Det har varit en annorlunda mustsäsong. Vädret gav både regn och sol i lagom mängder så vi har fått in väldigt många och väldigt fina äpplen! Vi har mustat mer än vad vi egentligen hade tid med och tagit emot fler äpplen än vad vi borde men nu har vi gått i mål och musteriet är stängt för säsongen. På många sätt har det varit en fantastisk säsong men det kommer dröja ett tag innan vi är riktigt sugna på att börja musta igen. Det är ju en av fördelarna med sysslor som har sin säsong, det kan blir för mycket men den känslan lägger sig och strax är vi sugna igen.
Säsongen började lugnt med en första mustning den 30 augusti då vi mustade dels egna äpplen och dels äpplen vi köpt in från en av våra storkunder. Vi brukar försöka musta en omgång innan vi tar emot äpplen veckan efter för att ha must som de som lämnar in kan få med sig hem direkt.
Sedan följde tre veckor med många kunder och mycket äpple men på en hanterbar nivå. Vi mustade ungefär två ton i veckan vilket innebär att det gick åt minst två heldagar per vecka. Normalt brukar vi inte få in mer än ett ton per vecka så det var mycket men inte ohanterligt.
Så kom vecka 39 och vi förstod nog först inte riktigt vad som hände. På gårdsplanen stod inte bara bilar lastade med äpplen utan nu började släpkärrorna rada upp sig.
Vi har en modell där vi tar emot sex kilo äpplen per bag-in-box kunden vill köpa ut. Om kunden har mer äpplen än vad de vill köpa ut must så betalar vi sju kronor kilot för överskottet. Ett vanligt år är det en kanonmodell som gör att vi får in mycket äpplen och att många kunder kan få must väldigt billigt om de har med sig mer äpplen än 6 kilo per bib.
Att vi betalar sju kronor kilot för äpplen spred sig tydligen och nu fick vi plötsligt flera kunder som inte ville ha sina äpplen mustade alls utan bara sälja till oss. Ett vanligt år hade vi tyckt det var bra men nu blev det för mycket. Vi mustade all tid vi hittade. Det blev sena kvällar (någon natt) och tidiga morgnar men tiden räckte inte till ändå. När vi summerade veckan i efterhand visade det sig att vi mustat nästan sex ton på en vecka. Året innan mustade vi 9,2 ton på hela säsongen.
En morgon vid frukosten tittade vi på varandra med något trött blick och frågade oss om vi verkligen hade kul? Det har varit vår ledstjärna och kontrollfråga under många år: Omm vi inte känner att vi har roligt så gör vi det på fel sätt. Vi tog ett frukostmöte och diskuterade igenom våra alternativ. Den enda rimliga modellen blev att sluta köpa in äpplen men att fortsätta musta åt människor som vill ha must. Vi gick direkt ut via hemsidan, instagram och facebook för att meddela detta till våra kunder.
Onsdagen och torsdagen som följde var lite jobbiga för oss. Många som inte följer oss på sociala medier hade missat förändringen och kom med hundratals kilo. När vi förklarade det nya läget så var de flesta ändå väldigt förstående och vände för att åka hem och mata älgarna.
Följande fyra veckor mustade vi mellan ett och två ton per vecka och allt som allt har vi mustat 17,4 ton äpplen för cirka 230 kunder.
Vi har inte någon fabrik med automatiserade maskiner utan vi mustar allt för hand. När människor lämnar in äpplen lyfter vi dem därför flera gånger.
- de ska hällas i backar på vågen
- backen ska flyttas till släpet
- backen ska lyftas ur släpet
- backen ska upp på sköljbordet
- backen töms i krossen
- krossmassan lyfts upp på rullbandet
- krossmassan lyfts upp i pressen
(Nu är vikten halverad) - biben lyfts till rullbanan
- biben lyfts till avsvalningsbordet
- biben läggs i kartong
- kartongen packas i banankartong
- kartongerna flyttas till butik/lastbil
- kartongen packas upp i butik/lämnas över till kund
(Pressresterna står för den andra halvan av vikten, som också ska hanteras) - Pressresterna töms från pressen till en plastback
- Backen bärs ut till tunnorna
- Backen töms i tunnorna tillsammans med lite EM
Med 17 ton äpplen så blir det en del lyftande. I år har vi haft tur och haft Jakob, en wwoofare som älskat att vara i musteriet. Det har gjort att vi har kunnat hjälpas åt. Vi har också haft hjälp av vår gode vän Juz två dagar och annars hade vi nog inte fått ihop det.
Det gällde även slutstädningen av mustvagnen. Juz och Solveig kom så vi kunde skrubba rent hela utrustningen tillsammans.
Musteriet som vi använder ägs av en ekonomisk förening som vi är medlemmar i. Det gör att vi delar på musteriet med två andra gårdar.
Eftersom äppleträd som levererat mycket ett år ofta tar igen sig året efter och inte levererar lika mycket så kan vi nog räkna med att det inte blir lika mycket must nästa år. Det är nog bra för oss.
Lämna ett svar