Kategori: Uncategorized (Sida 9 av 47)

Stellan och Tillväxtparadigmet

Innan vi köpte Östäng hade vi mer tid för att lära oss teoretiska saker, träffa folk och diskutera möjligheter och problem. Vi träffade många intressanta människor när vi satte oss in i hur det egentligen ligger till med de tre E:na Energi, Ekologi & Ekonomi.

En av de som vi diskuterade med var Stellan som just hade bytt inriktning från sitt trygga liv som ingenjör. För några dagar sedan såg vi en text från Stellan och jag antar att han har filat en hel del på den för den är inte särskilt lång men ändå så tydlig. Texten utgår från tiden innan energi kom i form av el eller diesel, då mycket av energin vi hade tillgång till var muskelkraft. Det här diagrammet kommer från hans text.

Texten heter ”Varje svensk har 300 slavar” och syftet är inte att någon ska känna sig anklagad för att vara slavägare utan att visa hur saker hänger ihop. Som till exempel varför lönerna för sjuksköterskor och lärare har så svårt att hänga med lönerna inom industrin. Det är inte en komplott, det är fysik.

Lägg några minuter på Stellans text, den finns här: Varje svensk har 300 slavar

Snigelstaketsunderhåll

Vårt elstaket för sniglar fungerar alldeles utmärkt. Det har förmodligen tagit död på fler sniglar än vi människor i år och kanske till och med fler än ankorna. Förvånande lätt att sätta upp men, som allt annat så kräver det visst underhåll.

Vi måste regelbundet trimma runt stängslet för om växtligheten ligger emot så kan sniglarna lätt krypa fel väg. Vi måste också ibland kolla så vi inte behöver förstärka med nya häftklamrar. Häftklamrar är rätt klena och om de lossnar eller rostar av så kan trådarna hamna mot varandra och då fungerar inte staketet.

Varje död snigel lämnar ett slemspår och många hundra slemspår försämrar staketets funktion. I veckan har vi därför borstat staketet med en vanlig diskborste. Ett enkelt jobb som gick fort att utföra speciellt när man har hjälp av en wwoofare och en praktikant. Det största problemet är att vi ska komma ihåg att det ska göras. Vill du se hur vi byggde staketet så finns inlägget här.

Tomater i växthus

I år är första året som vi odlar tomater på riktigt. Vi har tidigare haft några plantor varje år och kunnat sälja några askar i veckan. I år är första året med tunnel och det är svårt. Vår tunnel är bra på många sätt. Dels är den stor så vi får bra volym vilket gör det lättare att hålla bra temperaturer och dels så kan vi öppna hela gavlarna vilket ger bra luftgenomströmning. Det går att köpa till sidoventilation men det kostar en slant och vi kände inte att vi hade tid och kunskap att sätta oss in i det. Det kan vi köpa till senare om vi känner att det behövs.

När man är på gång att starta upp en tomatodling och inte har gjort det förut så försöker man läsa på och lyssna på goda råd. Två saker hade vi snappat upp och lagt på minnet. Det ena var att vädring är mycket viktigt om man ska undvika bladmögel. Det andra var att tomater visserligen vill ha mycket näring men att man lätt ger för mycket kväve vilket gynnar bladsättning och inte tomattillverkning. Det är också lätt att man förhöjer fosforhalten i marken om man ger för mycket stallgödsel. Därför gav vi en ganska modest giva i början av säsongen och har sedan gett omgångar med kalimagnesia och kaliumsulfat samt lucernpellets vid flera tillfällen istället.

Men så började det bli problem. Bladen krullade ihop sig. Färgen på bladen såg bra ut men de var alldeles hopskrynklade. Vi försökte läsa på och det vanligaste rådet vid liknande bekymmer där ute på internet är att man gödslat för mycket. Vi tyckte det var konstigt eftersom vi verkligen inte hävt på gödsel. Förra året när vi odlade i hinkar i glasväxthuset då hävde vi verkligen på med gödsel men hade inte alls samma problem.

Eftersom vi saknar erfarenhet så är det lätt att man tar till sig information som människor i all välmening uttrycker med emfas i sociala medier. Vi höll därför igen på gödning för att se om problemet skulle bli bättre. Det blev det inte utan snarare sämre.

Nu har jag sådan tur så jag har blivit mentor i hushållningssällskapets mentorsprogram för nya grönsaksodlare. Vi skulle ha en uppstartsträff här på Östäng och då kom även Marie Hanson som är hortonom på hushållningssällskapet.

Jag bad henne titta på tomaterna och hon tyckte det såg ut som om de led av näringsbrist och när hon pekade ut tecknen på bladen så var det inte svårt att se att hon hade rätt. Att vi hållit igen på gödningen hade gett oss mer problem och inte mindre.

Enligt Marie så kan krulliga blad bero på att det är för stor ansamling av kolhydrater i bladen om temperaturskillnaderna på dagen och natten är för stora. Då hinner inte växten skicka ner tillräckligt med kolhydrater till rotsystemet och då krullar sig bladen. Men hon tror inte att det är felet hos oss.

Hon ansåg istället att det förmodligen var för torrt i tunneln. Vi har vädrat för bra helt enkelt. Jag som har fått lära mig att det är jätteviktigt att minska luftfuktigheten i ett tomathus hade först lite svårt att tro henne. Hon rekommenderar 70-80 % relativ luftfuktighet och att vi skulle köpa en Hygrometer för att mäta fukten.

Vi satte in fukt och temperaturmätare med en gång.

Det blev lite av en chock. Istället för rekommenderade 70-80% ligger vi på mellan 30-50%. Bladen krullar helt enkelt ihop sig för att minska avdunstningen. Stackars tomatplantor som dessutom har fått för lite näring den senaste tiden.

Vi satte genast in en sprinkler som sprutar en vattendimma i växthuset. Inte direkt på plantorna. Den står på större delen av dagen. Helst ska vi enligt Marie inte öppna växthusets båda gavlar utan försöka stänga inne fukten samt sprinkla vatten över plantorna flera gånger om dagen. Värmen har dock gjort det näst intill omöjligt att hålla nere temperaturen i växthuset så vi har varit tvungna att öppna båda gavlarna för att det inte ska bli alldeles för varmt. Vi har försökt att spruta vatten på utsidan av växthuset för att få ner temperaturen men det har varit svårt.

När vi tittar på mätaren så ser vi att vi som värst varit uppe i 42 graders värme i växthuset. Visserligen bara väldigt kort stund men ändå. Nattetid har den relativa luftfuktigheten varit uppe i 100% vilket ju är för högt medan vi dagtid ligger på 35-75 % Torrast är det mitt på dagen när temperaturen är som högst och sedan blir det fuktigare under eftermiddagen. När vi stänger tunneln för natten går luftfuktigheten upp rejält med en gång och ökar fram till midnatt.

Vi har också blivit mer noga med bevattningen. En solig dag kan en tomatplanta dricka 2,5 liter. Då behöver vår droppbevattning stå på i fyra timmar. En molnig sval dag kan det räcka med en halvliter så då behöver vi inte ens bevattna en timme. Vi kommer nog dock att behöva ha sprinklern på större delen av tomatsäsongen. Helt annat än vad vi var inställda på.

Morötter

I år har jag lyckats med morötter. Det har aldrig hänt förut och jag har kämpat och kämpat under nio odlingssäsonger med uselt resultat. Först tre säsonger på kolonin och sedan sex säsonger här på Östäng.

Det brukar gå till så att jag luckrar bädden med bredgrep och sedan sår mina morötter. De gror fint och kommer upp som de ska. Sedan äter trädgårdssniglarna upp de mesta så jag sår igen. Detta upprepas tills jag sått fyra gånger och fått en rimlig uppkomst även om det gapar tomt på vissa ställen. Jag täcker med fiberduk om det är tidigt på säsongen och byter till nät när värmen inte behövs mer. Nätet är för att stoppa morotsflugorna. Nätet/fiberduken gör att jag glömmer att rensa så emellanåt tar jag av och gör en rejäl genomrensning. När det är dags för skörd har jag fyra generationers morötter i samma bädd och tvingas gallringsskörda vilket tar en enorm tid. De morötter som jag trots allt får upp är antingen spruckna eller förgrenade så en av tio har gått att sälja. Mina grönsaksodlarförebilder Jonas och Sanna berättar, provocerande nog, att de skördar morötter genom att lossa raden med bredgrepen för att sedan dra upp ett knippe i taget och direkt sätta gummiband om. Det har känts helt orimligt och mitt morotsodlande har känts mer eller mindre hopplöst. Jag har läst på och funderat men inte kommit på någon lösning för knepen som lämnas har inte hjälpt. Men i år KAN jag odla morötter. (Kanske har jag blivit lite övermodig och att nästa skörd inte alls ser bra ut men just nu njuter jag av den första skörden jag gjort) Jag har till och med kunnat skörda flera knippen med ett handgrepp precis som Jonas och Sanna, vilket nästan gjorde mig tårögd av lycka.

Vad är det då som jag gjort annorlunda och vilka åtgärder funkar för mig?

  • Välj en bädd där du förra året inte tappade greppet om ogräset
  • Bredgrepa noga så att jorden verkligen är lucker
  • Anlägg minst en falsk såbädd eller åtminstone en fördröjd såbädd innan du sår
  • Lägg inte på fiberduk/nät förrän du besökt bäddarna VARJE morgon och kväll och tagit död på de 50 små svarta trädgårdssniglarna som äter miniplantorna
  • Låt bli att gödsla
  • Vattna inte jämnt och ofta. Att vattna jämnt är det vanligaste rådet om man försöker läsa på och syftet är att undvika att morötterna spricker. Vattna mer sällan men dränk då bädden ordentligt

Jag tror det är den sista punkten som gjort störst skillnad här. Egentligen är det ganska logiskt. Om man vattnar ofta och lite så hamnar det mesta vattnet i ytlagret och om moroten söker sig mot vattnet så blir det helt logiskt att den grenar sig för att komma åt så mycket vatten som möjligt. Om man istället vattnar sällan och mycket så kommer moroten att söka sig neråt för att hitta vatten och den blir rak och jämn.

Det finns fortfarande en del som grenar sig men det går absolut inte att jämför med tidigare år. En fördel när man inte behövt så om fyra gånger är dessutom att man kan skörda allt i bädden och börja från ena änden vilket gör att man kan täcka efter hand och därmed minska ogräsproblemen.

Att lyckas med morötter var årets huvudmål i odlingen. Det känns gott att ha uppnått det.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑