Nu kanske vi är lite part i målet i den frågan men vi rekommenderar verkligen alla att tillverka egna pommes. Vi har gjort det i några år nu och det har blivit en årlig tradition som tar oss cirka fyra timmar. Vi odlar en del potatis själva men mest färskpotatis som inte är lämpligt i det här fallet. Istället beställer vi numer en tiokilos säck mjölig potatis ifrån en lokal potatisodlare som inte sprutar sin potatis med kemikalier.
På vår REKO-ring finns två potatissäljare och det konstiga är att den som sprutar sin potatis med kemikalier är den som säljer mest trots att den kör långt och odlar storskaligt medan den lilla lokala som inte sprutar med kemikalier inte säljer lika mycket. Det har jag väldigt svårt att förstå.
Vi ber om att få så stora potatisar som möjligt och brukar alltid få riktiga bjässar som gör jobbet att skala mycket enklare.
Sedan skär vi potatisen på mandolinen. Det är inte helt smidigt då man får ta i en del och de stora potatisarna ofta lossar från hållaren. Då blir man frestad att köra utan hållare och det kan ibland straffa sig. Den här gången var det Jonas som började tänka på annat och tog två extra drag med mandolinen. Två sår i tummen och en hel del blod. Inte värre än att två sårtejper och plåster räckte men det känns lite onödigt.
Alla potatisstavarna lägger vi i vatten så de inte ska mörkna. Sedan kokar vi dem i åtta minuter i vatten med salt och ättika i. Därefter breder vi ut dem på brickor så de får svalna innan vi friterar dem första gången i två minuter. Sedan lägger vi ut dem på brickor igen så de får svalna innan vi stoppar in dem i frysen för att styckfrysas. Första året styckfrös vi inte utan la ner dem i påsar direkt. Det gjorde att vi fick ut klumpar av friterade potatisstavar som var mycket svåra att få isär inför fritering nummer två.
När de legat i frysen en stund så att ytan är frusen så kan man lägga över dem i påsar som vi sedan förvarar i frysen. När vi vill äta pommes frites tar vi upp en påse och friterar till önskad färg vilket brukar ta mellan 3-5 minuter. Det är otroligt gott och slår alla köpepommes vi har prövat. Våra pommes innehåller bara potatis kokad i vatten med ättika och salt, friterad i raps och majsolja. Vi vet dessutom att potatisarna inte kommer ackompanjerade av kemiska bekämpningsmedel.
Max ”pommes” eller crispy fries innehåller: potatis, vegetabilisk olja (förmodligen palmolja då det inte specificeras), modifierad potatisstärkelse, majsstärkelse, rismjöl, salt, majsmjöl, färgämne (kurkumin E100, paprikaoleoresin E160c).
McDonalds pommes frites innehåller potatis, vegetabilisk olja (raps, solros), dinatriumdifosfat, dextros. ”Potatisar med tuffa namn, som Innovator och Russet Burbank” är odlade i Belgien och Holland skriver McDonalds på sin webbsida. De skriver också att ”Vår frityrolja återvinns och blir till förnyelsebart bränsle t ex till transportsektorn. Så vår pommes frites spelar en viktig roll för att fylla samhällets behov av grönare transporter.” Det är mycket greenwashing på området.
Problemet är att du inte kan veta vilka kemikalier du får i dig men du kan vara säker på att potatisen är besprutad. (En konventionell odlare sprutar sin potatis upp till tolv gånger på en säsong. ) Hade potatisen inte varit besprutad så hade kedjorna gjort en stor grej av att framhålla detta.
Våra pommes är inte bara godare än kedjornas – de är bättre på alla tänkbara sätt. Nu har vi nästan tio kilo i frysen som väntar på att bli friterade en sista gång. Lite gick åt idag till lunchen när vi ändå hade fritösen framme.
