Idag har vi haft Ler-Ulf på besök. En fantastiskt hjälpsam människa som vi tog kontakt med i onsdags för första gången och som dök upp idag, fredag. Vi kände oss mycket osäkra på vad som var rätt och fel med våra gamla väggar och det var riktigt skönt att få lite tips och råd.
Ler-Ulf kan prata länge om lera, underlag, blandningar, arbetsmetoder, lerans egenskaper och så vidare. Vi diskuterade tjocklek på lera, olika lager och huruvida vi ska riva ner all lera eller ej.
Det visade sig att leran på våra väggar har varit väl tunn så Ulf rekommenderade oss att lägga på tjockare lager i tre steg. Vi bör ta bort all lera från de två ytterväggarna och börja om från början. Först ett lerklister med uppvispad lera, sand och lite fibrer som man lägger i ett tunt lager på max fem millimeter. Syftet med det lagret är att fästa ordentligt vid underlaget. Innan vi lägger på det ska vi borsta av ytan men vi behöver inte göra några fler huggmärken utan kan räkna med att leran fäster på underlaget. Där det är stora hålrum ska vi lägga på lerklistret och lägga i en träbit och sedan klistra igen. Klisterlagret ska inte torka mer än en liten stund. Innerväggarna däremot kan vi låta leran sitta kvar på. Där det är mycket tapet kvar bör vi försöka få bort så mycket som möjligt och om det inte går rugga upp ytan för att få bästa vidhäftningsförmåga. Det finns ju en risk att tapetklistret släppen när det blir blött och då kan det bli en bubbla. Sprickor och där det fattas fyller vi helt enkelt ut med grovputs och det lägger vi sedan också i ett lager över hela väggen.
Runt fönstren behöver vi sala upp med bredare ”lister” så vi har något att putsa emot.
Det är inte någon nackdel att ha tjockare med lera på väggarna då leran har en bra vattenbuffrande förmåga. Fukt i ett badrum tas till viss del upp av lerlagret och återges sedan till rummet när luften torkar.
Vi kommer att bygga ut väggen så den kommer att hamna i liv med pärlspontspanelen. Övergången sätter vi sedan en list för. Vi diskuterade även vilken slutfinish vi skulle välja på väggen och Ulf rekommenderade en öppen färg alternativt att man väljer ett finputslager med pigment i.
Sedan gick vi till pannrummet och kände på vår lera. Där har vi lagt i blöt både vår uppgrävda lera som vi använde för att mura växthusväggen och gammal nedhackad lera från väggarna. Vi diskuterade konsistens och blandningar. Därefter gick vi och besiktigade de olika varianter av sand och kross som vi har liggande. Natursand, stenmjöl och den extremt fina fraktion stenmjölspulver som vi använder i odlingen. Vi tog även en titt på sågspån som kan komma till användning men som kanske behöver kompletteras med kutterspån. Vi kommer att göra olika blandningar för de olika lagren. Generellt kan man ha som regel att de mineraliska materialet man använder inte ska vara större än en tredjedel av lagrets tjocklek. Ska man lägga en grovputs på tre centimeter så får inga partiklar i grovputsen vara större än en centimeter. Ska man lägga en tre millimeter finputs så bör inga partiklar vara tjockare än en millimeter.
Vi kommer förmodligen att använda oss av:
Kutterspån
Sågspån
Hackad halm
Sand
Stenmjöl
Stenmjölspulver
Gammalt bruk
ekofiber
Lin
Lera
Vatten
Det mesta har vi redan hemma och det känns bra att använda naturliga material från trakten.
På eftermiddagen var vi i Västra Bodarne och hämtade en tvångsblandare som vi har fått låna och sedan är det bara att sätta igång. Nu känner vi oss mycket säkrare på hur vi ska göra.
Stort tack till Ler-Ulf som ställde upp med kort varsel. Vi får se om vi klarar oss eller om vi får kalla in honom i panik.
Just nu har vi 22 individer. Åtta bagglamm, sex tacklamm och åtta tackor. De har gått tillsammans hela säsongen fram tills vi skiljde lammen från tackorna för ett tag sedan. Tackorna fick då lite sämre bete så de sinade snabbt.
I måndags så skulle fårklippar-Magnus komma hit och klippa våra får och då är det bara de som vi ska behålla som ska klippas. De som ska gå till slakt ska ha hela pälslängden kvar. Sedan klipps fällarna på garveriet förutom de allra bästa som får behålla hela sin hårlängd.
Vi ska slakta tre av våra tackor och rekrytera fyra av tacklammen. Bagglammen och två av tacklammen ska gå till slakt. Inför klippningen samlade vi därför ihop alla djuren för att sortera om dem. Det brukar nu mer inte vara några problem men i år har vi haft en tacka, Hedda med två lamm, Ingo och Irmeli, som har betett sig mycket märkligt. Hon har helt enkelt inte känt sig som ett flockdjur. Vi har fyra hagar som gränsar till varandra som vi flyttar djuren emellan. Hela sommaren så har den här tackan valt att vara i en annan hage än resten av flocken. Har vi flyttat flocken in i hagen där hon går så har hon samma dag rymt över till en annan av våra hagar. Hon har inte rymt utanför hagsystemet, bara inom det. Det har inte stört oss så vi har låtit henne hållas.
Eftersom vi inte har vallhund så samlar vi in och flyttar våra får genom att gå före med en hink med säd. Det fungerar klockrent på flocken för när en börjar springa så hänger de andra med. Men om man inte känner sig som ett flockdjur så fungerar det sämre.
Vi samlade in alla djuren på stora betet men när vi räknade in dem så saknades Hedda, Irmeli och Ingo. Jonas gick då och letade i en hage där de andra inte var och längst bort vid busshållplatsen hittade han dem. Han lockade med korn och de följde med bit för bit allt närmare resten av flocken. När Hedda fick syn på grindsystemet och de andra djuren så stannade hon och tittade en lång stund. Sedan tittade hon på sina två lamm och så vände hon helt om och gick iväg.
Det var bara att släppa henne för eftersom de alla tre ska gå till slakt så behövde vi inte ha in dem för klippning.
Nu för tiden bygger vi upp ett grindsystem som en åtta eftersom det gör det lätt att sortera djuren. Vi såg först till att alla bagglammen hamnade i en fålla och lastade dem sedan på hästsläpet och körde iväg dem till en egen hage där de kommer att gå och beta fram till slakt.
De är rätt stökiga vid det här laget så det är skönt för tackor och tacklamm att slippa dem. Sedan lastade vi på dem som skulle klippas och körde upp dem till stallet.
När fårklippar-Magnus anlände så gick allt som vanligt väldigt smidigt och får efter får blev klippta.
Vi hade dessutom vår långgranne Juz på besök för att träna på att hantera får inför att de själva skall skaffa.
De nyklippta fåren får nu välja om de vill vara ute eller inne och inne har de en mysig halmbädd att boa in sig i om det blir kallt på nätterna.
Det är bra att klippa dem inför baggsläppet i början av november för när de blir av med pälsen så äter de mer och det är bra inför betäckningen.
När Magnus åkt hem klippte Jonas och Juz klövarna på alla tackorna. Sedan gick de ut för att få tag på Hedda, Irmeli och Ingo och det gick bra till att börja med. De fick på Hedda ett halsband men sedan drog hennes lamm Irmeli och Ingo iväg. De är väldigt skygga så då lät vi dem vara och tog hem Hedda. Eftersom hon är rätt rymningsbenägen så satte vi henne tillsammans med de tackor vi ska behålla eftersom vinterhagarna har fårstängsel runt sig i stället för eltrådar.
Vi öppnade sedan grindarna mellan den fållan där tackor och tacklamm som ska slaktas går så att det blir fritt ut mot de hagen där Irmeli och Ingo dragit iväg. Tanken med det var att de utan sin mamma skulle söka sig till gruppen då de inte vill vara ensamma och det fungerade. Nästa morgon så var det en liten flock i hagen. Lammen ha de sökt sig till de tre tackorna
Irmeli och Ingo är födda flera veckor efter de andra lammen. Sent på våren när vi egentligen redan hade velat släppa ut flocken på bete. När en tacka lammat får hon först vara själv med sina lamm i en box innan de släpps ut i en gemensam fålla där de kan bekanta sig med de andra lammen. I våras blev det inte så för den här gruppen då de föddes så sent utan de fick gå i princip direkt från sin lammningsbox ut på bete. Det har sedan straffat sig så den lilla familjen har hållit sig helt för sig själva hela säsongen. Vi har härmed lärt oss från ytterligare ett misstag.
Idag har jag haft mina adepter på säsongssummeringsbesök här på Östäng. Nicklas, Malin, Valera och Vasilika var på besök. Jag handleder dem inom ett projekt som Hushållningssällskapet leder. Ett bra projekt med ett mycket fritt upplägg som gör att jag och mina adepter lägger upp det hela som vi vill utefter hur det passar oss. Vi som är handledare inom projektet har 2-4 adepter var och upplägget i de olika grupperna skiljer sig mycket åt.
I vår grupp började vi med en träff här på Östäng. Sedan har gruppen hållit ihop och vi har träffats hemma hos var och en. Även om det är jag som ska vara handledare så har gruppen utvecklats så att vi allihop har nytta av varandra.
Utöver träffarna hemma hos deltagarna kommunicerar vi i en chattgrupp på facebook och ibland även via videomöte.
Idag stod säsongssummering på programmet. Vi började med kaffe för vissa hade åkt långt sedan gick vi laget runt och var och en fick berätta om vad som fungerat bra den gångna säsongen men också lyfta det som inte fungerat.
Sedan gick vi en sväng på gården och tittade på olika utrymmen och på odlingen.
Även om de allihop har varit här förut så är det en annan säsong nu och de har också andra ögon att titta med eftersom erfarenheten är så mycket större än sist.
Det är ett kul projekt att vara med i. Jag lär mig mycket och blir sporrad dels att ta reda på mer varför saker fungerar eller inte fungerar men också till att pröva nya saker. Det är också väldigt roligt att följa andra odlares verksamhet och utveckling på lite närmare håll än annars. Bra initiativ av hushållningssällskapet!
Inom omställningsrörelsen brukar man säga att när politikerna väl gör någonting så är det för lite och för sent. Det är inte så konstigt eftersom det är svårt att fatta tuffa beslut i en demokrati. Är man för radikal som politiker så får man inte fortsätta ha makt. Men ibland blir det väl lamt…
Häromdagen var det en helsidesannons i vår lokaltidning från MSB. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Melleruds kommun hänger på och lägger upp en video som också producerats av MSB på sin facebooksida.
Inget ont om Andrés morötter men de kommer inte att räcka till dem som bor i huset bakom. I annonsen ges ett exempel på en kris, att IT-systemet har drabbats av en störning. När det gör det så kan André inte handla så då kan han istället äta sina morötter. På allvar?
Kontrasten mellan allvaret i situationen och förslaget på en lösning gör att det nästan blir komik. Men det är ju inte det minsta lustigt. Hur gick snacket när annonserna gjordes? Förmodligen var det ursprungliga förslaget lite mer verklighetsnära och kunde uppfattats som att det finns en framtida fara. Det är visserligen förmodligen det som MSB egentligen vill säga, ”Du måste se till att dina barn får mat även om affären inte kan sälja till dig”, men de vågar inte.
På MSB:s hemsida står det bland annat: ”Det sker idag ingen statlig beredskapslagring av livsmedel i Sverige, och det finns inget utpekat ansvar på en statlig myndighet att säkerställa tillgången till livsmedel.”
Så det är upp till dig själv. Du ska kanske bli kompis med André?
Budskapet är kanske tänkt för att läsas mellan raderna? De som fattat, de fattar. Övriga får skylla sig själva när butiken inte kan förse folk med mat.
De här annonskampanjerna måste kostat miljontals kronor med tanke på att det har varit layoutare, filmare, reklamare m.fl. inblandade förutom att det kostar mycket med helsidesannonser i mängder av lokalpress. Kunde de pengarna satsats bättre?
Om vi ska se till att vi har mat vid en mycket tillfällig kris som en störning i IT-systemet eller en lite längre kris som kanske varar några veckor då våra gränser stängs av någon anledning så tänker vi att det finns andra åtgärder som skulle ge mer effekt såsom:
ge kommunerna i uppdrag att anställa småskaliga grönsaksproducenter såsom Göteborgs stad har gjort på modellodlingen i Angered.
ge kommunerna i uppdrag att säkerställa att de handlar upp så mycket lokalt som möjligt (jo det går trots upphandlingsregler)
ge kommunerna i uppdrag att avsätta mark till odlingslotter så alla medborgare som vill får möjlighet att odla i närområdet
uppmana allmännyttan att avsätta mark/pallkragar för att de som bor i området skall kunna odla
se över tillgång på fröer inom Sverige
ge hushållningssällskapet i uppdrag att upprätta verktygshubbar för utlåning av tvåhjulstraktorer och andra redskap för de som vill påbörja småskalig grönsaksproduktion
inrätta ett startstöd som kan ges till småskaliga livsmedelsproducenter som fyllt 26 år
göra om investeringsstödet för jordbruksföretag inom råvaruproduktion så det blir möjligt att söka för belopp under 100 000, som även gäller för begagnade redskap samt förenkla ansökningsförfarandet till ett minimum
uppmana kommuner att ställa någon plats i kommunen till förfogande för de som vill sälja lokalproducerade livsmedel samt se till att det utfärdas ett generellt polistillstånd för dessa aktiviteter och att aktiviteten är kostnadsfri
stötta REKO-ringarna så de som vill alltid har rätt att bedriva direktförsäljning på dessa platser
skriva in någonting i styrdokumenten för grundskolan om att eleverna ska få förståelse för hur mat blir till och att de lär sig att odla, konservera och förädla livsmedel.
Det är mycket positivt att MSB äntligen vaknat och börjat jobba med vår livsmedelssäkerhet men det känns lite yrvaket när man idag den 6 oktober hittar följande text på MSB:s sida:
Annars hade just deras målbild varit mycket intressant att läsa. Hur många morötter behöver André odla? Eller om vi vänder på frågan, hur många André behöver Sverige? Det är dessutom lite lustigt att de tar just morötter som exempel då det är en av de få saker som vi är nästan självförsörjande på.
Värt att notera är dock att procentsatserna ovan förmodligen skulle minskas till nära noll på alla livsmedel om tillgången på fossil energi ströps. Få matvaror som inte produceras på hushållsnivå kan fortsätta produceras om vi inte har drivmedel till traktorer och andra maskiner. Det finns i princip inga tyngre maskiner inom jordbruket som drivs fossilfritt.
Jordbruksverket har också saker att säga om livsmedelssäkerhet. Under rubriken ”Hela kedjan från jord till bord måste fungera” står det bland annat ”En enskild faktor som skulle få stor påverkan i en kris är brist på drivmedel, eftersom behovet av transporter är stort. Till exempel så producerar Sverige tillräckligt mycket spannmål för vår egen konsumtion, men om det inte finns drivmedel kan inte spannmålet köras till kvarnen för att malas och mjölet kan inte köras ut till bagerier och butiker.”
Jordbruksverket antyder att vid en drivmedelsbrist kommer vete att sås, ogräsbekämpas, skördas och torkas utan diesel. Det vet naturligtvis att det inte blir något spannmål alls vid en brist på drivmedel. Kanske väljer de exemplet med kvarnen för att även barn ska förstå men det gör att allvaret försvinner och återigen lutar det åt komik. Vetet går ju att äta av dem som nära åkern om det produceras. De kan koka eller mala med vad som helst för att äta det. Men utan diesel så blir det inget spannmål. Det blir heller inget biodrivmedel då även det produceras med hjälp av diesel.
Förutom att satsa på André så verkar det hittills mest vara byråkratiska lösningar hos MSB. De är kanske bra men svåra att överblicka. T.ex. ”En högre regional nivå inrättas genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.”
Den här typen av organisation kan vara viktig men den kostar pengar för samordnare, kommunikatörer, datorer, nya loggor, möbler, IT-system m.m. Kanske kunde en del av de pengarna använts till listan ovan?
Det är lite svårt att veta vad MSB vill säga. Vi ser två olika tolkningsar:
MSB vill tipsa om hur vi ska klara av en kris
MSB vill, på samma sätt som de tidigare gjort, berätta för alla svenskar att det är upp till var och en att inte svälta vid en längre kris.
Om syftet är budskap 2 så är budskapet lite dolt, men ändå enkelt.
Om budskapet är 1 så är MSB i början på ett rejält misslyckande. Om de vill leda Sverige till en påtaglig livsmedelssäkerhet så har de oddsen emot sig. De som arbetar med saken på MSB är säkerligen både intelligenta och välutbildade men frågan är hur mycket närkontakt med råvaruproduktion och lantbruk de har. Förstår de hur hårt reglerad produktionen är och hur många lagar och regler som lantbrukare behöver förhålla sig till? Förstår de hur hårt primärproducenter sliter för att få tiden och ekonomin att gå ihop? Har de någon förståelse för hur lite livsmedel som faktiskt skulle finnas tillgängliga vid ett drivmedelsstopp?
Vi har lagar som reglerar foderursprung, arbetstider, markanvändning, gödselhantering, vattenkvalitet, EU-anpassning, byggnadsgodkännande, djurregister, djurtransporter, slaktinspektioner, kyltemperaturer mm. etc. osv. Dessa lagar är bra eftersom de minskar risken för att djur eller människor far illa. Vid en krissituation kommer lagarna däremot att göra det mycket svårt att snabbt få fram mer mat. När krisen blir tillräckligt djup tappar stat och myndigheter greppet, då är läget ett annat och människor kommer helt enkelt att strunta i regler. Det kloka kanske hade varit att, utan att tumma på djur och människors situation, försöka ta tag i regelstyrning och annat som sätter käppar i hjulet på producenterna redan nu innan vi får en kris. Det finns t.ex. regler som säger att om du har fler än 50 hönor måste du stämpla dina ägg även om du bara säljer direkt till kund vilket gör att många skaffar 49 hönor. Kanske kunde en del avgifter för att vara med i olika register eller för olika kontroller osv. tas bort? Många gånger är det EU:s direktiv som ligger bakom regelkrångel. Det måste finnas kreativa och intelligenta sätt att hantera dem och inte bara ryggmärgsmässigt skicka krånglet neråt i producentledet.
Det är kanske när både MSB och Jordbruksverket förminskar problemet och talar till oss som om vi vore barn, som det verkligen finns anledning att bli orolig? Om MSB:s kampanj och Jordbruksverkets information är det som ska bereda oss på en eventuell kris är det dags att vi tar tag i saken själva. Myndigheterna är uppenbarligen illa skickade att möta ett stort allvar. Det de gör är uppenbarligen för lite och för sent.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
Vi har gått ner i varv och tagit jullov. 🧑🎄🎅Så här blir inte så många uppdateringar för tillfället men vi önskar alla där ute en God och Trevlig Jul och Gott Nytt År!
Idag och i morgon 14-15 december hittar ni oss i Gräfsnäs Slottspark. Det är sista julmarknaden för i år och vädret ser ut att vara med oss. Gräfsnäs slottspark är en mysig plats och den här helgen blir det tomteby, dans kring granen, marknad, food trucks och mycket mer. Väl värt ett besök. Passa på att göra en utflykt och samla på er lite julstämning! Vi bjuder på provsmak av vår goda äppelmust. Jämför kall som den är direkt ur bag-in-boxen eller varm som Jonas kokat med kanelstång på morgonen.
Välkomna!
Hur ser ett enveckaskrig, enveckassmitta, enveckasextremväder ut?
Läget är illa och befolkningen invaggas i falsk säkerhet om att några konserver och torrvaror kommer hjälpa vid kris eller krig.
På bloggen skriver vi ett något upprört inlägg om de mycket olika bilder av vad vi behöver göra för att öka vår livsmedelsberedskap som förmedlas i de två broschyrerna Om krisen eller kriget kommer - där den ena har undertiteln till Sveriges lantbruksföretagare.
#msb #livsmedelsberedskap #kris #krisberedskap #lokalproduceradmat
JULKLAPPSTIPS!
Köp gamla nummer av Åter eller varför inte en prenumernation!
Känner du någon som är intresserad av självhushållning/hantverk/mat som du inte vet vad du ska köpa i julklapp till? Vår favorittidning Åter är en klockren present. På tidningens webbsida kan du botanisera bland gamla nummer och se vilka artiklar som ingår i varje. Flera av dem går att beställa som papperstidningar.
En fördel med att prenumerera på Åter är också att du kan själv välja exakt vilken summa du ger bort. Den läggs som en pott och för varje nummer som skickas ut så minskas potten. Sedan får prenumeranten ett meddelande när de behöver fylla på sin pott för att få fler nummer eller så kan de välja att avsluta sin prenumeration.
Själv läser jag helst artiklar om timmerhus och stolpverksbygge just nu. Inte för att vi har planer på att bygga något men för att det är fascinerande. Artiklar om hur man gör ost läser jag också gärna men de omsätter jag i praktiken.
#åter #tidningenåter #alternativ #julklappstips #självhushållning #stolpverk #ost #timmerhus
Just nu består livet mest av julmarknader. Kommande helg blir det Nääs fabriker för Jonas och Vikaryds julmarknad för Ylva.
Julmarknaderna är viktiga för oss små producenter så vill ni ha småskalig matproduktion på landsbygden så åk till närmaste julmarknad oavsett var du bor och handla där istället för hos de stora kedjorna. När du gör det så hamnar en större del hos de lokala producenterna och dina inköp bidrar till att hålla verksamheter vid liv. Dessutom får du unika produkter som du kanske inte hittar i din vanliga affär. Dina inköp gör större skillnad för det lilla företaget än vad du kanske tror.
Själva har vi sålt slut på det mesta men vår goda äppelmust har vi gott om. Vill ni ha grönsaker så har Ylva med sig de sista vi har kvar till Vikaryd men Jonas kör uteslutande på äppelmust på Nääs. På båda ställena bjuder vi på varm äppelmust kokad med kanelstång. Välkomna förbi!
Tack Alingsås handel för lån av marknadstält! Kom och handla honung av westgöta bigårdar, kakor och marmelader från @graddhyllanmatstudio, franska gårdsostar och annat gott från @lepiceriedejerome och dekorationer hos @sollebrunns plåtslageri. #upplevalingsås #tomteparad #lokalproducerat
I torsdags kväll var det Julmarknad på vår REKO-ring. Administratörerna i gruppen hade sökt polistillstånd för direktförsäljning och den vanliga halvtimmen hade utökats till en och en halv timme med möjlighet till direktförsäljning. Vi bjöd på varm äppelmust som fått sjuda med kanelstång för att få en värmande dryck med glöggkänsla. Ovanligt många säljare hade hittat till ringen och även många kunder. En intensiv stund med många trevliga möten.
#reko #rekoalingsås #lokalproducerat #visitalingsås #upplevalingsås
Förra helgen när vi var på julmarknad på @dahlbogarden sålde vi ett speciellt skinn till en speciell kund. Det roliga med den här försäljningen var att skinnet köptes av Helena Anestrand som driver @sagobussen och hon ska ha skinnet i sin buss så alla barn som besöker bussen kan få känna på det mjuka, glansiga, långhåriga skinnet efter lammet Isidor. De flesta skinnen vi låter bereda klipps till 28 mm längd och det är oftast den typ av skinn man ser på marknader. De allra finaste, bästa skinnen låter vi dock beredas som oklippta. Det som var speciellt med Isidor var att han hade ett kraftigt fält av helt vitt över ryggen. Det är många som tittat på just detta skinn och varit på väg att köpa det men vi är väldigt glada för att det hamnade i sagobussen.
#lammskinn #sagorförbarn
