Sida 45 av 287

Livsmedelssäkerhet enligt MSB

Inom omställningsrörelsen brukar man säga att när politikerna väl gör någonting så är det för lite och för sent. Det är inte så konstigt eftersom det är svårt att fatta tuffa beslut i en demokrati. Är man för radikal som politiker så får man inte fortsätta ha makt. Men ibland blir det väl lamt…

Häromdagen var det en helsidesannons i vår lokaltidning från MSB. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Melleruds kommun hänger på och lägger upp en video som också producerats av MSB på sin facebooksida.

Det fungerade inte med en inbäddad video men här är länken:
https://fb.watch/f_9FhUMPic/

Inget ont om Andrés morötter men de kommer inte att räcka till dem som bor i huset bakom. I annonsen ges ett exempel på en kris, att IT-systemet har drabbats av en störning. När det gör det så kan André inte handla så då kan han istället äta sina morötter. På allvar?

Kontrasten mellan allvaret i situationen och förslaget på en lösning gör att det nästan blir komik. Men det är ju inte det minsta lustigt. Hur gick snacket när annonserna gjordes? Förmodligen var det ursprungliga förslaget lite mer verklighetsnära och kunde uppfattats som att det finns en framtida fara. Det är visserligen förmodligen det som MSB egentligen vill säga, ”Du måste se till att dina barn får mat även om affären inte kan sälja till dig”, men de vågar inte.

På MSB:s hemsida står det bland annat:
Det sker idag ingen statlig beredskapslagring av livsmedel i Sverige, och det finns inget utpekat ansvar på en statlig myndighet att säkerställa tillgången till livsmedel.

Så det är upp till dig själv. Du ska kanske bli kompis med André?

Budskapet är kanske tänkt för att läsas mellan raderna? De som fattat, de fattar. Övriga får skylla sig själva när butiken inte kan förse folk med mat.

De här annonskampanjerna måste kostat miljontals kronor med tanke på att det har varit layoutare, filmare, reklamare m.fl. inblandade förutom att det kostar mycket med helsidesannonser i mängder av lokalpress. Kunde de pengarna satsats bättre?

Om vi ska se till att vi har mat vid en mycket tillfällig kris som en störning i IT-systemet eller en lite längre kris som kanske varar några veckor då våra gränser stängs av någon anledning så tänker vi att det finns andra åtgärder som skulle ge mer effekt såsom:

  • ge kommunerna i uppdrag att anställa småskaliga grönsaksproducenter såsom Göteborgs stad har gjort på modellodlingen i Angered.
  • ge kommunerna i uppdrag att säkerställa att de handlar upp så mycket lokalt som möjligt (jo det går trots upphandlingsregler)
  • ge kommunerna i uppdrag att avsätta mark till odlingslotter så alla medborgare som vill får möjlighet att odla i närområdet
  • uppmana allmännyttan att avsätta mark/pallkragar för att de som bor i området skall kunna odla
  • se över tillgång på fröer inom Sverige
  • ge hushållningssällskapet i uppdrag att upprätta verktygshubbar för utlåning av tvåhjulstraktorer och andra redskap för de som vill påbörja småskalig grönsaksproduktion
  • inrätta ett startstöd som kan ges till småskaliga livsmedelsproducenter som fyllt 26 år
  • göra om investeringsstödet för jordbruksföretag inom råvaruproduktion så det blir möjligt att söka för belopp under 100 000, som även gäller för begagnade redskap samt förenkla ansökningsförfarandet till ett minimum
  • uppmana kommuner att ställa någon plats i kommunen till förfogande för de som vill sälja lokalproducerade livsmedel samt se till att det utfärdas ett generellt polistillstånd för dessa aktiviteter och att aktiviteten är kostnadsfri
  • stötta REKO-ringarna så de som vill alltid har rätt att bedriva direktförsäljning på dessa platser
  • skriva in någonting i styrdokumenten för grundskolan om att eleverna ska få förståelse för hur mat blir till och att de lär sig att odla, konservera och förädla livsmedel.

Det är mycket positivt att MSB äntligen vaknat och börjat jobba med vår livsmedelssäkerhet men det känns lite yrvaket när man idag den 6 oktober hittar följande text på MSB:s sida:

Annars hade just deras målbild varit mycket intressant att läsa. Hur många morötter behöver André odla? Eller om vi vänder på frågan, hur många André behöver Sverige? Det är dessutom lite lustigt att de tar just morötter som exempel då det är en av de få saker som vi är nästan självförsörjande på.

Värt att notera är dock att procentsatserna ovan förmodligen skulle minskas till nära noll på alla livsmedel om tillgången på fossil energi ströps. Få matvaror som inte produceras på hushållsnivå kan fortsätta produceras om vi inte har drivmedel till traktorer och andra maskiner. Det finns i princip inga tyngre maskiner inom jordbruket som drivs fossilfritt.

Jordbruksverket har också saker att säga om livsmedelssäkerhet. Under rubriken ”Hela kedjan från jord till bord måste fungera” står det bland annat ”En enskild faktor som skulle få stor påverkan i en kris är brist på driv­medel, eftersom behovet av transporter är stort. Till exempel så producerar Sverige tillräckligt mycket spannmål för vår egen konsumtion, men om det inte finns driv­medel kan inte spannmålet köras till kvarnen för att malas och mjölet kan inte köras ut till bagerier och butiker.

Jordbruksverket antyder att vid en drivmedelsbrist kommer vete att sås, ogräsbekämpas, skördas och torkas utan diesel. Det vet naturligtvis att det inte blir något spannmål alls vid en brist på drivmedel. Kanske väljer de exemplet med kvarnen för att även barn ska förstå men det gör att allvaret försvinner och återigen lutar det åt komik. Vetet går ju att äta av dem som nära åkern om det produceras. De kan koka eller mala med vad som helst för att äta det. Men utan diesel så blir det inget spannmål. Det blir heller inget biodrivmedel då även det produceras med hjälp av diesel.

Förutom att satsa på André så verkar det hittills mest vara byråkratiska lösningar hos MSB. De är kanske bra men svåra att överblicka. T.ex. ”En högre regional nivå inrättas genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.”

Den här typen av organisation kan vara viktig men den kostar pengar för samordnare, kommunikatörer, datorer, nya loggor, möbler, IT-system m.m. Kanske kunde en del av de pengarna använts till listan ovan?

Det är lite svårt att veta vad MSB vill säga. Vi ser två olika tolkningsar:

  1. MSB vill tipsa om hur vi ska klara av en kris
  2. MSB vill, på samma sätt som de tidigare gjort, berätta för alla svenskar att det är upp till var och en att inte svälta vid en längre kris.

Om syftet är budskap 2 så är budskapet lite dolt, men ändå enkelt.

Om budskapet är 1 så är MSB i början på ett rejält misslyckande. Om de vill leda Sverige till en påtaglig livsmedelssäkerhet så har de oddsen emot sig. De som arbetar med saken på MSB är säkerligen både intelligenta och välutbildade men frågan är hur mycket närkontakt med råvaruproduktion och lantbruk de har. Förstår de hur hårt reglerad produktionen är och hur många lagar och regler som lantbrukare behöver förhålla sig till? Förstår de hur hårt primärproducenter sliter för att få tiden och ekonomin att gå ihop? Har de någon förståelse för hur lite livsmedel som faktiskt skulle finnas tillgängliga vid ett drivmedelsstopp?

Vi har lagar som reglerar foderursprung, arbetstider, markanvändning, gödselhantering, vattenkvalitet, EU-anpassning, byggnadsgodkännande, djurregister, djurtransporter, slaktinspektioner, kyltemperaturer mm. etc. osv. Dessa lagar är bra eftersom de minskar risken för att djur eller människor far illa. Vid en krissituation kommer lagarna däremot att göra det mycket svårt att snabbt få fram mer mat. När krisen blir tillräckligt djup tappar stat och myndigheter greppet, då är läget ett annat och människor kommer helt enkelt att strunta i regler. Det kloka kanske hade varit att, utan att tumma på djur och människors situation, försöka ta tag i regelstyrning och annat som sätter käppar i hjulet på producenterna redan nu innan vi får en kris. Det finns t.ex. regler som säger att om du har fler än 50 hönor måste du stämpla dina ägg även om du bara säljer direkt till kund vilket gör att många skaffar 49 hönor. Kanske kunde en del avgifter för att vara med i olika register eller för olika kontroller osv. tas bort? Många gånger är det EU:s direktiv som ligger bakom regelkrångel. Det måste finnas kreativa och intelligenta sätt att hantera dem och inte bara ryggmärgsmässigt skicka krånglet neråt i producentledet.

Det är kanske när både MSB och Jordbruksverket förminskar problemet och talar till oss som om vi vore barn, som det verkligen finns anledning att bli orolig? Om MSB:s kampanj och Jordbruksverkets information är det som ska bereda oss på en eventuell kris är det dags att vi tar tag i saken själva. Myndigheterna är uppenbarligen illa skickade att möta ett stort allvar. Det de gör är uppenbarligen för lite och för sent.

Årets Trädgårdsbok

I dag har vi fått reda på att vår bokserie ”Odla till försäljning” har blivit nominerad till Årets Trädgårdsbok av Stockholms Gartnersällskap. Det är stort!

Det är 13 böcker som är nominerade och de återfinns alla på föreningens hemsida. Alla böckerna handlar om odling och trädgård på något sätt men det är en väldig bredd. Det känns fint bara att någon har läst och tyckt så pass mycket om våra böcker så att de hamnat på listan bland de andra nominerade. Men det som gör mig gladast är formuleringen i nomineringen:

Med ett lättsamt språk tar de tre böckerna Odla till försäljning läsaren igenom en stor mängd grundläggande odlingsfakta och bjuder generöst på erfarenheter och knep för en förenklad odlarvardag. Det är skolböcker som fyller sitt pedagogiska syfte genom att ledigt balansera mellan torr odlingsprecision och uppsluppen uppmuntran till avsteg från densamma. Alla som vill starta småbruk eller bli bättre på självförsörjning – vildhjärnor eller receptföljare – har i Odla till försäljning en trygg och trevlig mentor.”

Visst är det väldigt fint skrivet? Vår målgrupp för böckerna är de som vill odla till försäljning och boken används nog mest som kurslitteratur på olika odlingsutbildningar. Vi vet också att många av våra kollegor har köpt böckerna. Men böckerna är nog ännu inte lika kända i kretsarna bland självhushållare och människor som helt enkelt har ett brinnande intresse för att odla grönsaker. Alla de skulle kunna ha nytta av böckerna men kanske skrämmer titeln?

Sedan 2014 satsar Gartnersällskapet på att presentera all tillgänglig utgivning av trädgårdstitlar för allmänheten på vårens mässa Nordiska Trädgårdar i Stockholm. Det är imponerande. Jag vet att jag har varit i en sådan monter när jag för flera år sedan var i Stockholm på trädgårdsmässan. Jag minns inte att det var Stockholms Gartnersällskap, men jag minns upplevelsen. Listan på böcker jag villhövde blev lång.

Stockholms Gartnersällskap är en förening som bildades 1848 av några trädgårdsmästare för att:” Utveckla sina idéer och framställa resultaten av sina rön.

Från början var alla medlemmar trädgårdsmästare men idag kan alla som är yrkesutövare och studerande inom park-och trädgårdsområdet eller en person som verkar för den gröna sektorn välkomna att bli medlem.

2003 instiftades utmärkelsen Årets Trädgårdsbok, för att främja trädgårdsböcker av god kvalité. Förlag och författare skickar själva in de böcker de vill ha med för bedömning och sedan är det en fackmannajury som bedömer alla inskickade böcker enligt följande kriterier:

”Inkomna böcker värderas efter målgrupp och relevans, allmänna intryck, saklighet och överskådlighet som källhänvisningar och litteraturförteckning. Även pedagogik och förmåga att väcka lust och nyfikenhet värderas. Stil och tonalitet bedöms, liksom allmängiltighet eller personlig skildring. Språkhantering och estetik granskas, såsom kvalitén på illustrationer, layout, tryck och fotografi. Slutligen bedöms även bokens livslängd som “annuell eller perenn”.”

Från början skedde valet av Årets Trädgårdsbok genom en omröstning på Nordiska trädgårdsmässan men sedan 2013 så är det en jury som utser vinnarna som har blivit:

  • 2013 Jord – Funderingar kring grunden för vår tillvaro, Håkan Wallander
  • 2014 Arkitektens trädgård, Kenneth Kauppi 
  • 2015 Så ett frö, Annelie Johansson
  • 2016 Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon, Henrik Sjöman och Johan Slagstedt
  • 2017 I trädgården hörs andra ekon, Göran Greider
  • 2018 Skogsträdgården: Odla ätbart överallt, Philipp Weiss och Annevi Sjöberg
  • 2019 Bin och människor: Om bin och biskötare i religion revolution och evolution samt många andra bisaker av Lotte Möller
  • 2020 Ormbunkar, Anton Sundin

Den enda bok av ovanstående som vi har själva är Skogsträdgården men den tycker vi väldigt mycket om. Nu har Philipp Weiss blivit nominerad ännu en gång med Nötodlarens handbok och den har vi faktiskt också. Det blir spännande att se vilken bok som vinner vilket tillkännages den 12 oktober. Själv tippar jag på att Phillip återigen kammar hem det!

Regnskugga

Om en månad har vi bott på Östäng i åtta år. Svenskt väder kommer oftast från sydväst och eftersom vi bor på en sluttning som vetter åt sydväst kan vi ofta se moln och regn som närmar sig. Men de stannar förvånansvärt ofta vid horisonten.

Idag blev det faktiskt nederbörd. Inget skyfall, kanske 5 mm på natten och 3 mm under dagen. Men det är ett undantag. När många andra i vår landsände får regn blir vi ofta utan.

Den här höjdkartan hittade vi på en-gb.topographic-map.com

Östäng är markerat med en skylt som visar att gården ligger 119 meter över havet. När vädret kommer in från kusten tvingas det upp av Vättlefjäll innan det passerar sjön Anten och når oss. På SMHI finns en tjänst som visar regn och åska som fångas upp av radar. På appen i mobilen är det enkelt att hitta regnradarn men på datorn är det svårare. Den finns på smhi.se/vader/radar-och-satellit/radar-blixt och nås via ”Väder” och sedan ”Radar och sattelit” och ”Radar med blixt”

När du väl är där går det att välja mellan 15 och 5 minuters intervall. Vi valde 5 minuter och gjorde en halvdålig film med mobilen. Jag drar ”filmen” fram och tillbaka.

I mitten av kartan står det Trålanda med suddiga bokstäver. Det är den närmaste SMHI-orten. Det syns tydligt hur regnet avtar när luften sjunker ner på östra sidan Vättlefjäll. Detta är ett välkänt fysiskt fenomen. När luften tvingas stiga kyls den ner och vattenånga kondenserar till vatten, det vill säga regn. När luften sjunker igen stiger temperaturen. Då kommer molnen, de vattendroppar som inte fallit ner, att bli osynlig vattenånga igen. Regn hos dem, sol hos oss.

Det verkar som att vi har ett ganska soligt och torrt lokalklimat på Östäng. Jag har inget emot sol. Naturligtvis kan vi sakna regn ibland men vi ligger ändå bättre till än många i sydöstra Sverige som upplever samma sak fast i större skala.

Krismedvetenheten börjar vakna?

På marknaden i lördags var vi med om något nytt. Flera kunder ville ha information om, och köpa grönsaker, som tål att lagras. Detta bara för att kunna bunkra inför vintern. Några ville köpa för att det var årets sista Nolbygårds Matmarknad och de har vant sig vid vår kvalité och därför hellre bunkrar hos oss än köper i livsmedelsaffären. Men minst två kunder uttryckte att det skulle kännas bra med ett lager grönsaker eftersom man inte vet vad som kommer att hända i vinter. De ställde många frågor och behövde hjälp med hur de skulle tänka och vad de skulle välja. Några ville också göra avtal med oss om leverans av lagringsgrönsaker under vintern eftersom de själva inte hade utrymme för lager. Det har aldrig hänt förut.

Vi har länge, men mer på allvar sedan 2005, funderat över samhällets sårbarhet. Det är ett av skälen varför vi började en förändring av våra liv som 2014 ledde till att vi köpte gård och började producera mat målmedvetet.

För att bygga upp ett system som kan föda många har vi valt att odla till försäljning och säljer nu våra grönsaker så lokalt vi kan. Helst hade vi sålt allt vi producerar till våra grannar i området men många av dem köper hellre sin mat i livsmedelsbutiken så vi säljer även inne i Alingsås och ibland även på någon marknad längre bort för att bygga upp systemet med en större odling.

Vi jobbar aktivt på att få fram bra produkter som vi kan lagra i kylrum och eventuellt även i jordkällare om det kniper, även om vår egen jordkällare är något för varm.

Som utgångspunkt till vad som kan sparas inför vintermånaderna kan man tänka gamla tiders julbord. Då åt man bland annat mycket kål. Vitkål och rödkål hade de förmodligen på lager i jordkällaren så då blev det brunkål och rödkål men det finns ju många andra rätter man kan göra med dessa kålhuvuden om man inte gillar gammaldags julbordsmat.

Brysselkål och grönkål kan stå kvar i landet även om det fryser så då blev det kokt brysselkål och långkål på det svenska julbordet även om långkålen mest avnjöts i Sydsverige. I Finland är det typiskt att äta kålrotslåda vid jul och kålroten går ju också att lagra fint.

Utöver kålen så lagrade man naturligtvis rotsaker. Potatisen gjorde man Jansons frestelse av och rödbetorna blev till rödbetssallat. Men man kan också lagra rotselleri, palsternacka och morötter i stuka, jordkällare eller kylrum. Purjolöken kan stå kvar i landet och om den täcks med halm kan man skörda den även om det blir tjäle.

För att få ovanstående grödor lagringsdugliga så behöver man välja rätt sort. Vi odlar till exempel tre sorters vitkål men bara en av dessa kan lagras. Vi odlar även tre sorters morötter och tre sorters rödbetor varav en passar bäst för vinterlagring. Späda sommarmorötter blir snabbt mjuka i lager medan grövre lagringsmorötter kan ligga i princip oförändrade under lång tid om de inte förlorar fukt. Gemensamt för lagringsdugliga sorter av vitkål, morot och rödbeta är att det inte är de snabbaste sorterna. Ska det bli lagringsdugligt så verkar det som om det behöver stå längre i landet och inte växa för snabbt.

I rumstemperatur kan man lagra vitlök och lök och kryddor och chilli går att torka för att ha som smaksättare. Att hänga upp en vitlöksfläta i köket blir ju dessutom trevligt. Det finns snabba och långsamma sorter även av purjolök och palsternacka. Vill du odla för att lagra så välj rätt sort och vill du köpa på dig ett lager grönsaker så fråga i affären så du får en sort som verkligen går att lagra. (Det är inte säkert att de har den kunskapen i en vanlig livsmedelsaffär)

En grönsak som vi inte använt så mycket i Sverige är vintersquash. Vi odlar flera olika sorter och fördelen med vintersquash är att du kan lagra den i rumstemperatur och äta den ända fram på våren. Det gör att även du som vill verka helt normal och inte vill skylta med att du preppar kan köpa/odla lite vintersquash och lägga dem som prydnad i vardagsrummet. Sedan kan du äta upp dem allt eftersom. Användningsområdena för vintersquash är dessutom många. Den går att ugnsrosta eller göra soppa på men också äta rå. Lägg den på pizzan så får du en annorlunda smak.

Tänker man sedan på ett gammaldags skafferi så kan se rader av burkar med inläggningar framför sig. Klassisk inlagd gurka och inlagda rödbetor men det går ju också att lägga in zucchini, vintersquash, chilli och mycket annat. Tar man ett steg till och börjar syra så kan man ta tillvara gurkor, kål, lök, tomater med mera. Gillar man söta smaker så kan gröna tomater och morötter bli fantastiska marmelader.

Våra kunder har, med något undantag, inte verkat fundera så mycket över att vårt nuvarande samhälle kommer att rulla på som vanligt – fram till i lördags. Spännande! Vad är det som väcker folk just nu? Är det kriget i Ukraina, elpriset, räntorna eller något annat? Eller är det helt enkelt så att tecknen på att vi inte kan fortsätta som förut blivit så många så det till slut börjar sjunka in – åtminstone hos ett fåtal.

Vi tycker det är bra ju fler som blir medvetna om vårt samhälles sårbarhet . Vår lilla produktion inte på långa vägar kommer att räcka till för att föda kommunens befolkning med grönsaker. Vi behöver helt enkelt bli många fler som odlar.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑