Jag har fått frågor kring falska såbäddar och i det här inlägget ska jag försöka förklara både varför jag använder falska såbäddar och hur jag gör. Alldeles i början av säsongen har jag ork och tid så jag lägger så många falska såbäddar jag hinner med. Av mina 86 bäddar gör jag falska såbäddar i åtminstone 37 bäddar varje år.
Fortsätt läsaDen 17 februari anlade vi vår första Johnson-Su kompost. Det gick lättare än vad vi trodde men vi var lite fundersamma kring om den skulle gå upp i temperatur eller ej. Det är trots allt minusgrader ute.
Vi har varit och tittat på termometern titt som tätt men temperaturen har inte velat stiga. Den 23 februari såg vi de första tecknen på temperaturökning då ena sidan av komposten gick upp till strax över 40 grader efter sex dagar.
Den 24 februari hade temperaturen ökat till nästan 70 grader.
Nu är temperaturen mer jämn i hela komposten och det ryker om den. Det är fascinerande att mikrolivet kan ge en sådan aktivitet så att temperaturerna stiger utomhus i minusgrader. Bra jobbat av dem!
Tio dagar efter att komposten gjordes så tar vi upp luftningsrören. Det innebär att luften kommer att komma åt ännu bättre då hålen är helt öppna. Eftersom man inte rör runt i den här komposttypen så kommer hålen förhoppningsvis att hålla sig öppna ett bra tag till så luft kan komma in.
Om någon vecka börjar temperaturerna sjunka och då ska vi tillsätta kompostmask som får jobba på i högen det närmsta året.
Idag har vi haft Ler-Ulf på besök. En fantastiskt hjälpsam människa som vi tog kontakt med i onsdags för första gången och som dök upp idag, fredag. Vi kände oss mycket osäkra på vad som var rätt och fel med våra gamla väggar och det var riktigt skönt att få lite tips och råd.
Ler-Ulf kan prata länge om lera, underlag, blandningar, arbetsmetoder, lerans egenskaper och så vidare. Vi diskuterade tjocklek på lera, olika lager och huruvida vi ska riva ner all lera eller ej.
Det visade sig att leran på våra väggar har varit väl tunn så Ulf rekommenderade oss att lägga på tjockare lager i tre steg. Vi bör ta bort all lera från de två ytterväggarna och börja om från början. Först ett lerklister med uppvispad lera, sand och lite fibrer som man lägger i ett tunt lager på max fem millimeter. Syftet med det lagret är att fästa ordentligt vid underlaget. Innan vi lägger på det ska vi borsta av ytan men vi behöver inte göra några fler huggmärken utan kan räkna med att leran fäster på underlaget. Där det är stora hålrum ska vi lägga på lerklistret och lägga i en träbit och sedan klistra igen. Klisterlagret ska inte torka mer än en liten stund. Innerväggarna däremot kan vi låta leran sitta kvar på. Där det är mycket tapet kvar bör vi försöka få bort så mycket som möjligt och om det inte går rugga upp ytan för att få bästa vidhäftningsförmåga. Det finns ju en risk att tapetklistret släppen när det blir blött och då kan det bli en bubbla. Sprickor och där det fattas fyller vi helt enkelt ut med grovputs och det lägger vi sedan också i ett lager över hela väggen.
Runt fönstren behöver vi sala upp med bredare ”lister” så vi har något att putsa emot.
Det är inte någon nackdel att ha tjockare med lera på väggarna då leran har en bra vattenbuffrande förmåga. Fukt i ett badrum tas till viss del upp av lerlagret och återges sedan till rummet när luften torkar.
Vi kommer att bygga ut väggen så den kommer att hamna i liv med pärlspontspanelen. Övergången sätter vi sedan en list för. Vi diskuterade även vilken slutfinish vi skulle välja på väggen och Ulf rekommenderade en öppen färg alternativt att man väljer ett finputslager med pigment i.
Sedan gick vi till pannrummet och kände på vår lera. Där har vi lagt i blöt både vår uppgrävda lera som vi använde för att mura växthusväggen och gammal nedhackad lera från väggarna. Vi diskuterade konsistens och blandningar. Därefter gick vi och besiktigade de olika varianter av sand och kross som vi har liggande. Natursand, stenmjöl och den extremt fina fraktion stenmjölspulver som vi använder i odlingen. Vi tog även en titt på sågspån som kan komma till användning men som kanske behöver kompletteras med kutterspån. Vi kommer att göra olika blandningar för de olika lagren. Generellt kan man ha som regel att de mineraliska materialet man använder inte ska vara större än en tredjedel av lagrets tjocklek. Ska man lägga en grovputs på tre centimeter så får inga partiklar i grovputsen vara större än en centimeter. Ska man lägga en tre millimeter finputs så bör inga partiklar vara tjockare än en millimeter.
Vi kommer förmodligen att använda oss av:
Det mesta har vi redan hemma och det känns bra att använda naturliga material från trakten.
På eftermiddagen var vi i Västra Bodarne och hämtade en tvångsblandare som vi har fått låna och sedan är det bara att sätta igång. Nu känner vi oss mycket säkrare på hur vi ska göra.
Stort tack till Ler-Ulf som ställde upp med kort varsel. Vi får se om vi klarar oss eller om vi får kalla in honom i panik.
Just nu har vi 22 individer. Åtta bagglamm, sex tacklamm och åtta tackor. De har gått tillsammans hela säsongen fram tills vi skiljde lammen från tackorna för ett tag sedan. Tackorna fick då lite sämre bete så de sinade snabbt.
I måndags så skulle fårklippar-Magnus komma hit och klippa våra får och då är det bara de som vi ska behålla som ska klippas. De som ska gå till slakt ska ha hela pälslängden kvar. Sedan klipps fällarna på garveriet förutom de allra bästa som får behålla hela sin hårlängd.
Vi ska slakta tre av våra tackor och rekrytera fyra av tacklammen. Bagglammen och två av tacklammen ska gå till slakt. Inför klippningen samlade vi därför ihop alla djuren för att sortera om dem. Det brukar nu mer inte vara några problem men i år har vi haft en tacka, Hedda med två lamm, Ingo och Irmeli, som har betett sig mycket märkligt. Hon har helt enkelt inte känt sig som ett flockdjur. Vi har fyra hagar som gränsar till varandra som vi flyttar djuren emellan. Hela sommaren så har den här tackan valt att vara i en annan hage än resten av flocken. Har vi flyttat flocken in i hagen där hon går så har hon samma dag rymt över till en annan av våra hagar. Hon har inte rymt utanför hagsystemet, bara inom det. Det har inte stört oss så vi har låtit henne hållas.
Eftersom vi inte har vallhund så samlar vi in och flyttar våra får genom att gå före med en hink med säd. Det fungerar klockrent på flocken för när en börjar springa så hänger de andra med. Men om man inte känner sig som ett flockdjur så fungerar det sämre.
Vi samlade in alla djuren på stora betet men när vi räknade in dem så saknades Hedda, Irmeli och Ingo. Jonas gick då och letade i en hage där de andra inte var och längst bort vid busshållplatsen hittade han dem. Han lockade med korn och de följde med bit för bit allt närmare resten av flocken. När Hedda fick syn på grindsystemet och de andra djuren så stannade hon och tittade en lång stund. Sedan tittade hon på sina två lamm och så vände hon helt om och gick iväg.
Det var bara att släppa henne för eftersom de alla tre ska gå till slakt så behövde vi inte ha in dem för klippning.
Nu för tiden bygger vi upp ett grindsystem som en åtta eftersom det gör det lätt att sortera djuren. Vi såg först till att alla bagglammen hamnade i en fålla och lastade dem sedan på hästsläpet och körde iväg dem till en egen hage där de kommer att gå och beta fram till slakt.
De är rätt stökiga vid det här laget så det är skönt för tackor och tacklamm att slippa dem. Sedan lastade vi på dem som skulle klippas och körde upp dem till stallet.
När fårklippar-Magnus anlände så gick allt som vanligt väldigt smidigt och får efter får blev klippta.
Vi hade dessutom vår långgranne Juz på besök för att träna på att hantera får inför att de själva skall skaffa.
De nyklippta fåren får nu välja om de vill vara ute eller inne och inne har de en mysig halmbädd att boa in sig i om det blir kallt på nätterna.
Det är bra att klippa dem inför baggsläppet i början av november för när de blir av med pälsen så äter de mer och det är bra inför betäckningen.
När Magnus åkt hem klippte Jonas och Juz klövarna på alla tackorna. Sedan gick de ut för att få tag på Hedda, Irmeli och Ingo och det gick bra till att börja med. De fick på Hedda ett halsband men sedan drog hennes lamm Irmeli och Ingo iväg. De är väldigt skygga så då lät vi dem vara och tog hem Hedda. Eftersom hon är rätt rymningsbenägen så satte vi henne tillsammans med de tackor vi ska behålla eftersom vinterhagarna har fårstängsel runt sig i stället för eltrådar.
Vi öppnade sedan grindarna mellan den fållan där tackor och tacklamm som ska slaktas går så att det blir fritt ut mot de hagen där Irmeli och Ingo dragit iväg. Tanken med det var att de utan sin mamma skulle söka sig till gruppen då de inte vill vara ensamma och det fungerade. Nästa morgon så var det en liten flock i hagen. Lammen ha de sökt sig till de tre tackorna
Irmeli och Ingo är födda flera veckor efter de andra lammen. Sent på våren när vi egentligen redan hade velat släppa ut flocken på bete. När en tacka lammat får hon först vara själv med sina lamm i en box innan de släpps ut i en gemensam fålla där de kan bekanta sig med de andra lammen. I våras blev det inte så för den här gruppen då de föddes så sent utan de fick gå i princip direkt från sin lammningsbox ut på bete. Det har sedan straffat sig så den lilla familjen har hållit sig helt för sig själva hela säsongen. Vi har härmed lärt oss från ytterligare ett misstag.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
© 2025 Östängs gård
Tema av Anders Noren — Upp ↑
