalkputs. Sedan målade vi med kalkfärg.

Bjälkarna i taket var tack och lov friska så dem kunde vi behålla. Det är ett rymligt och bra hönshus där våra hönor har det bra på vintern.

I ladugården har vi mycket kvar att göra. Vi har byggt burar för ankor och små hönsgrupper och belamrat med material men taket är fortfarande inte ok utan behöver bytas ut helt och hållet.

Vissa bjälkar var också ruttna vilket vi upptäckte innan vi tog över så förra ägaren såg till att de blev utbytta. Men det är inte konstigt att golvet inte är helt friskt när det regnat in genom taket. Vissa delar av golvet har vi bytt men mycket återstår att göra.

Baksidan mot gödselstan var nog värst. Vissa av dörrarna har målats, fönstren lagats, högen med gammal isolering är bortkörd och stenväggen är målad.

På ladugårdens framsida har vi målat nästan hela sidan med falurödfärg. Vi har lagat portarna och målat dem blå. Mjölkrummet som numera är slungrum behöver få ett nytt tak så småningom.

Vi har ganska stora hårdgjorda ytor på gårdsplanen vilket är bra. Vi har skrapat undan den växtlighet som vuxit till sig under åren och grusat upp så vi slipper gå i gyttja på höstarna. Gården blir finare och finare även om mycket är kvar att göra.

Det gör mycket när stenväggen blir vitmålad.

Tittar man på fotona en bit ifrån gården så ser man också att en del har hänt. Där det förut var en åker är det idag instängslat med två meter högt staket där hönorna håller till på sommaren.

På denna yta har vi också planterat 125 äppleträd. Alla överlevde inte sommaren så en del ska vi ersättningsplantera till våren.

Åkern och den lilla bäcken från en annan vinkel. På den senare bilden syns stängslet som skyddar både äppleträd och hönor.

Garagegaveln har fått tre nya fönster och målats av Agneta.

En del av garaget har vi förvandlat till verkstad. Det är nog vårt mest utnyttjade utrymme.

En annan del av garaget har blivit gårdsbutik även om den står tom under vinterhalvåret.

Garagedörrarna närmast rymmer verkstaden och de längst bort affären. Väggar och dörrar är nymålade och en av dörrarna har vi fått ersätta. På wwoofhuset har vi satt in ett fönster och Lasse och Agneta har byggt en veranda. Framför har vi skrapat undan och grusat nytt.

Framför wwoofhuset står vår självbetjäningsbutik där grannarna kommer och köper ägg.

På andra sidan på wwoofhuset är fönster och källardörren bytta och väggarna målade.

Inne i wwoofhuset syns skillnaden nog mest. Det ruttna golvet är utbytt och vi har satt in ett fullt fungerande kök.

Det var inte mycket till vägg från början. På bilden till vänster ser du toaletten som nu är installerad innanför väggen som du ser på högra bilden.

En halvtrappa upp finns det som idag är vardagsrum.

Det är nästan svårt att se att bilderna är tagna på samma ställe men de är de.

Nedanför garaget har vi byggt vår grönsakshanteringsstation där vi packar grönsaker. I lutan innanför ska vi bygga lager och kylrum.

Tittar man ut över åkern från grönsakssköljen ser man nu vår grönsaksodling med vattentanken i förgrunden. Den har vi också inhängnat med två meter högt staket.

Grönsaksodlingen från en annan vinkel. Den omålade träbyggnaden är det nya grönsaksskjulet som inte är riktigt klart än.

På denna bild syns skjulet bättre. Det är enorma mängder arbetstid nedlagt innanför detta stängsel.

Gården ser ganska plottrig ut ifrån brevlådorna. Men ska man hålla på med så många olika saker som vi gör så behöver man mycket utrymme. Längst till vänster i den högra bilden ser man vårt utedass.

Även i skogen har vi gjort en hel del jobb. Vi försöker att gynna lövträden mer än gran. Speciellt gäller det närmast gården.

Vi har inte någon bra bild på ytan där vi anlagt skogsträdgården innan vi startade arbetet. Detta var det närmaste vi kom men man ser inte mycket på bilden. Slyt i förgrunden har växt sig större i alla fall.

Även invändigt har vi varit tvungna att göra en del. Badrummet uppe hade gamla rördragningar och vattenläckage i både tak och golv.

Det var annars inte något som vi hade prioriterat om vi inte hade blivit tvungna.

Köket hade vi inte heller planerat att göra om även om det var väldigt fult och i sämsta 80-talskvalité men när vår dotter fick andra skåpsluckan i pannan så insåg vi att vi inte hade något val. Vi gjorde också om planeringen så vi har diskbänken mot fönstret.

Vi har fått mycket bättre arbetsytor och ett bättre flöde i köket.

Vi hade tur som hittade en annons på blocket där ett kök skänktes bort. Folk är galna när det gäller att byta ut fullt fungerande saker. Vi fick till och med vitvarorna för de förra ägarna ville ha nya.

Kaklet var inte speciellt snyggt från början men det är inte snyggare idag. Vi ska ansluta den vattenmantlade vedspisen på bilden men eftersom vi inte är riktigt klara med det kan vi inte göra klart väggen bakom. Det fungerar ändå men det ska bli skönt när det blir klart.

Om någon av er som läser detta funderar på att köpa gård så se till att ni fotograferar alla delar av gården ordentligt. Fler bilder än ni tror behövs. Någon gång i framtiden kommer ni att vilja jämföra. Det är kul att se vad som hänt men har man inga bilder så glömmer man lätt hur det var.

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Arbetsdag i Ränne

Idag var det dags för sista arbetsdagen inom gårdssamverkansprojektet. Denna gång var det Claudia och Jens som stod som värdar. De har en 15 ha stor gård utanför Magra i en liten by som heter Ränne. Grisar och katter finns på gården än så länge men tjugotalet får och bin är på ingång. Det är alltid roligt att komma hem till andra gårdar. Att se andras lösningar på de problem man själv brottas med, att hitta en nyare version av vår gamla Nirvana-kvarn, att se att andra också har 100 pågående projekt och att få prata med människor som delar ens intressen betyder mycket. Claudia och Jens kan stoltsera med ett gammalt kostall UTAN ruttna takbjälkar där de ska ha sina får. Frånvaron av ruttna takbjälkar gjorde oss lite avundsjuka. På programmet idag stod återigen att rensa ut ett gammalt loft från halm och hö. Till gården hör två ladugårdar. En är nära boningshuset och den ska bland annat ska användas till fårstall och en är 500m bort och ska tjäna som lager och vinterförvaring. Vinterförvaringsladan skulle tömmas och det är precis ett sådant jobb som passar för en gårdssamverkansdag. Oändligt om man är ensam men genomförbart om man är ett helt gäng.

Vi började med att lasta ut all halm och hö som fanns på nedervåningen. På vissa ställen fanns det golv under halmen men på andra hade brädorna ruttnat så det bara fanns jord. Bland allt oanvändbart som bara åkte ut för att bli täckmaterial fann vi också en mängd halmbalar som absolut duger som ströbädd. De togs till vara medan allt som inte dög till sådant lastades på en kärra och kördes ut och lades på hög. När nedervåningen var tom gav vi oss upp på loftet för att ta hand om de ca 50 kubikmeter halm som fanns där. Som tur var fanns det en lucka på ena väggen så vi kunde häva ut halmen genom den.

Det dammade och yrde och snart kliade det av halm och bös både i skorna och under tröjorna. Lunchen blev ett välkommet avbrott då vi kunde andas frisk luft. Latifa från Afghanistan bjöd på afghanska läckerheter som bolani och kabuli palaw. Karin Gustavsson som är vår projektledare från Studiefrämjandet fixar så att vi får god lunch varje arbetsdag . Det är lyxigt att alla kan vara med och jobba och att inte värdfolket blir låsta i köket på arbetsdagarna. Nu när första årets arbetsdagar är slut känner vi varandra ganska väl och fungerar bra i hop men det har varit värdefullt att alla har kunnat koncentrera sig på jobbet så ingen har behövt stå för markservicen det här första året. När maten dessutom är så fantastisk god känns det extra lyxigt.

Halm

Efter lunchen var det bara att gå tillbaka till ladan och fortsätta att ösa ner halm. På ett par ställen har regnet gått igenom taket och där fanns risk för att golvet under var ruttet. Att gå igenom ett ladugårdsgolv är inte roligt så för att vara försiktig så tog jag baksidan på högaffeln och testade brädorna i golvet. Mycket riktigt så gav de vika när jag drämde till och ett ganska stort hål visade sig. För att vara på den säkra sidan drämde jag till ett par gånger till runt hålet. Arbetsdagen fick ett abrupt slut för oss när högaffeln slog tillbaka och jag spetsade min egen överläpp.  Så var det med det säkerhetstänkandet. Klantigt men inte någon större fara även om blodet rann och definitivt bättre än att ramla genom golvet. Ett jack som vi fick åka hem och rengöra och tejpa ihop. Vi vet därför inte om de lyckades få ut allt hö eller om Jens och Claudia får fortsätta på egen hand en annan dag.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd ur EU:s jordbruksfond via Leader Göteborgs insjörike. Projektet drivs av Studiefrämjandet i Alingsås.

Kalkad gavel

Idag påbörjade vi ett arbete som har hägrat ända sedan vi flyttade in, att få färg på betongen. Den som kommer till gårdsplanen ser både mangårdsbyggnaden och diverse uthus och projekt men det som syns mest är ladugårdens gavel. Den är stor, hög och bred Den dominerar gårdsplanen fullständigt. Den övre delen av gaveln har fått ny rödfärg men den undre ser bistert betong-grå ut.

Fähuset är byggt med hålsten av betong. Utsidan av stenarna är lite kullrig för att ge ett rustikt utseende. Det fanns retro redan på 1930-talet!

Vi har inte sett några färgrester så det verkar som att tidigare ägare valt att ha betongen omålad. Det är smart eftersom det som inte är målat aldrig behöver målas om. Men vi ville inte vara smarta på det sättet. Vår plan är i stället att gaveln dels ska se snygg ut, men även att den ska bidra till att lysa upp gårdsplanen.

En bidragande orsak till att det var läge att ta itu med gaveln var att wwoofaren André tog sig för att göra om den lilla gräsplätten till grus. Det skulle sitta fint med ett par parkeringsplatser till, särskilt till gårdsbutikens kunder. Med det låg en sten som bara stack upp lite. Bara tre centimeter, men den skulle bort. Det gick åt en traktor och en hel del envishet men nu ligger den vid lagårdshörnet.

Gatlampan uppe till höger på den översta bilden är en kvicksilverlampa som ger mycket ljus. Problemet med den är att den är riktad mot alla som kan behöva ljuset och bländar dem. Lamptypen är den gamla klassiska armaturen med kjol och den går det inte att helt undvika bländning med hur man än riktar den. Så vi har den avstängd om vi inte behöver meka med en bil på kvällen. Vi planerar att ha bländfria armaturer som belyser väggen och belyser vändplanen indirekt. Om en gårdsplan ska kännas välkomnande är det inte arbetsljus man ska ha utan ett varmt allmänljus som inte bländar. Kraftigare ljus får man enkelt med en strömbrytare och lämplig lampa.

Så vi satte igång. Målarkalken vi använde heter Hydraulit och den kan bara användas om det är mellan 10 och 20 grader i luften, ingen sol, inget regn. Det är en lång kravlista men idag passade det mesta in. Vi hade ett par stunder med sol men vi sprejade på med vatten så att kalken inte skulle torka för fort. Färgen är i pulverform så det blev till att blanda upp med vatten. Visa av tidigare arbeten med egentillverkad linoljefärg blandade vi bara in halva vätskemängden först för att få till en slät pasta. Sedan är det enkelt att späda under omrörning till en klumpfri färg.

”Kalken” är egentligen ingen bra beteckning. Hydraulit är mer åt cementhållet än kalkhållet men cement ger associationer till betongbroar så vi kallar det för kalkfärg ändå, av gammal vana. Vi har använt riktig kalkfärg tidigare. Den täckte dåligt men det kunde kompenseras med att måla sju-åtta gånger. När vi väl kom till Nääs byggnadsvårdsbutik så fick vi träffa en äkta kalkfärgsnörd. Han förklarade att det är stor skillnad på att måla på kalkbaserat och cementbaserat underlag. Även om kalk och cement har samma ursprung så bränns de på olika sätt vilket ger olika kemiska egenskaper. Han förklarade att vi skulle ha Hydraulit och det kommer att räcka med två strykningar.

Den som har långt till Nääs kan titta in på Målarkalks hemsida.

Efter borstning, vattning, målning och lite vattning igen så såg det ut så här. Väggen är fortfarande fuktig så den kommer att bli vitare i morgon. Och dessutom ska den få ett lager målarkalk (eller mer korrekt, målarcement) till. Det borde fungera som ljusspridare.

Ni med god fantasi kan föreställa er slutresultatet med svarta järnfönster, vit vägg och belysning. Ni andra får vänta tills vi är klara.

Inläggets titel är också fel. Det borde heta ”Cementad gavel” med det låter ju inte klokt. ”Kalkad gavel” får duga.

Järnfönster

Ska vi prioritera att renovera järnfönster eller ska det få vänta?

Vi har valt att göra annat än just detta. Inte bara för att vi hade viktigare saker att göra, utan för att vi inte varit säkra på hur vi skulle hantera dem. Skulle vi renovera dem på plats eller ta ut dem? Skulle vi bara ersätta de trasiga rutorna eller byta ut samtliga? Skulle vi återställa dem till tvåglas som de en gång varit eller nöja oss med enkelglas? Eller skulle vi helt enkelt köpa nya fönster?

Fönstrens funktion är att hålla ute vind, regn och snö. När de är trasiga så fyller de inte den funktionen särskilt bra, å andra sidan så gör det inte så mycket om det drar och snöar in lite i det gamla fähuset. Lokalen har blivit någon sorts allmän förvaringsplats i väntan på att fylla viktigare syften. Så vi har bara flyttat undan ömtåliga saker från de trasiga fönstren och fokuserat på annat.

Men nu var det dags. Fram med den gamla Hiltin för att få bort betongen som höll järnfönstren på plats.

I alla fall en del av fönstren. Här och där hade betongen vittrat så att fönstren kunde flyttas runt, på andra ställen satt de fast ganska bra.

Först slog vi sönder de rutor som var kvar. Glas tål inte alkaliska vätskor så några decennier av vatten som kommer från betongen intill har satt sina spår. Ingen ruta gick att få klar. Alla var mer eller mindre matta.

Några enstaka gick att få loss hela. Kanske kan de vara bra att ha som mallar, särskilt de i den översta raden som har en radie i överkant.

Några generationer av olika sorters kitt satt mer eller mindre hårt. Hugo rensade med hjälp av tryckluftmejseln.

Vi vet inte hur lång tid renoveringen kommer att ta så vi skyddade de fönsterhål som vetter mot vinden.

 

Enklast tänkbara montering.

Två fönster till ska plockas ner och rensas. Sedan ska de blästras, grundmålas, målas och glasas med kitt. Det låter som att det kan ta tid.

Innesnö

Vårmånaden mars har på ett enda dygn givit oss mer vinter än februari. Större delen av söndagen har det snöat och nu ligger det mellan en halv och en decimeter snö ute.

Inne ligger det mindre, men ändå för mycket. Hela kortänden av ladan, vid den upprätade väggen, var vitpudrad. Var kom det ifrån?

Det var inte snö överallt, men små drivor fanns på några ställen. Detta händer inte ofta och det är ju tur.

Det visade sig att det är som vanligt när tak möts. Det blev inte helt tätt. Det ser ut som att vi har fått ytterligare en punkt på listan över åtgärder på uthusen.

Den nya trappan leder just nu upp till ett hål. Vi ska försöka lägga ett golv där under kommande vecka men vi måste nog skyffla, eller i alla fall borsta, bort snön först. Krånglande tak är bland det tråkigaste vi vet.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑