Sedan några år sedan odlar vi vår potatis under halm eller ensilage istället för att kupa med jord. Det viktiga för potatisen är att solen inte kommer åt så att potatisen blir grön men potatisen verkar bry sig mindre om vilket material som täcker den.
1917 var det brist på mat i Sverige. Slogans som ”ODLA i VÅR SLIPPER NI SVÄLTA i HÖST” och ”ALLA SÄTTA POTATIS – utom DE TRÅKIGA” skulle få människor att odla potatis för att öka livsmedelstillgången i Sverige. Vår beredskap idag är långt ifrån god och kanske är det dags att damma av de gamla uppmaningarna.
Jaha, då var det dags igen. Idag blev vi uppmärksammade på att det krävs registrering för alla som säljer potatis i Sverige. På Jordbruksverkets sida står det: ”Du ska registrera dig om du:
odlar 0,5 hektar potatis eller mer
odlar mindre än 0,5 hektar potatis och säljer potatisen på något annat sätt än direkt till konsument på den egna gården
packar, lagrar eller importerar potatis. Med import avses här potatis som köpts in från ett land utanför EU.”
Anledningen är att man ska kunna spåra skadegörare och det är ju bra. Det kostar som minst 750 kronor att registrera sig i potatisregistret. Längre ner på sidan kan man läsa ”Det enda undantaget från kravet på märkning är vid egen gårdsförsäljning direkt till konsument.”
När vi uppmärksammades på detta i en facebookgrupp för småskaliga grönsaksproducenter så var författaren till inlägget upprörd då hen sålde potatis via REKO. När jag gick in och tittade på jordbruksverkets sida hittade jag texten ”För den som odlar mindre än 0,5 och säljer potatis via en REKO-ring så finns det inte krav på registrering utan denna försäljning är att jämställa med försäljning till konsument på den egna gården.” Den meningen verkar inte ha funnits där från början utan kan nog vara tillagd vid senare tillfälle.
Jag reagerade på skrivningen och försökte ringa till Jordbruksverket för att ställa lite frågor. Den ansvariga för registret var på möte och kunde inte nås men skulle ringa upp i morgon.
Det känns märkligt att Jordbruksverket gör undantag just för försäljning via REKO. Det gör att flera frågor uppkommer:
Om man har en liknande grupp som kallas något annat än just REKO. Gäller andra regler då?
Om man lämnar ut kassar till prenumeranter, vilka regler gäller då?
Vi har utlämning av prenumerantkassar dels i stan och dels på gården. Är bara kassar utlämnade på gården undantagna då?
När vi lämnar ut kassar i stan gör vi det i samband med REKO-ringsutlämningen men det sker inte inom just REKO. Samtidigt säljer vi ibland identiska kassar via REKO vid samma tid som vi lämnar ut prenumerationskassarna. Är då REKO-kassarna undantagna men inte prenumerationskassarna trots att det är samma innehåll?
Vi säljer ibland potatis på Nolbygårds Matmarknad. Det är inte många kilo på ett år. Spårbarheten är enkel då jag som odlar potatisen står på plats och säljer direkt till mina kunder. Kräver denna verksamhet en avgift på 750 kronor?
Hur är det tänkt att vi som bedriver en diversifierad verksamhet ska kunna hålla koll på alla regler? Har Jordbruksverket planer på att starta register för tomater, gurka, paprika, squash, pumpa, spenat osv i framtiden? Bör vi gå in på Jordbruksverkets sida och söka på varje gröda med viss regelbundenhet så vi inte missar någon regel?
Vi odlar fem bäddar potatis. Varje bädd är 12 kvadratmeter vilket ger 60 kvadratmeter potatisodling. 750 kronor är en ganska dryg avgift för den ytan.
Det ska bli spännande att höra Jordbruksverkets motivering till sin skrivning.
Edit: Jordbruksverket har nu ändrat på webben. Se nytt inlägg.
Nu kanske vi är lite part i målet i den frågan men vi rekommenderar verkligen alla att tillverka egna pommes. Vi har gjort det i några år nu och det har blivit en årlig tradition som tar oss cirka fyra timmar. Vi odlar en del potatis själva men mest färskpotatis som inte är lämpligt i det här fallet. Istället beställer vi numer en tiokilos säck mjölig potatis ifrån en lokal potatisodlare som inte sprutar sin potatis med kemikalier.
På vår REKO-ring finns två potatissäljare och det konstiga är att den som sprutar sin potatis med kemikalier är den som säljer mest trots att den kör långt och odlar storskaligt medan den lilla lokala som inte sprutar med kemikalier inte säljer lika mycket. Det har jag väldigt svårt att förstå.
Vi ber om att få så stora potatisar som möjligt och brukar alltid få riktiga bjässar som gör jobbet att skala mycket enklare.
Sedan skär vi potatisen på mandolinen. Det är inte helt smidigt då man får ta i en del och de stora potatisarna ofta lossar från hållaren. Då blir man frestad att köra utan hållare och det kan ibland straffa sig. Den här gången var det Jonas som började tänka på annat och tog två extra drag med mandolinen. Två sår i tummen och en hel del blod. Inte värre än att två sårtejper och plåster räckte men det känns lite onödigt.
Alla potatisstavarna lägger vi i vatten så de inte ska mörkna. Sedan kokar vi dem i åtta minuter i vatten med salt och ättika i. Därefter breder vi ut dem på brickor så de får svalna innan vi friterar dem första gången i två minuter. Sedan lägger vi ut dem på brickor igen så de får svalna innan vi stoppar in dem i frysen för att styckfrysas. Första året styckfrös vi inte utan la ner dem i påsar direkt. Det gjorde att vi fick ut klumpar av friterade potatisstavar som var mycket svåra att få isär inför fritering nummer två.
När de legat i frysen en stund så att ytan är frusen så kan man lägga över dem i påsar som vi sedan förvarar i frysen. När vi vill äta pommes frites tar vi upp en påse och friterar till önskad färg vilket brukar ta mellan 3-5 minuter. Det är otroligt gott och slår alla köpepommes vi har prövat. Våra pommes innehåller bara potatis kokad i vatten med ättika och salt, friterad i raps och majsolja. Vi vet dessutom att potatisarna inte kommer ackompanjerade av kemiska bekämpningsmedel.
Max ”pommes” eller crispy fries innehåller: potatis, vegetabilisk olja (förmodligen palmolja då det inte specificeras), modifierad potatisstärkelse, majsstärkelse, rismjöl, salt, majsmjöl, färgämne (kurkumin E100, paprikaoleoresin E160c).
McDonalds pommes frites innehåller potatis, vegetabilisk olja (raps, solros), dinatriumdifosfat, dextros. ”Potatisar med tuffa namn, som Innovator och Russet Burbank” är odlade i Belgien och Holland skriver McDonalds på sin webbsida. De skriver också att ”Vår frityrolja återvinns och blir till förnyelsebart bränsle t ex till transportsektorn. Så vår pommes frites spelar en viktig roll för att fylla samhällets behov av grönare transporter.” Det är mycket greenwashing på området.
Problemet är att du inte kan veta vilka kemikalier du får i dig men du kan vara säker på att potatisen är besprutad. (En konventionell odlare sprutar sin potatis upp till tolv gånger på en säsong. ) Hade potatisen inte varit besprutad så hade kedjorna gjort en stor grej av att framhålla detta.
Våra pommes är inte bara godare än kedjornas – de är bättre på alla tänkbara sätt. Nu har vi nästan tio kilo i frysen som väntar på att bli friterade en sista gång. Lite gick åt idag till lunchen när vi ändå hade fritösen framme.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
Det är bra att vara många när man gör tunga jobb. Hela säsongen har trädgården varit uppgrävd för att vi ska få vatten till ladugården igen. Den gamla ledningen har rostat sönder och eftersom vi gör om det mesta så bestämde vi oss även för att gräva ner en helt ny vattenledning från pannrummet till ladugården.
Sedan kom säsongen... Vinterfoder ska slås, honung ska slungas, grönsaker ska odlas... Då får sådana här jobb ligga i träda och vi har burit vatten i vattenkannor till djur och förodling.
Inte helt rationellt men så blir det ibland när inte tiden hinner till. Nu är i alla fall slangen nergrävd och wwoofarna hjälper till med den sista tilljämningen innan allt är klart.
Wwoofer @carolineallieri lämnade gården för nya äventyr idag. Filmen är hennes sammanfattning av vistelsen. Tack för besöket och lycka till på nästa ställe😀. #wwoof #wwoofsweden
4 juli 17-23 är det återigen dags för den pengafria puben - Glada Grisen på Östängs gård.
Konceptet är enkelt. Alla tar med sig något som de tycker ska finnas på en trevlig pub och sedan delar vi på det som finns. Inga pengar byter ägare och du kan inte i förväg veta vad som kommer att ske. Kanske har någon med sig något att dricka och någon annan något att äta. Det brukar lösa sig och bli en trevlig kväll.
Det spelar inte någon roll om du är stammis eller om du aldrig varit med förut. Alla är välkomna. Vi startar klockan 17 och håller på till 23 men du kommer och går när du vill.
#nätverkande #Gladagrisen #denpengafriapubengladagrisen
Stadspicknick när alla wwoofarna följde med till marknaden i torsdags. @nickiguess2 tog sedan sin packning och gav sig av hem till Storbritannien. Tre wwoofare kvar och till helgen kommer två nya. Det är så intressant att se hur människor från vitt skilda bakgrunder, med olika intressen och olika mål i livet blir vänner på vår gård. Det händer så mycket när man jobbar praktiskt ihop.
#wwoofsweden #nätverkande
En ny del av gården börjar ta form. Vi kallar den än så länge för wwoofträdgården. Tanken är att ge wwoofarna fler platser att hålla till på på kvällar och helger. Här ska vi plantera mer ätbart och skapa fler rum samt ett utekök.
#wwoof #wwoofsweden
Ibland sätter sig en svärm på en gren där det är lätt att skaka ner bina i en låda men här har svärmen satt sig på en stolpe som gör uppgiften svårare. Jonas samlar försiktigt upp bina med en mjuk borste och skakar ner dem i lådan.
Tack @carolineallieri for the pictures
#detsvärmariår
Sjätte svärmen för i år. Det verkar som om vi har ett samhälle som är extra benäget att svärma och vi var lite för långsamma på att ta hand om problemet. Vi kunde gett dem mer plats eller tagit bort svärmcellerna i tid.
Nu får vi fler samhällen men vi har tappat i honungsproduktion under svärmperioden i de här samhällena.
#bisvärm #snällabin
Våra wwoofare har idag varit ute med Jonas på betet för att trimma under staketen i fårhagarna. En syssla som måste göras flera gånger i början av säsongen om eltråden ska ha tillräckligt med spänning för att hålla fåren inne i hagen.
#wwoofsweden #wwoof #workingtogether