Äntligen dags för andra kurstillfället på skogsträdgårdskursen. Första gången träffades vi i studiefrämjandets lokaler och hade ett teoretiskt kurstillfälle så idag var första gången som deltagarna var på Östängs gård. Vi började med fika medan vi väntade på att alla skulle komma.
Sedan var det dags för en rundvandring för att alla skulle få klart för sig var alla trädgårdsredskap och verktyg finns samt få en första titt på dammarna och den yta där vi tänker oss att anlägga skogsträdgården. Vi pratade om solinstrålning, vilka träd som behöver tas ner och vilka träd som vi bör spara. Runt dammarna finns en del al som är kvävefixerande och kan tjäna som bra amträd åt växterna i skogsträdgården. De får stå kvar liksom en vacker ek och en vide som är bra för bin. Några tallar kommer vi dock att behöva ta ner för att de skuggar ut västersolen. Eftermiddags och kvällssol är viktiga för att ge träd och buskar så många soltimmar som möjligt.
Solen sken och platsen kändes verkligen rätt i solgasset. Men kylan kändes ändå när vi stod still och pratade så flera deltagare blev sugna på praktiskt arbete. Dags att hämta spett, greppar, spadar och grensaxar och börja undersöka och röja på platsen. Vår gamla militärkärra kom åter till användning. Ett par barn fick också plats. 
Vi provgrävde för att se vad det är för jord på platsen och kontrollerade djupet ner till berggrunden.
Bosse förklarade hur vi kunde tänka kring olika växter och diskuterade platsens för- och nackdelar. Delar av marken är rätt vattensjuk men kanske kan man utnyttja även den delen till speciella växter? Kanske kan vi bygga upp bäddar för vissa planteringar?
Deltagarna fick sedan möjlighet att bekanta sig med platsen på egen hand. Några grävde ut diket ytterligare för att mer vatten ska ledas ifrån platsen, andra röjde grenar och stockar och la på hög, några vandrade runt och funderade.
Därefter var det dags för lunchpaus. Deltagarna delade in sig i fyra grupper och började planera in de växter som vi har beställt samt gav förslag på växter de tyckte vi skulle komplettera med. Till hjälp i grupperna hade vi en del litteratur, internetsidor och naturligtvis vår kursledare Bosse som gick runt och hjälpte till.
Många av växternas om vi beställt blir väldigt stora om man inte håller efter dem och beskär dem. Vissa buskar kan bli sex meter höga. Det tänker man kanske inte på när man planerar in dem. Bosse uppmanade oss att utgå ifrån plantornas storlek i vuxet tillstånd och inte planera in för tätt. Solens strålar bör nå ner till lägre skikt också så man inte får ett helt tätt trädskikt.
Bosse bröt planeringsarbetet för att titta på träden som finns i vår trädgård för att få oss att förstå skuggning och hur stor yta varje träd faktiskt behöver.
Planeringsarbetet fortsatte och grupperna hade möjlighet att rita in på kartor och även gå upp till dammarna för att mäta och stega upp träden.
På eftermiddagen bröt vi för fika innan det var dags för redovisning och diskussion kring gruppernas förslag.
Spännande att höra hur grupperna har tänkt. Det märktes att de lyssnat på vad Bosse sagt om solinstrålning och avstånd och annat. Flera grupper hade liknande tankar men några grupper hade tänkt helt annorlunda. Det är alltid bra när fler tänker och man får en möjlighet att pröva sina egna tankar mot andras.
Vi avslutade med att testa lite jord och vatten från bäcken med Bromtymolblått vilket väckte gamla högstadieminnen till liv hos deltagarna. Det visade gult som förväntat vilket indikerar sur jord. 
Redan nu tror vi att vi har platserna för vårt valnötsträd och våra blåbärsbuskar klara. Vi inser också att vi vill komplettera vår beställning med körsbär, mullbär, persika, hjortron och åkerbär. Till nästa gång ska vi skaffa sorknät och halm och planera in vad vi behöver stängsla för att växterna ska få vara i fred. Nästa kurstillfälle blir det mer praktiskt arbete med anläggning, stängsling och marktäckning för att det ska vara så klart som möjligt till sista gången då vi ska plantera. Vi kommer också att planera in ett besök på en plantskola i Mölnlycke för att kompletteringsköpa de växter vi vill ha.
Idag har beställningen gått iväg till Wildobstschnecke (
Den kan tydligen bli fem meter hög men kan klippas hårt och klarar sig i alla fall. Den blommar i maj/juni med gula blommor och sedan bildas ärtskidor med frön. På vissa sidor på Internet så hävdar man att de är goda men på andra låter det som om de inte smakar speciellt mycket alls. På 
Årets fröbeställning till Runåbergs fröer är skickad. Tanken är att i år anlägga 24 bäddar a 5*1.20 där grisarna nu bökar. Där finns rätt så mycket kvickrot så grisarna har en hel del jobb kvar att göra. Tjälen i marken hindrar dem att göra ett bra jobb just nu men de försöker trots allt att böka i snön. Kvickroten de inte får bort får vi gräva bort för hand och det kommer inte att bli ett lätt jobb. Vi har gjort samma jobb på den kolonilott vi hade förut. Det var sandjord även där vilket underlättade grävningen men det var tufft trots allt. Planen är att gräva en bädd om dagen, tre dagar i veckan under mars/april. Kanske blir det helt omöjligt. Känns lite djärvt att lägga ut planen här på bloggen ifall det går åt skogen. Det kan ju hända att vi har tagit oss vatten över huvudet och inte lyckas alls utan står med massor av fröer över och bäddar kvar att gräva. Det är väldigt lätt att bli inspirerad när man läser frökataloger och beställa för mycket. Fick tips av en vän härom dagen om att man kan frysa ner sina fröer om man får över och då kändes det inte lika farligt att skicka iväg denna beställning som är den absolut största vi någonsin skickat iväg. Ska dessutom beställa ytterligare några sorter av morot och grönkål men de är tillfälligt slut på Runåbergs så det får vänta. Kvar att beställa sedan är också gröngödslingsgrödor. Utöver fröerna nedan så har vi själva tagit frö från anisisop, ringblommor, krasse, gurkört, dill, persilja och tagetes. Att ta egna frön känns roligt men är något vi måste utveckla för att få ner priset på fröer till ett annat år. Kan verkligen rekommendera boken Runåbergs fröer för dig som vill läsa på om grönsaker och om hur man sparar sina egna fröer.
