När vi var på Ridgedale studerade vi deras chickentraktors lite extra. De har i dagsläget tre stycken med 400 hönor i varje. De har precis som vi, Lohmanhönor som värper mycket. Eftersom de räknar på allt så hade de exakta siffror på äggläggningen och under sommaren värper 95 procent av deras hönor varje dag och under vintern ungefär 85 procent. Hönorna köps in vid 16 veckors ålder och slaktas när de är ett år gamla. Eftersom de på gården har ett slakteri så är det inte några problem och de säljer köttet för ungefär samma pris som de köper in hönorna för. Eftersom de har så många djur tillsammans så har de inte så stora problem med rovfågel. Vi såg minst två rovfåglar som var framme och kollade på ganska hög höjd, men det är kanske svårt att fokusera på en höna om många höns rör sig alldeles intill. Om däremot någon höna rymmer så blir den lätt tagen av rovfåglar.
Kycklingtraktorerna är byggda på släp och flyttas var tredje dag. De följer efter gårdens kor och sprätter ut kornas bajs och äter upp de fluglarver som lagts i bajset. De flyttas över stora ytor en bit i taget och kan komma tillbaka till en yta tre gånger på en säsong. Hönorna släpps ut varje morgon och går i hagar gjorda av två 50 meters hönsnät med el som drivs av solceller. Husen är byggda med snedtak som placeras med låga sidan mot det väderstreck där vinden oftast kommer ifrån. Varje morgon hämtas äggen och hönorna matas på backen tre gånger om dagen. De får 130 gram foder per höna och dag. De värper i utrullningsreden där äggen rullar ut framåt under en lucka. På kvällen fälls en anordning upp som gör att hönorna inte kan sova i redena på natten vilket bidrar till att äggen är rena. Den fälls ner igen kl 06 av den som har morgonturen.Golvet är täckt med nät. Vi trodde inte att man fick ha nätgolv till hönor med enligt Richard så är det viktiga att de har stöd för alla tårna samtidigt så storleken på nätet är viktig. Hönorna är ju annars mest ute på dagarna så problemet är kanske inte så stort. Fördelen är uppenbar eftersom allt bajs trillar rätt igenom ut på backen. Eftersom hönorna flyttas var tredje dag så är det heller inte något problem med att det blir för mycket hönsskit på ett ställe.
Längs med taket finns sittpinnar och över redena är det spänt en presenning. Eftersom plåten är svart tänkte vi att det skulle bli varmt för djuren på sommaren men eftersom det är öppet längst upp och nät i botten så strömmar den varma luften ut. På vintern kör de in husen i växthuset. Vi funderade också över hur de gör när det är fågelinfluensalarm men enligt Yohanna har de klarat det bra eftersom de perioder man inte får ha hönor utomhus har sammanfalligt med de perioder då hönorna går i växthuset. Växthusets golv täcker de med torv och det fylls sedan med hönsbajs. Detta odlar de sedan tomater i. Hönorna släpps ut genom att de fäller ned en lucka på långsidan.
Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.
Lämna ett svar