Vi har skrivit om biokol förr. Vi har prövat att göra biokol. Dels i en kakburk i pannan men det blir väldigt lite biokol i en kakburk som dessutom går sönder efter några gånger.
Vi har också prövat att göra biokol i ett öppet badkar och det fungerade bättre men det var mycket som inte blev förbränt och vi hade inte tid att följa upp projektet.
När jag var på Koster senast fick jag se en annan biokolsmodell i form av en kon med tappkran i botten. Den lär fungera bra.
Nu är säsongen slut och jag har tagit mig ner till stugan i Tylösand på min årliga retreat. Då kommer tankar på allt möjligt. Nu ska jag tänka tankar klara och göra såplanering i lugn och ro samt läsa böcker, gå promenader och börja träna upp konditionen inför vintern. Det är ett stort privilegium att ha den här möjligheten. (Tack svärmor Ingrid för att du spenderade din första sommarlön på att köpa stugan!)
Idag har jag suttit med såplaneringen hela dagen men efter många timmar vill man göra något annat så då läste jag FOBO:s lilla skrift Svart jord – Terra preta skriven av Karin Jansson. Texten från skriften finns även på nätet.
Där kan man bland annat läsa att träkol i jorden ger följande fördelar:
- Förbättrad tillväxt
- Minskade utsläpp av metan
- Minskade utsläpp av kväveoxid
- Minskat behov av gödning (10%)
- Minskat läckage av näring
- Kolet lagras under lång tid
- Minskar försurning i jorden
- Minskad risk för att aluminium löser sig
- Förbättrad jordstruktur genom fler jordaggregat
- Förbättrad vattenhållning
- Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor och kalium
- Ökad mikrobiell andning
- Ökad mängd mikroorganismer
- Stimulerar kvävefixering hos baljväxter
- Ökning av mykorrhiza
- Ökad katjonbyteskapacitet
För att få alla fördelar krävs minst fem kilo träkol per kvadratmeter men redan ett kilo kol ger betydande förbättringar. Källa: http://terrapreta.bioenergylists.org/
Fem kilo träkol per kvadratmeter i min odling ger 86 bäddar a 12 kvadratmeter = 1032 kvadratmeter gånger fem kilo = 5160 kilo träkol!!! Målet får nog istället bli det lägre värdet på ett kilo kol per kvadratmeter vilket gör att jag behöver komma över 1032 kilo biokol… Det kanske inte blir gjort på en säsong utan får ses mer långsiktigt.
Jag blir sugen på att göra experiment men vet att när säsongen väl är igång så är det svårt att få tid. Jag skulle vilja välja ut några grödor där jag odlar fler än en bädd och ladda den ena med biokol och se om det blir skillnad. Några saker jag i så fall behöver fundera vidare på är:
- Vad ska jag ladda kolet med? Ska man använda biokol i odlingen så är det viktigt att tänka på att kolet i början drar till sig näring så växterna får mindre att tillgå om du inte först laddar biokolen med t.ex. gödselvatten – men då är det svårt att veta om det är gödselvattnet eller kolet som ger eventuellt större skördar.
- Var får jag tag i biokol? Jag inser att våra kakburksexperiment från förra inlägget om biokol inte är gångbart.
Jag har skrivit ett mail till en lokal hembygdsförening som gör en kolmila varje år och frågat om man kan köpa av dem och det verkar som om jag får positiv respons. I så fall så kanske jag snabbare kan nå upp i den kvantitet jag vill. Löser inte det sig så får jag i vinter tända ett par badkar så jag har biokol till våren eller pröva den metod som Rotad i Vånga förespråkar. Jag måste undersöka detta närmare.
Wae Nelson är en biokolsfantast som berättar om alla fördelar i sitt TedX talk.
När man ska tillverka biokol krävs en syrefattig process som kallas pyrolys. För att något ska brinna krävs syre och när trä brinner bildas aska. Om trä upphettas utan tillgång till syre förkolnar det och istället för aska får du biokol. I häftet beskrivs en biokolstillverkningsprocess som Folke Günter har använt sig av. Folke var en svensk biokolsfantast som vi träffade första gången på vår Permakulturkurs på Ankhult 2012. Han gör biokol en en stor tunna som han vänder upp och ner i en ännu större tunna. Den inre tunnan fylls med trävaror, pinnar, spån och sedan eldar man i den yttre tunnan. Fördelen med den här processen är att rökgaserna som bildas i den inre tunnan kommer ut i elden i den yttre tunnan och förbränns där. Det ger också möjlighet att skapa mer biokol än kakburksmodellen.
Biokol ska ge speciellt stor effekt på mullfattiga jordar då egenskaperna motsvarar mullens. I Kenya har SLU gjort experiment med biokol i majsodlingen. Försöken visar att skörden kan fördubblas. I jordar med mycket kol har man sett höga innehåll av mykorrhiza och svampar.
Terra Preta eller den svarta jorden beskriver de jordar man funnit i Amazonas med 1-2 meter djupa jordlager med stort kolinnehåll. De har visat sig vara självgenererande och bygger upp sig själva med cirka en centimeter per år.
Jag har mullfattiga, sura, näringsfattiga jordar även om de är bra mycket bättre på många sätt nu än när jag började för åtta säsonger sedan. Då var det mycket ont om mask men nu är jorden full av liv. Som odlare vill du dock alltid bli bättre och på alla möjliga sätt bidra till tjockare jordlager och rikare mikroliv.
Jag kommer i alla fall att använda biokol i mina framtida komposter. Ett bra sätt att hindra näringsämnen från att läcka ut från komposterna är att lägga ett lager biokol i botten på komposten. Den kommer att suga åt sig mycket av det som vill läcka ut.
Är det någon där ute som jobbar medvetet med biokol? Dela gärna med er av era erfarenheter i så fall.
