Fest på Östäng

För en vecka sedan hade vi en stor fest på gården. När vi flyttade hit i oktober 2014 bestämde vi att vi skulle ha en fest när vi firade femårsjubileum. Den dagen, och en hel del dagar därtill, passerade dock utan att festen gick av stapeln. Anledningen att vi satte just fem år var att vi hade en plan på hur vi ville utveckla gården och den planen skulle ta cirka fem år att förverkliga.

Inom omställningsrörelsen poängteras ofta hur viktigt det är att fira sina framgångar och det är något vi, i teorin, fullkomligt håller med om. Vi gör också det i det lilla. Vi tar ett glas vin på altanen, vi äter en god middag med familjen eller med vänner och vi har till och med fått till en nyårsfest när vi klämde in 42 sittande gäster i vardagsrummet. Vi gillar att träffa folk och vi gillar att ha fest. Men det stora femårsjubileets tid har inte velat infinna sig förrän förra veckan. (Låt gå att över sju år passerat).

De som känner oss och följer oss vet att vi för det mesta har fullt upp och fram till den här våren så har varje vår inneburit anläggning av nya odlingskvarter, bygge av butik, kylrum, löktork, lager, växthus, tunnelväxthus m.m. så bara tanken på att ordna party har känts helt omöjlig. Dessutom har vi sedan länge tänkt att den ultimata festlokalen skulle vara på andra våning ovanför ladugården när vi väl renoverat golvet där. Tanken var att det skulle varit klart till femårsjubileet och vår äldsta dotters 20-årsfest men den fick gå av stapeln i ladan i stället. Ingen dålig festlokal det heller.

I vintras gjorde vi dock färdigt golvet ovanför ladugården och under våren har hela familjen haft som gemensamt projekt att färdigställa ”puben”, festlokalen, replokalen, föreläsningssalen och vad det nu kan bli för olika aktiviteter där i framtiden.

Hela ytan ovanför ladugården är 170 kvadratmeter. Hälften behöver vi som lager av bra ha saker men hälften fick bli pub. Vi avgränsade delarna med ett gammalt draperi som ursprungligen kommer ifrån Göteborgsoperan. Ett tungt svart tygstycke som mätte 8 * 13 meter. Det var inte helt enkelt att hissa upp i nock som sitter sex meter ovan golv. En rutten vägg behövde också fixas och sedan blev det ett par vändor till loppisar och våra egna vindsförråd innan vi kunde montera ihop baren och skruva upp skylten som äldsta dottern Ina har målat.

Alla våra instrument tillsammans med ett inlånat trumset kopplades ihop och sedan hängde vi upp alla ljusslingor vi kunde skrapa ihop.

Inbjudan skickades ut och vi förväntade oss nog inte att så många skulle kunna komma loss i studenttider men det visade sig att suget efter party var stort så gästlistan blev allt längre. Vi fick fixa ställplats, tältplats och extra sängar och madrasser då långväga gäster från Stockholm, Skåne, Falkenberg och Koster behövde sova över.

SMHI:s prognoser följdes noga och vädret blev det allra bästa tänkbara. När man ordnar en fest för över 100 personer så kan det ju lätt bli stressigt och visst var det en hel del att fixa men vi tycker ändå att vi kunde genomföra festen utan att helt ta kål på oss även om vi ligger lite efter med ogräsrensningen och snigeljakten. Det bästa beslutet vi tog inför festen var att alla gäster fick ta med någonting att ställa på det gemensamma buffébordet.

Eftersom gästerna blev så många så hela ladan fylldes med inlånade bord så fick vi sätta upp tre tält med bord till buffén utomhus. Vi bestämde ingenting när det gällde maträtter. Vi förlitade oss på att det skulle bli en bra blandning – vilket det också blev.

Människor som ska på fest och som ska ha med sig en sak till buffén anstränger sig oftast lite extra så en buffé som denna blir väldigt god. Där fanns pajer, sallader, ostar, bröd, röror, lax, lufttorkad skinka, vildsvinsölkorv, kallskuret, tillbehör, oliver, kakor, frukt, grönsaker m.m. Alla kunde naturligtvis inte smaka på allt men det fanns mycket god mat. Själva stod vi för all dricka. Det upplägget gör att vi inte blir låsta till köket, att maten trots att vi inte gör något alls blir oerhört god och varierad.

Under maten så gick Jonas in i rollen som sånganförare. Han hade satt ihop ett kort sånghäfte och fick alla att sjunga tillsammans utan större ansträngning.

Att vara sånganförare är något Jonas är som gjord för men som han får göra alldeles för sällan. Det märktes att han hade trevligt och det smittade av sig på gästerna.

Efter maten skickade vi ut alla gäster på en tipspromenad. En del hade aldrig varit på gården och då blev det ett sätt att låta alla få en kort visning av gården medan vi röjde efter maten och kokade kaffe.

Sedan var det fri scen i puben och det visade sig att vi hade en mängd musicerande gäster.

En blandning av unga och gamla spelade tillsammans i tidigare oprövade konstellationer och det blev riktigt bra.

Dansgolvet fylldes på och allsång skallade till sent på natten (eller tidigt nästa dag).

Morgonen efter åt vi långfrukost i trädgården tillsammans med dem som sov över och det kändes fint att få ett par timmars umgänge och tid att prata lite mer ordentligt med dem som rest långt. Frukosten övergick i elvafika för att sedan övergå i en lång lunch i skuggan i trädgården. Folk droppade av efterhand och sista gästen lämnade trädgården på tisdag eftermiddag 🙂

Att så många ville komma och bjuda så mycket på sig själva och fira tillsammans med oss är något vi kommer att leva på länge. Dans, skratt, goda samtal är något vi behöver mer av. Att hitta vägar att fira och att mötas är viktigt. Nu har vi en publokal.

Den har fått namnet Glada Grisen efter ett koncept som är inlånat från Skenora gård på Ingarö. De har i sin tur lånat namnet från Mark Boyle som är känd som the Moneyless man och har startat en pengafri pub med namnet The Happy Pig på Irland. Tanken är att förlita sig på att människor vill varandra väl och att allt inte behöver handla om pengar. Tanken är alla som vill är välkomna och kan ta med sig något som de tycker ska finnas på en pub när de kommer. Kanske något att äta eller dricka eller en sång eller en dikt. Vad vet vi. Håll utkik. En dag känner vi för att fira igen och då slår Glada Grisen upp portarna för alla partysugna därute.