Kategori: nätverkande (Sida 1 av 8)

Hushållningssällskapets mentorsprogram

Idag har jag varit på Bussahagens Grönsaker hos Valera och Vasilika som är med i min grupp i Hushållningssällskapets mentorsprogram. Jag hämtade upp Nicklas i Vara på vägen så vi hann prata en hel del under resan.

Vi började med en rundvandring och det har hänt mycket på Bussahagen sedan vi var där sist. Nya odlingsbäddar med bättre ljus på grund av att skogsägaren intill avverkat en granåker. Bussahagen ligger omgärdad av granåkrar så ytorna närmast tomtgränsen har varit lite svåra att odla på eftersom ljuset inte varit tillräckligt men nu kommer det bli lättare att odla på de ytorna.

Valera och Vasilika utnyttjar verkligen hela sin tomt för odling. Alla plana ytor där det går att odla grönsaksbäddar används för det. Där det är bergigare och sämre marker planterar de bärbuskar och andra perenner och planer på en skogsträdgård finns också.

Flera stora solpaneler på marken producerar el och mellan panelerna planerar de att sätta jordgubbar.

När vi var här sist diskuterade vi vad de skulle odla på skiftet närmast dammen där det är styv lera och mycket ogräs och vi kom fram till att det kunde fungera med kål vilket de nu testat med gott resultat för alla utom blomkålen.

Hönor, ankor och gäss finns på gården och gässen tar sin uppgift som vaktdjur på stort allvar. De låter väldigt mycket men är rätt trevliga.

Växthuset hade fått plast på sig men än så länge återstår gavlarna att montera/bygga. Här odlade de tomater i somras även om de inte hade några gavlar på plats.

På huset har de byggt ett växthus/plantuppdragningsrum med kanalplasttak och stora fönsterpartier.

Det är nytt sedan vi var här sist då bara grunden fanns. Tillbyggnaden är nedgrävd vilket ger en väldig takhöjd. Att det ligger i anslutning till huset gör att huset får ett lager extra skydd men också att tillbyggnaden kan få nytta av husets värme.

Nytt på gården var också den här apparaten som heter Big Hanna och är en komposteringsapparat. I ena änden lägger man i hushållsavfall och något kolrikt material som spån och i motsatta änden kommer det ut kompost. Apparaten uppfanns av Torsten Hultin, en svensk sociolog, som ville skapa medvetenhet om hur vårt samhälle använder och missbrukar resurser och hur beroende vi är av naturen. Med Big Hanna skulle all kompostering av matavfall kunna ske på plats och därmed skulle medvetenheten öka. Den görs och saluförs fortfarande även om modellerna idag ser lite annorlunda ut.

Syftet med dagens träff var att titta på våra olika såplaneringar så efter en god lunch satte vi igång med det. Valera och Vasilika testar att göra sin såplanering i Tend. Där kan man få en tvåveckors testperiod och sedan behöver man bestämma sig. Tend verkar ha en hel del fördelar om man har lite större odling då man kan tilldela olika uppgifter till olika anställda. Skriva ut beställningslistor och plocklistor, fixa en webbshop utöver själva såplaneringen. Det kostar dock en slant på ungefär 4000 kronor per år.

Vi är fyra gårdar i vår grupp. Bussahagen mitt i skogen, Frälsegården på Varaslätten, Backa köksträdgård på Hisingen och vi i ett mosaiklandskap. Alla har vi tillgång till olika jordar, försäljningskanaler, vindar, kyla och värme men ändå har vi mycket att delge varandra och tiden går lätt fort när vi träffas. Vi har blivit en liten grupp som förmodligen och förhoppningsvis kommer att ha kontakt med varandra även efter att mentorsprogrammet är slut.

Odlingsnätverksträff

I går var en efterlängtad dag när lokala odlare från Västra Götaland träffades igen efter ett långt uppehåll. Vi började för några år sedan med nätverksträffar för att dela med oss och utbyta erfarenheter. Det har varit värdefullt genom åren. Nätverket mellan odlare har varit upprinnelsen till Odlardagarna, en konferens, där odlare möter odlare i ett arrangemang skapat av odlare själva.

Men så kom pandemin och umgänget har istället fått ske digitalt. Odlardagarna har skett digitalt och träffarna har det inte blivit så mycket av.

Nu samlades 14 personer på Östängs gård för att fokusera på försäljningskanaler och allt annat som hör försäljning till.

Vi började med en rundvandring och sedan satt vi och fikade och pratade på vår kalla veranda. Det här är dock inte ett gäng som bangar för lite minusgrader så vi satt kvar och pratade till klockan fem trots att jag föreslog att vi skulle tränga ihop oss i vårt vardagsrum. Det är så skönt att få träffa kollegor och prata om sådant som alla förstår och är insatta i utan att så många ord behövs.

Vi diskuterade även kommande odlardagar och håll utkik! Det blir troligen fysiska odlardagar 2023 och de kommer förmodligen även att sändas on-line om du inte kan ta dig till den fysiska platsen.

Handledningsträff

Idag har jag haft mina adepter på säsongssummeringsbesök här på Östäng. Nicklas, Malin, Valera och Vasilika var på besök. Jag handleder dem inom ett projekt som Hushållningssällskapet leder. Ett bra projekt med ett mycket fritt upplägg som gör att jag och mina adepter lägger upp det hela som vi vill utefter hur det passar oss. Vi som är handledare inom projektet har 2-4 adepter var och upplägget i de olika grupperna skiljer sig mycket åt.

I vår grupp började vi med en träff här på Östäng. Sedan har gruppen hållit ihop och vi har träffats hemma hos var och en. Även om det är jag som ska vara handledare så har gruppen utvecklats så att vi allihop har nytta av varandra.

Utöver träffarna hemma hos deltagarna kommunicerar vi i en chattgrupp på facebook och ibland även via videomöte.

Idag stod säsongssummering på programmet. Vi började med kaffe för vissa hade åkt långt sedan gick vi laget runt och var och en fick berätta om vad som fungerat bra den gångna säsongen men också lyfta det som inte fungerat.

Sedan gick vi en sväng på gården och tittade på olika utrymmen och på odlingen.

Även om de allihop har varit här förut så är det en annan säsong nu och de har också andra ögon att titta med eftersom erfarenheten är så mycket större än sist.

Det är ett kul projekt att vara med i. Jag lär mig mycket och blir sporrad dels att ta reda på mer varför saker fungerar eller inte fungerar men också till att pröva nya saker. Det är också väldigt roligt att följa andra odlares verksamhet och utveckling på lite närmare håll än annars. Bra initiativ av hushållningssällskapet!

Glada Grisen 2

I lördags kväll var det dags för andra tillfället för den pengafria puben Glada Grisen. Jag var iväg och sålde grönsaker på Nolbygård under dagen och Jonas kämpade på med att få ordning på gödsellimporna på gödselplattan. Jag hade några ärenden att uträtta i stan och sedan körde jag hem och packade ur bilen. När jag plötsligt tittade på klockan visade den halv fem och jag kunde fortfarande höra traktorn från gödselplattan. Eftersom Glada Grisen öppnar kl 17 så blev det lite bråttom. Vi hade lånat borden från puben ner till musteriet och ytorna i puben behövde torkas av. Efter en hel dags gödselarbete behövde Jonas dessutom duscha.

Bra samarbete och totalt fokus på det allra nödvändigaste gjorde att vi trots allt var klara 17.00. Vi hade till och med fått igång Glada Grisens spellista på spotify innan de första gästerna dök upp.

Först ut var Hansi, vår praktikant från förra året, tillsammans med sin dotter. Vi hann prata en del innan nästa gäst trillade in.

Sen trillade det in gäster allt eftersom och så småningom var vi runt 20 personer.

Konceptet Glada Grisen bygger på att alla tar med sig vad man tycker ska finnas på en bra pub. Om alla pubar var som Glada Grisen vore det bra. Utbudet kom nämligen att utgöras av goda korvar, rökt fårfiol, nötter, chips, öl, vin, kombucha, tomater, äppelmuffins, ukuleleframförande, spik-i-stubbe-tävling, sång och vackra blommor. Precis vad som behövdes för att göra andra upplagan av Glada Grisen till den trevliga tillställning det blev.

Att vi själva sedan kunde släcka lamporna vid stängning, gå över gräsmattan in i huset och borsta tänderna och stupa i säng gör att konceptet känns ännu bättre.

Kort ställtid innan och kort ställtid efter och ändå han vi med många timmars trevligt umgänge med helt rätt människor!

Arbetsdag på Spåretorp 2022

Idag har det varit arbetsdag hos Jennie och Görgen på Spåretorp. Som vanligt började vi med fika. En viktig del i våra arbetsdagar är de samtal och det erfarenhetsutbyte som sker vid fika och lunch.

Samtalsämnen som avhandlades under dagen var bland annat solceller, hemmabatterier, att starta företag, avskrivningsregler, asbestsanering med mera. Alltid lär man sig något.

Arbetet bestod i att fixa till några takpannor som hamnat snett. Gamla tegeltak behöver ses över med jämna mellanrum så att vatten inte läcker in. Det håller i många många år om det får en översyn då och då. Många tegeltak byts idag ut mot plåttak då det är mycket billigare att lägga vilket är tristmen fullt förståeligt.

Vi som inte klättrade på taket tömde ett uthus på stängselstolpar och brädor för att frigöra ett utrymme som ska användas för utfodring av hästar.

Arbetet underlättades mycket av att det fanns en fyrhjuling med tillhörande släpkärra att använda. Det blev då också ett tillfälle för en som inte tidigare prövat att köra fyrhjuling att göra det. Viss backträning med släp blev det också.

Ett gäng började med att fylla pallkragar med jord och växtmaterial i det nyuppsatta växthuset och några odlingslimpor utomhus fick ett nytt täcke med ensilage.

Det här var tredje arbetsdagen för året och fortfarande återstår några gårdars arbetsdagar.

Erfarenhetsutbyte

Igår hade vi besök arrangerat av Hushållningssällskapets mentorsprogram. Jag handleder fyra odlare inom det programmet och igår träffades vi handledare och våra adepter tillsammans med två representanter och en föreläsare från Jordbruksverket på Östäng.

Vi började med en presentationsrunda och diskuterade sedan våra erfarenheter av programmet.

Vi mentorer satt i en grupp och adepterna i en annan. Det var intressant att höra de andra mentorernas erfarenheter och vi fick en del nya idéer om hur programmet skulle kunna utvecklas.

Därefter var det fika i trädgården innan Paulina Jonsson från Jordbruksverket höll en föreläsning kring näringsförsörjning och gödsling.

Det blev en hel del frågor och diskussioner. Puben visade sig fungera utmärkt som föreläsningssal.

Efter det var det dags för en kort rundvandring på Östäng. Det kändes som om det blev lite väl kort men flera stannade kvar och pratade efteråt. Det är alltid roligt att möta andra odlare och utbyta erfarenheter.

Premiären för Glada Grisen

Igår var det dags för Glada Grisens premiär. Vem som ville var välkommen och vi hade inte en aning om vilka som skulle dyka upp. Konceptet är enkelt och arbetsbesparande. Vi hade i princip bara öppnat upp lokalen och tanken är att besökarna sedan gör pubkvällen till vad de tycker den ska vara.

Folk dök upp efter hand och borden fylldes på med vänner, kollegor och lång-grannar.

Det spelades backgammon och schack och pubrekordet på labyrintspelet sattes till 33.

Stolstaplandet togs till nya höjder och teknikerna som utvecklades imponerade.

Det bjöds på uppträdanden.

Det diskuterades på svenska

och engelska.

Det våra gäster tyckte skulle finnas på en pub var öl, vin och snacks men broccoliknyten med fetaost, nybakt surdegsbröd och en kaka visade sig också göra succé.

Ett bidrag var en rostfri spyhink. Den kom inte till användning men kan komma till pass när hönsen ska matas framöver. Såpbubblor däremot känns som början på en tradition.

På scenen finns en hel del instrument ifall andan faller på och det gjorde den senare på kvällen.

Hundar och små barn visar sig också höja stämningen på en pub.

Framtidens uppträdande tränas in. När nästa Glada Grisen blir av har vi inte någon aning om men en nästa gång kommer det definitivt att bli.

Tusen trädgårdar

Vartannat år öppnar trädgårdar runt om i landet upp för besökare. Alla som har en trädgård de vill visa upp kan anmäla sig för att delta. Privata villaträdgårdar, kolonilotter, slottsträdgårdar, skogsträdgårdar och grönsaksodlingar gör gemensam sak för att slå ett slag för trädgårdsodling som fritidssyssla eller yrke.

Vi har varit med en gång förut och det är ett väldigt trevligt arrangemang som är ganska opretentiöst om man vill eller också hur pretentiöst som helst. Vi skriver tydligt i vår presentationstext att vi inte är någon visningsträdgård utan en produktionsträdgård och att folk får ta det för vad det är. Ändå blir det ett tillfälle när man tömmer skottkärror, flyttar undan verktyg, städar lite i butiken och ställer i ordning. Det blir aldrig så bra som man önskar men alltid bättre än vad det brukar vara.

När gästerna sedan hjälper till med ogräsrensningen så blir det ännu bättre.

Till oss kommer de som är intresserade av odling och därför gillar vi detta arrangemanget. Första bilen rullade in på gårdsplanen en kvart innan vi öppnade klockan tio och sista bilen rullade iväg kvart i sex på kvällen. Däremellan var det inte tomt på gäster någon gång och vi visade runt och berättade och fick mängder av intressanta frågor om t.ex. gödsling, grönsaksodling, biodling, sishuanpeppar och livet på landet. Detta trots att regnet strilade större delen av dagen.

Eftersom vi båda jobbat större delen av vårt yrkesliv som lärare så gillar vi att berätta och visa runt och en sådan här dag är det precis det det går ut på.

Vi hade även öppet i gårdsbutiken och bra försäljning. Många blir sugna på att köpa med sig grönsaker när de gått runt i odlingen och sett hur de växer och hur vi odlar.

Nu är det två år tills nästa gång och vi kommer att vara med då också.

Lokal mat behöver lokala konsumenter

Det är mycket nyheter just nu kring matsituationen i världen. FN går ut och varnar för att världen står inför protester, upplopp och politiskt våld som en följd av att matpriserna stiger globalt. Vi står inför en aldrig tidigare matkris beroende på Covid, bränslepriser och Ukrainakriget meddelar FN. Våldsamheter och protester märks redan i Sri Lanka, Tunisien, Pakistan, Burkina Faso, Mali, Tchad och Peru. David Beasley på FN:s livsmedelsprogram hävdar, enligt The Guardian, att vi står inför ”helvetet på jorden” om inte åtgärder vidtas.

Det är skrämmande läsning som borde resultera i att vi i Sverige börjar fundera över vad vi ska göra för att snabbt öka vår egen matproduktion. Alla borde ta sig en allvarlig funderare över hur var och en i sin vardag och i sitt yrkesliv kan stötta och öka den inhemska produktionen, det gäller politiker, tjänstemän, företag och privatpersoner. Dels för att själva ta ansvar för vår produktion istället för att bjuda över på det andra länder producerar nu när all produktion i världen behövs men också för att öka vår egen säkerhet i händelse av att situationen blir riktigt allvarlig och leveranser uteblir.

I torsdags var jag på utlämning i REKO-ring Alingsås . Det var som alltid trevligt och de konsumenter som hittat dit var glada över att kunna köpa lokala produkter. REKO-ring Alingsås har över 7000 medlemmar och jag själv hade 14 kunder och då var jag en av de producenter som har flest. Jag lämnar dessutom ut kassar till våra prenumeranter på samma tid så min försäljning var helt ok. När jag pratade med övriga producenter pekar alla dock alla på samma sak. Försäljningen via REKO-ring minskar överallt.

Jag var med och startade REKO-ring Alingsås 2017 och verkade under flera år som administratör för gruppen tillsammans med ytterligare tre personer. Efter några år gick den uppgiften vidare till andra som har gjort ett fantastiskt jobb tills idag. Nu tycker de att det är dags att lämna över stafettpinnen. Då visar det sig att det är det svårt att hitta människor som tycker att uppgiften är tillräckligt viktig för att ta de ska ta över. Igår kom så meddelandet att det blir inte någon REKO-ring i Alingsås under juli månad!!! Då har vi sedan flera år tillbaka ökat ifrån att ha utlämning varannan vecka till att ha utlämning varje vecka eftersom grönsakerna blir skördeklara hela tiden.

I en tid av världsomspännande matkris i ett land där vi själva bara producerar hälften av maten vi äter är detta för mig obegripligt. Hur kan konsumtionen av lokalproducerade livsmedel minska i en sådan kontext? Hur kan människor känna sig trygga med att de kommer att få tag på livsmedel i höst? Hur kan det i en kommun som Alingsås med över 40 000 invånare inte finnas någon som vill ta över och driva REKO-ringen vidare?

Det här är inte en unik situation från Alingsås men det är den situation som jag känner till bäst och därför den jag kan beskriva. Nu har Alingsåsarna tur för den 2:a juli startar Nolbygårds Matmarknad där konsumenterna kan träffa producenter och handla lokala matvaror. Förhoppningsvis blir det en stor tillströmning av både konsumenter och producenter.

Kanske känns det som du som konsument inte kan påverka – men du är oerhört viktig. Många små lokala producenter behöver kanske just ditt inköp för att få det att gå ihop den här veckan. Använd den makt du har genom att placera dina matinköp där de gör nytta. Handlar du i de stora butikerna är det bara en liten del av dina pengar som når producenten. Staten, handeln och livsmedelsindustrin tar alla större del av kakan än den som producerar råvarorna. Bonden får endast 9 procent. Handlar du direkt av producenterna så går det mesta av dina pengar till den som gör din mat. Du kan vara en del av det som gör att en producent orkar fortsätta. Du är viktig.

Och alla i närheten av Alingsås är välkomna till Nolbygård på lördagar!

Fest på Östäng

För en vecka sedan hade vi en stor fest på gården. När vi flyttade hit i oktober 2014 bestämde vi att vi skulle ha en fest när vi firade femårsjubileum. Den dagen, och en hel del dagar därtill, passerade dock utan att festen gick av stapeln. Anledningen att vi satte just fem år var att vi hade en plan på hur vi ville utveckla gården och den planen skulle ta cirka fem år att förverkliga.

Inom omställningsrörelsen poängteras ofta hur viktigt det är att fira sina framgångar och det är något vi, i teorin, fullkomligt håller med om. Vi gör också det i det lilla. Vi tar ett glas vin på altanen, vi äter en god middag med familjen eller med vänner och vi har till och med fått till en nyårsfest när vi klämde in 42 sittande gäster i vardagsrummet. Vi gillar att träffa folk och vi gillar att ha fest. Men det stora femårsjubileets tid har inte velat infinna sig förrän förra veckan. (Låt gå att över sju år passerat).

De som känner oss och följer oss vet att vi för det mesta har fullt upp och fram till den här våren så har varje vår inneburit anläggning av nya odlingskvarter, bygge av butik, kylrum, löktork, lager, växthus, tunnelväxthus m.m. så bara tanken på att ordna party har känts helt omöjlig. Dessutom har vi sedan länge tänkt att den ultimata festlokalen skulle vara på andra våning ovanför ladugården när vi väl renoverat golvet där. Tanken var att det skulle varit klart till femårsjubileet och vår äldsta dotters 20-årsfest men den fick gå av stapeln i ladan i stället. Ingen dålig festlokal det heller.

I vintras gjorde vi dock färdigt golvet ovanför ladugården och under våren har hela familjen haft som gemensamt projekt att färdigställa ”puben”, festlokalen, replokalen, föreläsningssalen och vad det nu kan bli för olika aktiviteter där i framtiden.

Hela ytan ovanför ladugården är 170 kvadratmeter. Hälften behöver vi som lager av bra ha saker men hälften fick bli pub. Vi avgränsade delarna med ett gammalt draperi som ursprungligen kommer ifrån Göteborgsoperan. Ett tungt svart tygstycke som mätte 8 * 13 meter. Det var inte helt enkelt att hissa upp i nock som sitter sex meter ovan golv. En rutten vägg behövde också fixas och sedan blev det ett par vändor till loppisar och våra egna vindsförråd innan vi kunde montera ihop baren och skruva upp skylten som äldsta dottern Ina har målat.

Alla våra instrument tillsammans med ett inlånat trumset kopplades ihop och sedan hängde vi upp alla ljusslingor vi kunde skrapa ihop.

Inbjudan skickades ut och vi förväntade oss nog inte att så många skulle kunna komma loss i studenttider men det visade sig att suget efter party var stort så gästlistan blev allt längre. Vi fick fixa ställplats, tältplats och extra sängar och madrasser då långväga gäster från Stockholm, Skåne, Falkenberg och Koster behövde sova över.

SMHI:s prognoser följdes noga och vädret blev det allra bästa tänkbara. När man ordnar en fest för över 100 personer så kan det ju lätt bli stressigt och visst var det en hel del att fixa men vi tycker ändå att vi kunde genomföra festen utan att helt ta kål på oss även om vi ligger lite efter med ogräsrensningen och snigeljakten. Det bästa beslutet vi tog inför festen var att alla gäster fick ta med någonting att ställa på det gemensamma buffébordet.

Eftersom gästerna blev så många så hela ladan fylldes med inlånade bord så fick vi sätta upp tre tält med bord till buffén utomhus. Vi bestämde ingenting när det gällde maträtter. Vi förlitade oss på att det skulle bli en bra blandning – vilket det också blev.

Människor som ska på fest och som ska ha med sig en sak till buffén anstränger sig oftast lite extra så en buffé som denna blir väldigt god. Där fanns pajer, sallader, ostar, bröd, röror, lax, lufttorkad skinka, vildsvinsölkorv, kallskuret, tillbehör, oliver, kakor, frukt, grönsaker m.m. Alla kunde naturligtvis inte smaka på allt men det fanns mycket god mat. Själva stod vi för all dricka. Det upplägget gör att vi inte blir låsta till köket, att maten trots att vi inte gör något alls blir oerhört god och varierad.

Under maten så gick Jonas in i rollen som sånganförare. Han hade satt ihop ett kort sånghäfte och fick alla att sjunga tillsammans utan större ansträngning.

Att vara sånganförare är något Jonas är som gjord för men som han får göra alldeles för sällan. Det märktes att han hade trevligt och det smittade av sig på gästerna.

Efter maten skickade vi ut alla gäster på en tipspromenad. En del hade aldrig varit på gården och då blev det ett sätt att låta alla få en kort visning av gården medan vi röjde efter maten och kokade kaffe.

Sedan var det fri scen i puben och det visade sig att vi hade en mängd musicerande gäster.

En blandning av unga och gamla spelade tillsammans i tidigare oprövade konstellationer och det blev riktigt bra.

Dansgolvet fylldes på och allsång skallade till sent på natten (eller tidigt nästa dag).

Morgonen efter åt vi långfrukost i trädgården tillsammans med dem som sov över och det kändes fint att få ett par timmars umgänge och tid att prata lite mer ordentligt med dem som rest långt. Frukosten övergick i elvafika för att sedan övergå i en lång lunch i skuggan i trädgården. Folk droppade av efterhand och sista gästen lämnade trädgården på tisdag eftermiddag 🙂

Att så många ville komma och bjuda så mycket på sig själva och fira tillsammans med oss är något vi kommer att leva på länge. Dans, skratt, goda samtal är något vi behöver mer av. Att hitta vägar att fira och att mötas är viktigt. Nu har vi en publokal.

Den har fått namnet Glada Grisen efter ett koncept som är inlånat från Skenora gård på Ingarö. De har i sin tur lånat namnet från Mark Boyle som är känd som the Moneyless man och har startat en pengafri pub med namnet The Happy Pig på Irland. Tanken är att förlita sig på att människor vill varandra väl och att allt inte behöver handla om pengar. Tanken är alla som vill är välkomna och kan ta med sig något som de tycker ska finnas på en pub när de kommer. Kanske något att äta eller dricka eller en sång eller en dikt. Vad vet vi. Håll utkik. En dag känner vi för att fira igen och då slår Glada Grisen upp portarna för alla partysugna därute.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑