Kategori: nätverkande (Sida 1 av 20)

Odlardagarna 2023

I helgen var det odlardagar för femte året. I två år har det varit digitalt på grund av pandemin men nu träffades vi på plats på Redbergsteatern i Göteborg. Jag var med och arrangerade så det har varit en ganska intensiv helg.

Först på plats var alla utställare. Det är en tradition som är mycket uppskattad både av företagen som säljer fröer och odlingstillbehör och av besökarna. Det är stor skillnad på att köpa en produkt efter att ha sett den på bild eller att köpa den efter att ha klämt på den på plats. Semenco hade många roliga prylar med sig.

Lindbloms hade med sig fröer, termonät, bredgrep, sekatörer och skördeknivar.

Från Runåbergs kunde man köpa en av våra favoritböcker Runåbergs fröer och så fröer såklart.

Yngste säljaren på plats var Nico som odlat fram fröer från Lokförare Bergfälts jätteärt.

Jonas, Sanna och jag sålde våra böcker på ett bord. Det är roligt att höra hur väl mottagna böckerna har blivit. De används på utbildningar men köps också direkt av odlare. Hittills har vi inte hört ett enda negativt omdöme om böckerna och det känns väldigt bra.

Utställarlokalen började fyllas på med allt fler deltagare och till slut blev det dags att gå till den första föreläsningen. Deltagarna kunde välja mellan att lyssna på Martin Berg från Göteborgs stad, fortsätta gå på utställartorget eller att lyssna på Elisabet Ögren som pratade under rubriken Hur får vi våra jordar att må bra.

Elisabet, hortonom och rådgivare, och har jobbat på Jordbruksverket i många år där hon också varit med och tagit fram den senaste versionen av häftet Växtnäringsförsörjning. Ända sedan jag läste den skriften har jag velat höra Elisabet tala om detta. Hennes föredrag handlade om att skapa så optimala förhållanden vi kan för våra odlingar genom att arbeta MED mikroliv och maskar i jorden. Att gödsla med måtta utifrån vad vi har för status på våra jordar så att vi inte tillför för mycket t.ex. fosfor vilket missgynnar mykorrhizan. Det handlar om att:

  • Variera växtföljden
  • Tillför organiskt material
  • Maximera tiden med växande rötter i jorden
  • Ha skyddande marktäckning
  • Minimera jordbearbetningen

Det är råd som ges för att vi inte ska fortsätta att förstöra för mikrolivet som försöker hjälpa oss. Många av våra grönsaker är beroende av att det finns ett aktivt mikroliv bestående av svampar och bakterier men mycket av det moderna jordbruket har missgynnat och förstört livsbetingelserna för livet i jorden. Samarbetet mellan växter och livet i jorden är viktigt att förstå för att fatta hur vi ska jobba med gröngödsling, växtnäringsförsörjning och jordbearbetning. Ibland måste vi störa jorden när vi till exempel ska ha upp morötter men vet vi att det stör mikrolivet så kan vi göra det så skonsamt som möjligt och inte riva runt i onödan. Att köra med jordfräs blir allt mer ointressant och att jordbrukare använda gifter och konstgödsel blir allt mer obegripligt.

Efter föreläsningen hade publiken chans att ställa frågor och Elisabet är duktig på att dela med sig av sitt kunnande.

Efter första passet samlades vi alla i teatern för invigning av odlardagarna och för att gå igenom en del praktisk information. Nina från Jordad hand, Olle från Lilla Jordbruket och jag är de som har arrangerat själva programmet med hjälp av Vuxenskolan i Göteborg och med stöd av Göteborgs stad.

Nästa pass var det dags för Fredrik Sahlin från Godis Grønt i Danmark som talade om att knäcka koden för en framgångsrik grönsaksodling. Han har medvetet flyttat till en kommun med närhet till Köpenhamn där intresset är stort för hållbart och ekologiskt och där startat en grönsaksodling med sikte på att bli så stora så lönsamheten gör att de kan vara lediga och tjäna hyfsat med pengar. Han delade frikostigt med sig av sina ekonomiska siffror och berättade hur han själv allt mer gått från att odla grönsaker till att vara den som säljer grönsakerna. Idag har han en delägare och tre anställda som har var sitt ansvarsområde när det gäller driften.

Han levererar grönsaker till flera olika restauranger inne i Köpenhamn. Bland annat är Nova en av hans kunder. Bäst är de restauranger som har en personalmatsal med egna kockar då de är mindre priskänsliga. Två stora advokatkontor är hans bland annat hans kunder.

Därutöver har han andelskunder som kan prenumerera på 4, 6, 8 eller 10 grönsaker i veckan. Vid utlämningen lägger han upp alla grönsaker som det finns att välja på och sedan hämtar kunde 4, 6, 8 eller 10 grönsaker där de själva bestämmer vilka grönsaker de vill ha. Ett smart och lockande system men det kräver ju att man skördar mer än vad kunderna ska ha så att även de som kommer sist har något att välja mellan. Fredrik löser det genom att han levererar till restaurangerna efter det att andelsägarna hämtat sitt så då kan han kylförvara det överblivna fram tills det att det är dags för restaurangleverans.

Fredrik var mycket intressant att lyssna på och många blev nog sugna på att jobba mer i hans riktning även om flera konstaterade att det blir lättare om man har nära till en stor stad.

Sedan var det dags för utställartorg och lunch. Utanför teatern fanns Hallant med sina gröna tvåhjulstraktorer. Vanligast i Sverige i odlarvärlden hittills har de blå BCS-erna varit men Hallant tar in de gröna Ferrari som är exakt samma maskin fast med annan färg. Här rör det sig om direktimport så priset ska vara lägre. Vi har en ständig fundering på om vi ska köpa en tvåhjulstraktor eller ej men hittills har vi stått emot. Kanske blir det en så småningom men då blir vi också beroende av drivmedel och många av redskapen bearbetar jorden på ett sätt som vi känner oss lite tveksamma till. Samtidigt skulle det vara fantastiskt att kunna köra över majsbäddar och kålbäddar med en slaghack så allt material sönderdelades och kunde direktkomposteras på plats.

Biodynamiska föreningen var på plats. Bossgården har sedan några år certifierat sin odling med Demeters biodynamiska märkning.

Waterboys hade med sig bevattningsutrustning och erbjöd en generös mässrabatt. Många odlare köper bland annat droppbevattning från dem.

Under eftermiddagen hade vi fokuspass där deltagarna kunde välja att fokusera på växthus, teknik eller fröer. Jag ledde fröpasset och där var intresset stort. Vi delade sorttips och diskuterade diverse frörelaterade frågor. Bland deltagarna fanns följande favoriter:

  • Gurka: Shintokiwa, Richmond green apple, Xintai, Suyo Long, Crystal Apple, Adam F1, Diamond och Katrina F1
  • Tomat: Brads atomic, Pink princess, Mei wei, Artican blush, Matina, Marglobe, Naranja, Black cherry, Goldiana, Cheramy F1, Sakura F1, Sungold, Paul Robson, Ruthje
  • Rödkål: Rodyna, Klimaro, Amarant
  • Vitkål: Kalorama, Donator, Nigel früwise, Castello
  • Knippmorot: Milan, Finn, Mokum
  • Lagringsmorot: Dolciva, Norway F1
  • Morötter för leriga svåra förhållanden: Oxella, Paris Market

På kvällen fortsatte diskussionerna på Hagabions restaurang där vi åt en god middag. Vi var nog alla rätt möra och trötta efter dagen men det var ändå intensiva diskussioner runt borden.

Dag två inleddes med en föreläsning av Magdalena Hermelin följt av ett samtal med Ellen Rönnblad. Många småskaliga odlare kommer in i jordbruket utan närmare bekantskap med storskalig odling. Hur gör man egentligen när man vill rationalisera och skala upp sin odling – och går det att kombinera med en ekologiskt hållbar verksamhet? Det var ämnet för passet. Oavsett var man själv står i frågan är det tydligt att småskaliga odlare kan lära sig mycket av större verksamheter. Det är också tydligt att vi behöver alla former av odling för att öka vår självförsörjningsgrad. Själv kunde jag inte lyssna på det föredraget då jag och Jonas Ringqvist samtidigt pratade om hur vi tänker att man kan planera och starta upp sin småskaliga odling. Inte har jag några bilder från passet heller…

Därefter var det dags för en workshop ledd av Helena von Bothmer med temat Vart är vi på väg? Kan jag som odlare bidra till resiliensen i samhället?

Där fick vi i grupper diskutera våra drivkrafter och hur vi ser på oss själva som odlare i samhället. Mycket nyttigt och intressant.

För att stötta nätverksbyggande mellan odlare lät vi alla ställa sig på teaterns golv utifrån var de hade sin odling. Norr i ena änden och söder i andra, öst åt ena hållet och väst åt andra. Förhoppningsvis ledde detta till att besökarna både fick nya framtida samarbetspartners men de fick också möjlighet till nya lunchkompisar.

Efter lunch var det dags för Ylva Andersson på Hushållningssällskapet som visade hur man gör en växtnäringsbalans och sedan fick deltagarna möjlighet att räkna ut sina egna balanser. Själv valde jag att gå på Hans Gaffke som talade om att Ta eget frö med aktiv selektion. Vi planerar inte att ta frö i någon större utsträckning i dagsläget då vi har nog med projekt på gång. Idag tar vi bara fröer från vissa bönor och tomater men det sker inte på så medvetet sätt. Hans berättade att om man ska göra en selektion så ska man basera den på det genetiska urvalet och försöka hålla urvalet brett. Tar du t.ex. frö från tomat så ska du välja de bästa friskaste plantorna och inte välja fina tomater. Väljer du ut tio fina plantor och tar en tomat från varje så får du ett bredare och bättre urval än om du tar tio tomater från samma planta.

Det är också så att om man odlar en gröda i en bädd och bädden varierar i hur väl plantorna trivs så blir det lätt så att man tar fröer från den änden av bädden där plantorna ser finast ut. Men då selekterar man inte ut de bästa plantorna utan man väljer efter odlingsbetingelserna. Det finns många fällor att gå i om man ska börja odla fröer men vi behöver verkligen få fram svenska fröer anpassade för våra förhållanden. Runåbergs efterlyser svenska fröodlare och det gör även Nordfrö. De flesta andra fröfirmorna odlar inte fram egna fröer utan köper in fröer från andra firmor i andra länder. Det gör också att vi får en sårbar situation.

Sista passet diskuterade Helena von Bothmer kompost med Ossian Tidblom och Paulina Jonsson under rubriken Slut kretsloppet – ta hand om ditt eget organsika avfall och gör eget odlingssubstrat. Det byggde på frågor och inspel från publiken kring vad vi har att tillgå för resurser och vad vi kan förvänta oss för slutprodukter.

Att ta oss ifrån torvbaserad påsjord är en annan viktig fråga i odlingsvärlden om vi ska kunna skapa en småskalig livsmedelsproduktion som är resilient och hållbar på riktigt.

Därefter var det avslutning och sen väntade bara disken.

Tack alla deltagare som kom och deltog så aktivt i dessa dagar. Jag har mycket att smälta och jag hoppas att några andra odlare ute i landet tar tag i stafettpinnen så vi får träffas om ett år igen.

Permakultur på Gotland

Sedan 2014 träffas vi varje år för att hjälpa varandra att ”designa” våra liv. Helena, Helena, Pella, Susanne, Miriam och jag. Denna gång saknade vi Miriam. Fokus brukar vara på platsen eller sammanhanget där vi ses. Vi började 2014 på Östäng och sedan har vi träffats på följande platser:

2016 Skenora gård

2017 Sven Nils

2018 Kosters Trädgårdar

2019 Östängs Gård

2020 Elfvabjer

2021 Skenora och Kosters Trädgårdar

2022 Skåne

2023 Gotland

Anledningen till att vi i år träffades på Gotland var att Helena U har flyttat dit. Hon hyr ett fint litet hus på en gård där vi kunde hålla till.

Huset är invändigt fint renoverad och eftersom vi precis påbörjat inomhusrenoveringen blir man extra uppmärksam på färgsättning och detaljer.

Första dagen var vi inbjudna att delta i en dag kring det lokala småskaliga fisket på Gotland. Ingen av oss sysslar med fiske men all lokal matproduktion har på många sätt liknande utmaningar och möjligheter så det är ändå intressant. Först lyssnade vi på ett föredrag av Andreas Pettersson från Länsstyrelsen som berättade att 80% av all fisk som fångas i Sverige inte används till humankonsumtion utan till djurfoder. Det är en helt absurd siffra. Vi riskerar utfiskning av haven för att föda våra djur på land och där går massor av energi åt till ingen nytta. Det produceras cirka fem miljoner ton fiskmjöl i världen och huvuddelen går till att sedan föda upp annan fisk, fjäderfän och pälsdjur. Det finns bara 17 fiskare kvar på Gotland. Målet för den småskaliga fiskeproduktionen på Gotland är att huvuddelen av den fisk man tar upp ska gå till humankonsumtion. Fisk från Östersjön har dåligt rykte och därför har man inom de projekt som gjorts på Gotland skickat fisk på analys för att se hur mycket kvicksilver, dioxiner och PCB som fisken innehåller. Mätningarna visar att fisk som fiskas runt Gotland innehåller miljögifter långt under gränsvärdena.

Efter ett pass med intressanta föreläsningar blev vi bjudna på en trerätters lunch gjord på råvaror från Gotland. Förrätten var baserad på Id, huvudrätten på lamm och efterrätten bestod av glass. Väldigt gott och roligt att få provsmaka och kunna diskutera olika smaker.

Efter lunchen gav vi oss av mot havet och tog en promenad vid Baju fiskeläge.

Skönt att komma ut och röra på sig och att promenera är alltid bra för samtal.

I år hade vi planerat att ägna vår träff åt allmänna upplevelser och rundor kring oss allihop istället för att fokusera på en enskild person och dennes verksamhet.

Vi känner varandra väldigt väl vid det här laget och tilliten i gruppen är stor vilket gör att vi alla mår bra av att lyfta saker och vända och vrida på våra möjligheter och utmaningar i gruppen. Att få en stund där allas uppmärksamhet riktas mot en för att verkligen lyssna och förstå är väldigt nyttigt.

Vi ställer frågor för att förstå och hjälps åt att fundera över problem och tankar. Det som tas upp under en runda återkommer sedan under måltider och promenader och vi känner alla att vi kan be om hjälp med råd och tankar även om det ofta räcker långt med att få berätta och sätta ord på sin egen verklighet.

Vi brukar ha rundor varje gång vi träffas där var och en kortfattat får uppdatera oss andra men den här gången ägnade vi mycket tid åt var och en vilket gjorde att vi fick ta några per dag då rundorna tog lång tid.

En av talarna på fiskedagen var Markus Wahlgren från Stora Coop i Visby. Han bjöd in oss till ett studiebesök i butiken för att titta på hur de hanterar hållbarhetsfrågor och svinn. Vi kände oss nog alla ganska tveksamma – men vad sjutton. Alltid lär man sig något.

Det visade sig bli ett väldigt trevligt och framför allt inspirerande besök. De har mycket medvetet satsat på att få ner matsvinnet i butiken och tänker annorlunda och inte så lite galet. De säljer billiga kassar med varor som är utgående.

De tar emot studenter en gång i veckan som får köpa skadade och utgående varor extremt billigt. De torkar bröd och bullar och gör skorpor och ströbröd. De levererar pasta och bröd till ett lokalt företag som bränner sprit och de tar även hand om skadade kaffepaket och gör likör. De tillverkar även handspriten som finns i entrén på restprodukter.

Det som inte kan användas på något av alla dessa sätt hamnar slutligen i den rostfria maskinen Håkan som förvandlar matsvinn till kompost på 24 timmar. Komposten säljs sedan som jordförbättringsmedel i butiken.

Coop Visby har en helt egen estetik som inte riktigt ser ut som vanliga Coop. De har också en hel del mer eller mindre galna idéer.

Som att starta en second-handavdelning.

Eller att starta ett eget skivbolag.

Eller att ge ut en diktsamling av en av sina anställda.

De har också en stor avdelning helt dedikerad till mat producerad på Gotland och där finns mycket att välja på. De säljer också den fisk som vi hörde om dagen innan och en av dagarna åt vi en mycket god fisksoppa som Helena lagat på gotländsk fisk.

När Markus tog över Stora Coop i Visby låg svinnet på 120 ton per år. Nu är de nere i 7 ton per år och de jobbar ständigt på att bli bättre. De har fått massor av utmärkelser och tar emot studiebesök från andra butiker som vill jobba i mer hållbar riktning från hela världen. Det som gjorde mest intryck var nog ändå att de verkade ha stort fokus på att lyfta sina medarbetare och ta till vara deras olika färdigheter, nördkvalitéter och förmågor på ett kreativt sätt. Det verkade helt enkelt roligt att jobba på Coop i Visby.

Sen var det återigen dags för en promenad, denna gång i Brucebo naturreservat strax norr om Visby.

Fina utsikter, grottor, vackra stenstränder och slånsnår att ta sig igenom.

Promenaden slutade vid konstnärsparet Carolina Benedicks-Bruce och William Blair Bruces konstnärhem från sekelskiftet .

Speciellt imponerad blev jag av deras jordkällare. En sådan hade det inte varit fel att ha.

Ett stenkast från Helenas hus ligger Boge Bränneri som tillverkar hantverksmässig smaksatt sprit.

Vi hade turen att få en guidad visning av Hanna som är en av delägarna.

Förutom att visa oss lokalerna så fick vi en genomgång och en möjlighet att provsmaka sex av deras produkter.

Akka, Britta, 1829, Långmyre, Hallon och Björnbär/sichuan.

Fokus på våra träffar är alltid på lokalproducerad hantverksmässigt framställd mat och dryck och det diskuteras mycket smakämnen och processer för att producera mat på ett hantverksmässigt sätt. Vi äter alltid gott och prövar lokala ostar, korvar, drycker och restauranger.

Alla måltider är ackompanjerade av samtal om stort och smått. Aromer i olika rökta produkter, kemi i växter, lästa böcker, sedda filmer och kriserna i världen.

Det är en ynnest att en gång om året få hänga med de här starka, kloka kvinnorna som har så mycket att ge och som dessutom är väldigt trevliga.

Sista dagen hälsade vi en stund på Helenas hästar innan vi gav oss av mot Visby där vi vandrade omkring ett par timmar innan båten skulle gå.

Tack Helena U för att du tog emot oss och tack allihop för att ni finns och gör så mycket gott här i världen!

Odlardagarna 2023

Jag råkade hamna i arrangörsgruppen för odlardagarna 2023. Det var inte riktigt meningen men eftersom jag tycker dagarna är så oerhört viktiga och verkligen ville att de skulle bli av så var det bara att försöka hjälpa till.

Det har varit ett roligt arbete och idag kan vi presentera programmet. Det blir kanon. Så många bra föreläsare och programpunkter. En blandning mellan att lyssna och att delta. Dessutom blir det ett utställartorg där man kan botanisera mellan fröer, bevattningsutrustning och redskap. Lördag kväll blir det fest och efter två år med digitala odlardagar så är detta verkligen något som jag ser fram mot.

Utställartorget är öppet hela lördagen och än så länge är följande utställare klara: Lindbloms, Runåbergs, Semenco, Hallant, Waterboys, Bossgården, Knalten och hushållningssällskapet.

Programmet är fyllt av kunniga människor och intressanta ämnen.

Elisabeth Ögren som tidigare jobbat på Jordbruksverket som rådgivare kommer att berätta om hur vi får våra jordar att må bra. Jag blev mycket imponerad när jag läste hennes skrift växtnäringsförsörjning som Jordbruksverket gett ut och ser mycket fram mot denna programpunkt. Hon kommer att tala om mikroliv, gröngödsling och växtnäringsförsörjning.

Vill man inte lyssna på henne kan man istället ta del av ett samtal mellan Martin Berg på Göteborgs kommun och Olle Olsson på Lilla Jordbruket kring bland annat kring hur man kan samarbeta med sin egen kommun för att få tillgång till odlingsmark.

Svensken Fredrik Sahlin driver Godis grönt i Danmark har 160 andelar och levererar dessutom grönsaker till ett tiotal restauranger. Han berättar om etableringen, investeringsbeslut, kundrelationer och siffror från företaget.

Sen följer en långlunch med utställartorg, mingel och lunch.

Därefter följer ett fokuspass där man kan välja att fokusera på teknik, fröer eller växthus/tunnel. I varje rum finns en moderator som leder samtalet. Utställarna kommer att bjudas in till detta pass för att finnas till hands för frågor och tips men passen bygger på de frågor som deltagarna har. Själv ska jag moderera fröfokusrummet och ser fram mot att nörda in på olika sorter som finns på marknaden.

På lördag kväll är det middag och fest på Hagabion. De har sin egen odling och lagar ofta på egna eller lokalt producerade råvaror.

Söndagen inleds med två parallella programpunkter. I ena rummet kommer jag och Jonas RIngqvist att föreläsa om hur man kan få sin odling att fungera. Vad kan vara bra att tänka på när man är relativt ny i branchen. Vilka fallgropar finns och hur kan man undvika dem.

I det andra rummet kommer Ellen Rönnblad från Småbruket i Uddebo leda ett samtal med Magdalena Hermelin som inleder med att berätta om sin verksamhet. Magdalena odlar ekologiska grönsaker på tio hektar och frågan för passet är hur vi som är småskaliga kan skala upp vår verksamhet.

Efter fikat leder Helena von Bothmer en workshop kring hur vi som rörelse av småskaliga grönsaksproducenter kan tänka framåt. Vad är vår väg? Det blir mycket spännande att se hur den utformas. Helena är van vid att leda olika former av workshops och är duktig på att involvera folk.

Efter lunch blir det återigen parallella seminarier. Hans Gaffke från Norge är grönsaksodlare och rådgivare. Han kommer att berätta om hur man kan tänka om man vill ta sina egna fröer och hur man aktivt selekterar för att det ska bli bra. Jonas Ringqvist kommer att leda samtalet.

Samtidigt leder Olle Olsson ett samtal kring vilka försäljningskanaler vi kan lita på.

Sista seminariepasset innehåller en programpunkt där Helena von Bothmer leder ett samtal med Paulina Johnsson på Jordbruksverket och Ossian Tidblom från Nibble handelsträdgård kring kompostering för att skapa sin egen jord. Parallellt leder Nina Wängberg ett pass kring hur vi kan arbeta för att hålla som odlare både mentalt och kroppsligt.

Sen blir det gemensam avslutning och snack om vem som tar stafettpinnen inför nästa års odlardagar.

Själv ser jag allra mest fram mot, att efter några digitala år, möta alla kollegor i riktiga livet. Men tankar som upptar mig mycket är också hur jag kan skapa egen jord för att slippa köpa torvbaserade substrat och hur jag kan gynna mikrolivet i mina jordar och arbeta mer med gröngödsling för näringsförsörjning. Det här ska bli så kul!

Hela programmet hittar ni här och en kortfattad översikt finns också.

Trampverkstadsjul 2022

Årets mysigaste julhändelse sker i Stora Mellby. Det lockar barn och vuxna från när och fjärran och oavsett ålder så är det värt besöket. I butiken fanns ägg, vörtbröd, grönsaker, fårskinn, klippspik, skokräm, bivaxdukar, böcker, träskor, vantar, must, marmelad, honung och mycket mer. Butiken är inrymd i den gamla handelsbodens lagerbyggnad och en gång om året fylls den med massor av trevliga saker från olika producenter i närområdet.

Här kommer några bilder och filmer eftersom det är svårt att göra Trampverkstans jul rättvisa i bara text.

Tomtemor tar emot och leder barn och vuxna upp för trappan till tomtefar som tar emot barnens önskningar.

Här förbereder sig nissarna och tomtefar innan alla barnen skulle anlända.

I värmestugan på bottenvåningen kunde man få sin käpphäst pyntad med både man och träns.

Vad är en människa utan sina hyvelspån?

På gårdsplanen fanns det möjlighet att själv hyvla ett långt sammanhängande hyvelspån som passar fint som dekoration i granen.

I cafétältet stod bagarlasse och tillverkade struvor som han doppade i kanelsocker.

Det fanns korv som man kunde grilla själv över en tramp-ässja för att få bra glöd på kolen.

Husbandet förberedde sig för första föreställningen. När temperaturen håller sig kring nollan kan fingrarna behöva värmas upp innan spelning.

Nissarna är samlade, färgen blandad och verktygen slipade.

Bandsågen drivs med handvev.

Slipmaskinen drivs med fotpedal.

Så var det dags att väcka den sista nissen och sätta igång skådespelet.

På Trampverkstan finns ingen elektricitet indragen så allt drivs för hand- eller fot. Den belysning som finns drivs av 12-volts batterier men allt annat sker med mänsklig kraft. Det ger en stämning som är speciell. Fokus ligger på att ge alla en upplevelse och speciell julkänsla långt ut på landet en bra bit ifrån närmsta handelscentrum. Var du inte här i år så håll utkik nästa år.

« Äldre inlägg

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑