Idag har vi haft besök av klass fem på Långareds skola. De kom precis när vi skulle bära bort fårens vindskydd till nya hagen så fröken Milú fick köra under det för att komma fram till gårdsplanen. 
Vi började med att mata alla djuren. Grisar, tre hönsflockar och ankor skulle släppas ut och ha mat och vatten.
Sedan satte vi upp staket efter vägen bestående av möbler, cyklar, elever och vanliga elnät.
Det var nämligen dags att släppa ut tackor och lamm på vårbete och då är det bra att vara många eftersom vi inte har någon vallhund. Jonas sprang som vanligt först med spannen och så försökte vi få alla tackor och lamm att förstå att de skulle följa efter.
Det var det naturligtvis inte så att alla gjorde men de flesta sprang efter Jonas.
En del lamm blev kvar och fick bäras ut och en del tackor sprang förbi alla hinder in i trädgården. Det tog en bra stund att få alla på plats. 
Men det är härligt när man får släppa ut alla på grönbete. Lammen är först lite förvirrade innan de får koll på allt nytt och på var mamma är men sedan är de glada att få större yta att springa omkring på. Vi lämnade dem ifred en stund när vi fått på elen så att de skulle kunna lugna sig lite. 
Sedan var det dags för fika i trädgården. 
Därefter fick vi fantastiskt bra hjälp med vedstapling och vedklyvning. 
Eleverna byggde också fågelholkar som de målade med falurödfärg. De ska sedan märkas med elevernas namn och sättas upp runt grönsaksodlingen.
En intensiv dag med många möten mellan elever och djur. Kul att träffa klassen igen och välkomna nästa år!
Sedan låter vi Envis dricka och därefter försöker vi med Eljest.
Det är inte helt lätt. Inga sugreflexer men mjölken rinner sakta ur flaskan och man hoppas hela tiden att han ska börja suga. 
Slangen förs sedan sakta ner i svalget. Det är viktigt att man känner slangen på utsidan bredvid luftstrupen så man inte får slangen fel. Sedan är det bara att trycka på sprutan långsamt och föra ut slangen igen när sprutan är tom.
Så börjar ett par dagar med urmjölkning av tackan och flaskmatning av Envis och sondmatning av Eljest. När man är i slutet av lammningsperioden så är man ganska trött. Att gå upp varje natt och att alltid ha koll på tackorna tär på krafterna. Normalt när man går upp på natten så tar det inte många minuter att kolla av om någon är på gång och att gå och lägga sig igen. Men nu så ska den proceduren kompletteras med sondning av Eljest och flaskning av Envis. Det är INTE vad vi behöver just nu. Vi prövar och prövar med att få dem att dia från tackan men de är helt enkelt mycket envisa. Eljest som dessutom inte har några sugreflexer ger vi nästan upp om. Som tur är så finns gruppen ”Vi som har får” på Facebook och efter att ha konsulterat dem så visar det sig att folk har sondat lamm i upp till åtta dagar och sedan fått igång sugreflexerna. Vi bestämde oss därför att fortsätta. Jag och Jonas har turats om och även Anna, vår wwoofare har prövat att få lammen att dia från mamman. Så idag så börjar först Envis att dia och sedan visar även Eljest tecken på att vilja dia. Vi vägde dem båda i morse och kontrollvägde i kväll. Envis går upp i vikt men Eljest får inte i sig tillräckligt. Vi får därför fortsätta sonda ett tag till men har nu gott hopp om att de båda två ska skärpa till sig inom kort.
Hönorna fick mat och vatten, bajsbrädor rensades och ägg hämtades. En och annan höna lyftes upp och fick lite gos.
Sedan hälsade vi på grisarna och gav dem mat och vatten.
Sist var det dags att hälsa på fåren och alla 12 lammen.
De fick kraftfoder, grovfoder och vatten. Det hela tog en stund eftersom mycket skulle förklaras. Sedan var det dags för fika och en stunds paus. De flesta valde att gå tillbaka till lammen och sätta sig hos dem.
Grisarna Esau och Efraim var också populära.
Efter pausen bildade alla eleverna kedja så att vi kunde fösa in två förrymda tuppar till sin hage.
Sedan var det dags att flytta grisarna.Det är inte så lätt att göra själv men med en elev vid var stolpe så kunde vi enkelt lyfta upp staketet och flytta det med grisarna kvar innanför. Eleverna hjälpte också till att flytta lite halm som låg på fel ställe.
Många valde att plocka kirskål till fåren som hade riktig fest.
Eleverna verkade nöjda med sin dag och vi kände oss nöjda med att fått flyttat grishagen och fått in tupparna.
Årets första två lamm kom för flera dagar sedan och länge trodde vi att vi inte skulle ha fler lamm att erbjuda men så igår eftermiddag föddes två små tacklamm och i natt vid halv två föddes ett tacklamm och ett bagglamm. Vi kunde alltså visa upp fyra små varelser som inte ens var ett dygn gamla. Det var populärt både bland barn och vuxna. 
Men det tog på krafterna så grisarna tog sig en tupplur efter visning nummer två.
I gårdsbutiken hade vi inte mycket att erbjuda eftersom inga grönsaker är klara än men vi sålde en del ägg, honung och lök. Det blir roligare att öppna butiken senare när den åter är full av grönsaker.
Nu hoppas vi att det inte blir några lamningar i natt så vi bara kan gå upp och kolla till tackorna och inte behöver stanna i fårhuset. Vi behöver verkligen sova efter en intensiv vecka där vi båda varit engagerade. Framtidsveckan är en höjdpunkt på året men det är alltid lite skönt när den är över.