Kategori: recept (Sida 1 av 2)

Kefir istället för morgonyoghurt

Vi har länge funderat över att ersätta morgonyoghurten med något annat som inte innebär att vi bär hem mejeriprodukter i kartong. Just nu gör vi ett försök med kefir och hälften av oss tycker att det funkar utmärkt. Kefiren har en helt annan smak än yoghurt och det kan ta en tid innan man vant sig. Kefirgrynen består av mjölksyrebakterier, jäst och ättiksyrabakterier och kulturen anpassar sig efter vilket kök den befinner sig i. Det sägs att det innebär att det blir godare med tiden.

Fortsätt läsa

Svartvinbärspaj

Just nu svämmar buskarna över med vinbär så vi plockar massor. Vi är mest förtjusta i våra svarta vinbär och gör framför allt sylt på dem. Det äter vi på frukostyoghurten varje morgon så där behövs cirka åtta liter svarta vinbär för att täcka årsbehovet av sylt. Under själva säsongen ersätts sylten med färska bär men den säsongen är ju inte så lång.

Vi gör också en hel del pajer på bär och då använder vi enklast möjliga ”recept”. Jag skriver recept inom citationstecken för det finns inte egentligen något riktigt recept utan det mesta höftas.

Vi börjar alltid med att sprida ut bären i en pajform.

Idag valde vi att sprida ut lite havregryn ovanpå bären för det passar bra när bären är just svarta vinbär. Vi använder samma pajmetod när vi gör äppelpaj och rabarberpaj men de blir godare utan havregryn. Sedan blandar vi lika delar socker och vetemjöl i en skål och häller ut det i pajformen som ett tunt lager. Det går åt ungefär två deciliter av varje.

Därefter hyvlar vi smör som läggs ut som ett täckande lager över mjölblandningen. Smöret bör komma direkt ur kylen och hyvlas då enkelt med en osthyvel. Smöret ska täcka mjölblandningen.

Sedan gräddas pajen i ugnen i 175 grader i cirka 30 minuter. Det blir kanongott med glass eller vaniljsås till. I morgon ska vi ha fika till många personer och vi vet inte om någon har någon allergi eller matkänslighet så till en av pajerna ersatte vi smöret med veganskt ”smör” och vetemjölet med glutenfri mjölmix. Det blir inte lika gott men gott.

Funkia – Hosta

I de flesta trädgårdar växer funkia eller hosta som växten också kallas.

De odlas för sina vackra blad och det finns mängder av olika varianter av funkior med olika bladfärg och mönster.

Vi har fått en mängd plantor från en långgranne som gjorde om i sin trädgård men vi har också köpt en och annan planta för att få fler varianter.

Funkior tillhör sparrissläktet och är ätbara vilket få känner till. När våren kommer så tittar funkiorna upp tidigare än sparrisen och det är de tidiga skotten som skördas.

Utan att skada plantan så kan du skära av de första skotten som kommer och sedan växer de ut på nytt. De främsta skotten på plantan ovan åt vi förra veckan och de har redan utvecklat nya blad och kan skördas ännu en gång.

Vi har samlat på oss fler och fler funkiaplantor och kan nu äta så mycket funkiaskott vi mäktar med.

Allra godast blir de om de fräses i smör i pannan, kryddas med salt och peppar och får lite riven parmesan över sig.

Fantastisk god vårprimör som äts som grönsak på många ställen i Asien. Där odlas den också i växthus för att få riktigt tidiga vårskott.

Du som har en planta funkia i trädgården. Ut och skörda! Har du ännu inte någon planta så håll utkik. De finns att köpa i nästan alla blomsterbutiker och på trädgårdsmarknader. Många gånger kan man också få en bit av en planta av någon som har äldre plantor i sin trädgård. De går att dela på och plantera igen.

Våra pommes är Sveriges godaste!

Nu kanske vi är lite part i målet i den frågan men vi rekommenderar verkligen alla att tillverka egna pommes. Vi har gjort det i några år nu och det har blivit en årlig tradition som tar oss cirka fyra timmar. Vi odlar en del potatis själva men mest färskpotatis som inte är lämpligt i det här fallet. Istället beställer vi numer en tiokilos säck mjölig potatis ifrån en lokal potatisodlare som inte sprutar sin potatis med kemikalier.

På vår REKO-ring finns två potatissäljare och det konstiga är att den som sprutar sin potatis med kemikalier är den som säljer mest trots att den kör långt och odlar storskaligt medan den lilla lokala som inte sprutar med kemikalier inte säljer lika mycket. Det har jag väldigt svårt att förstå.

Vi ber om att få så stora potatisar som möjligt och brukar alltid få riktiga bjässar som gör jobbet att skala mycket enklare.

Sedan skär vi potatisen på mandolinen. Det är inte helt smidigt då man får ta i en del och de stora potatisarna ofta lossar från hållaren. Då blir man frestad att köra utan hållare och det kan ibland straffa sig. Den här gången var det Jonas som började tänka på annat och tog två extra drag med mandolinen. Två sår i tummen och en hel del blod. Inte värre än att två sårtejper och plåster räckte men det känns lite onödigt.

Alla potatisstavarna lägger vi i vatten så de inte ska mörkna. Sedan kokar vi dem i åtta minuter i vatten med salt och ättika i. Därefter breder vi ut dem på brickor så de får svalna innan vi friterar dem första gången i två minuter. Sedan lägger vi ut dem på brickor igen så de får svalna innan vi stoppar in dem i frysen för att styckfrysas. Första året styckfrös vi inte utan la ner dem i påsar direkt. Det gjorde att vi fick ut klumpar av friterade potatisstavar som var mycket svåra att få isär inför fritering nummer två.

När de legat i frysen en stund så att ytan är frusen så kan man lägga över dem i påsar som vi sedan förvarar i frysen. När vi vill äta pommes frites tar vi upp en påse och friterar till önskad färg vilket brukar ta mellan 3-5 minuter. Det är otroligt gott och slår alla köpepommes vi har prövat. Våra pommes innehåller bara potatis kokad i vatten med ättika och salt, friterad i raps och majsolja. Vi vet dessutom att potatisarna inte kommer ackompanjerade av kemiska bekämpningsmedel.

Max ”pommes” eller crispy fries innehåller: potatis, vegetabilisk olja (förmodligen palmolja då det inte specificeras), modifierad potatisstärkelse, majsstärkelse, rismjöl, salt, majsmjöl, färgämne (kurkumin E100, paprikaoleoresin E160c).

McDonalds pommes frites innehåller potatis, vegetabilisk olja (raps, solros), dinatriumdifosfat, dextros. ”Potatisar med tuffa namn, som Innovator och Russet Burbank” är odlade i Belgien och Holland skriver McDonalds på sin webbsida. De skriver också att ”Vår frityrolja återvinns och blir till förnyelsebart bränsle t ex till transportsektorn. Så vår pommes frites spelar en viktig roll för att fylla samhällets behov av grönare transporter.” Det är mycket greenwashing på området.

Problemet är att du inte kan veta vilka kemikalier du får i dig men du kan vara säker på att potatisen är besprutad. (En konventionell odlare sprutar sin potatis upp till tolv gånger på en säsong. ) Hade potatisen inte varit besprutad så hade kedjorna gjort en stor grej av att framhålla detta.

Våra pommes är inte bara godare än kedjornas – de är bättre på alla tänkbara sätt. Nu har vi nästan tio kilo i frysen som väntar på att bli friterade en sista gång. Lite gick åt idag till lunchen när vi ändå hade fritösen framme.

« Äldre inlägg

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑