Kategori: musteri (Sida 5 av 5)

I lördags var vi på studiebesök igen. Denna gång på Saras Must i Mörteryd utanför Björköby utanför Vetlanda. Sara har haft sitt mobila musteri i tre säsonger. Sara arbetar med att beskära fruktträd och musteriet kommer som en naturlig fortsättning.

Musteriet är fast monterat på en släpvagn som är cirka fyra meter lång, det vill säga något större än ett vanligt bilsläp.

Sara hade köpt hela musteriet från Rink i Tyskland.  Priset med vagn var i saftigaste laget så hon valde att köpa en vagn i Sverige och montera delarna själv.

För att inte behöva göra hål i golvet sitter de olika delarna på hemmagjorda ramar av vinkeljärn som är monterade med mellanlägg så att golvet går att få rent. Smart!

Efter att äpplena har tvättats i vanlig vattenbalja utanför vagnen så krossas de i äpplekrossen.

Krossen är en modell vi inte har sett tidigare. I stället för en vertikal roterande axel med knivar så har den en horisontell axel med många knivar. Suddig bild tyvärr. Sara berättade att hon kunde hälla i en korg i taget men att hon behövde dra och knuffa i det svarta handtaget som sitter på ett plastblock för att äpplena skulle rivas bra.

Krossen stänker en hel del så den har fått en bit gummiduk runt sig. Det satt dock inte på nu.

Än så länge har Sara använt manuella mustpressar. Två stycken i olika storlek. Man lägger äpplemassan i sildukar med plastblock över och under.

Ovanpå flera lager äpplemassa placeras sedan en domkraft som pumpas för hand. En enkel konstruktion som inte kräver el eller vattentryck. Anledningen till att hon har två storlekar är att kunderna kommer med olika mycket äpplen. Vissa dyker upp med tio bärkassar och andra bara med två. En oväntad detalj är att det är bökigt och tar en del tid att få ner kolven i domkraften efter att man pressat.

Efter pressning samlas musten i en tank som har en sil i öppningen.

Från tanken pumpas musten upp till pastöriseringsmaskinen. Det följde med en hel del kopplingar och slangar så Sara kan välja om hon vill filtrera i ett eller två eller inget filter innan musten pastöriseras. Pumpen kan även gå baklänges vilket säkert är användbart i något sammanhang.

De kunder som vill ha med sig opastöriserad råmust kan köpa 1- eller 5-liters engångsbehållare av plast som kan förvaras i frysen.

Det vita skåpet till höger på bilden är en gasbrännare som värmer vatten som cirkulerar i det rostfria pastöriseringskärlet. Kärlet rymmer 120 liter och är isolerat som en termos. Musten ska pastöriseras en viss tid beroende på mustens temperatur och det tar lite tid. Sara behöver dessutom röra om i musten för att få jämn temperatur.

Hetvattnet från gasbrännaren cirkulerar i spiralen och värmer musten i behållaren. Musten tappas sedan ut i botten.

Den pastöriserad musten tappas på bag-in-box-behållare medan den fortfarande är varm. Påsen ligger på en våg så det ska vara möjligt att få rätt mängd i påsen. För lite ger missnöjda kunder, för mycket gör att påsen inte får plats i kartongen.

En gasolflaska i bruk och en i reserv. Den lilla genomskinliga behållaren är ett filter som kan användas för att få klar must. Men i de flesta fallen använder hon inte det.

Sara har ett ganska stort förvaringsskåp som kan nås från båda sidor. Där förvarar hon burkar, bag-in-box-förpackningar, plastflaskor och annat man kan behöva.

Det behövs en hel del pinaler och pinaler måste förvaras. Hängare och skåp är viktiga att få med. Till höger syns en del av en trätrall som Sara använder för att lägga på marken och stå på. Annars tenderar det till att bli kladdigt och geggigt efter ett par timmars mustning. Inte av produkterna men utav att folk trampar omkring på samma ställe på gräsmattan.

Efter en timmas intensiv utfrågning tog vi en promenad till ”Två röda hus” som är ett bead-and-breakfast och ett mysigt café. Otippat att hitta så här mitt ute på landsbygden och värt en omväg om ni passerar denna del av Småland.

Nu gick vi över till att diskutera affärsmodeller, prissättning, ruttna äpplen och vad Sara vill förbättra och byta ut när det gäller utrustning. Flaskhalsen i Saras och många andras produktion verkar vara pastöriseringsmaskinen. Det tar helt enkelt tid att pastörisera. Det stoppar upp flödet. Men eftersom man också kan sälja råmust så känner Sara ändå att det inte är pastörisören som ska bytas ut i första hand utan hon vill byta krossen och pressarna mot en bandpress med inbyggd kross.

Det var ett mycket givande studiebesök. Sara var driven och bra på att berätta om sin verksamhet. Hon bjöd på många detaljer och har nog hållit på lagom länge. Det gör att hon kommer ihåg hur det var att starta upp och har ändå några säsonger att jämföra.

Stort tack till Sara! Hennes sida om musteriet finns här.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Det finns så mycket roligt att göra i livet. Det finns så många spännande saker att lära sig och så mycket trevligt folk att umgås med. I går hade vi en första träff inom Leaderprojektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Projektet har fått stöd av Göteborgs insjörike och drivs av Studiefrämjandet som ställer upp med Karin Gustavsson som projektledare. Karin hade planerat mötet så vi gjorde det vi behövde göra som att göra upp en tidsplan för de delar som vi åtagit oss att genomföra.

Att äga och driva en gård riskerar att bli ett ensamt arbete. Var och en går hemma på sin gård och är så upptagen med alla sysslor så man försummar umgänge med andra och avbrott i vardagen. Ofta tänker man och till och med pratar om att man borde träffas och jobba mer ihop men dagarna går och det dagliga arbetet tar över. Det blir sårbart ifall de som driver gården skulle bli sjuka eller skadade. Tanken med gårdssamverkan är att ett antal minera gårdar går samman och lär känna varandra. Varje gård arrangerar en större arbetsdag per år då gruppen gör det som behövs på gården. Det kan vara större arbeten som annars inte blir gjorda som att reparera en stenmur, måla om ladan, gräva nya odlingsbäddar eller annat som gårdens folk känner att de behöver hjälp med. Det skulle också kunna vara en lång lista med massor av smågrejer som annars inte riskerar att bli gjorda. När man träffas hemma hos varandra lär man sig också varandras gårdar och vet var djurfoder förvaras, vad vattenkranar sitter hur djuren ska skötas o.s.v. Det gör att man lättare kan hoppa in och hjälpa till ifall någon behöver resa bort eller blir sjuk. 

På träffen igår diskuterade vi farhågor och förväntningar samt tankar om mervärden och åtaganden. Farhågorna var ganska få och handlade mest om att deltagarna var oroliga för att vi åtagit oss för mycket och kanske inte kan vara med på varje arbetsdag, något som alla verkade vilja. Vi enades om att det var viktigt att ingen fick dåligt samvete för att man får förhinder.  Förväntningarna var desto fler och handlade om att få inspiration och nya idéer från varandra, att få jobb gjorda, att få en trygghet i att veta att andra kan hoppa in. Det handlade om att få nya vänner och att ha kul ihop men också om att hjälpa varandra att öka lönsamheten på gårdarna så att nödvändigheten att lönearbeta minskar.

Att stärka samarbetet mellan ett antal gårdar på det här sättet kan på sikt leda till nya verksamheter. Vi har beslutat att i första skedet skaffa ett mobilt musteri som kan delas mellan de gårdar som ingår i samarbetet. Musteriet ska vara effektivt och lätthanterligt samt uppfylla livsmedelsverkets krav på hygien. En arbetsgrupp med fem personer bildades som fick i uppgift att nörda in på musteridetaljer. Vad ska vi välja för press och pastöriseringsmaskin? Ska det drivas av el eller gasol? Hur många liter i timmen kan man få igenom varje del i must-linjen? Frågorna är många och då är det bra att några tittar närmare på det.

Musteriet ska kanske mest ses som ett exempel på saker som går att samäga och driva ihop. Mobila enheter i form av sågverk, vedmaskin, slakteri… Det är lätt att tankarna far iväg när man är i ett gäng med kreativa driftiga människor. Tidsplanen för de 18 månaderna som projektet ska pågå är i alla fall påbörjad och nästa träff är planerad. 

Vi ska också åka på studiebesök till flera intressanta platser och gårdar där det händer spännande saker men mer om det när allt är på plats. Tanken är också att bjuda in andra intresserade till arbetsdagarna. Fler händer kan behövas och det kan också bli ett tillfälle för nyfikna att komma och pröva hur det är att arbeta på en gård. Ett roligt sätt att träffa nya bekantskaper och knyta kontakter. Första arbetsdagen kommer att bli i maj på Östängs gård då 125 fruktträd ska ner i jorden. Gropar ska grävas, sorknät ska klippas till och sättas om rötterna och stöd för träden ska sättas upp. Vi återkommer med datum.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.