Sida 50 av 287

Persikor

Vår skogsträdgård blev till 2015. Det var vår första säsong på Östäng och vi ville snabbt få träd i jorden eftersom det skulle ta flera år innan de ger frukt.

Persikoträdet har gett frukt tidigare men vi har bara set halvmogna persikor eller kärnor och rester efter att fåglar har kalasat. Men i år ser det lovande ut.

Nästan lite för lovande. Trädet har lutat ett tag men med den här mängden persikor så fanns det risk för att trädet skulle lägga sig ner eller gå av.

En rejäl stolpe och några band så ser det lite bättre ut. Trädet är lite klent och kanske står det lite för mörkt. De så kallade am-träden, träd som ska ge frostskydd och lagom skugga, växer snabbt. det kan nog vara dags för att fälla ett par till av dem.

Nu är i alla fall grenen med persikorna lite upprätad och lutar inte ner mot marken längre.

Vi skördade fem stycken och de är riktigt goda. Inte alls lika stora som de som finns i affärer men något måste nog ge vika för att få en sort som går att odla i Västsverige. Om jag minns rätt så heter den här ”Frost”.

Kvällssolen når i alla fall trädet. Härlig syn!

Premiär för Glada Grisen

På lördag kväll den 6 augusti är det premiär för den pengafria puben Glada Grisen här på Östängs Gård. Vi gillar verkligen idén med en pengafri pub – men idén är inte vår egen utan vi har snott den från våra vänner på Skenora Gård på Ingarö utanför Stockholm. De har några gånger per år bjudit in till pengafri pub i sin lada på gården.

Tanken är enkel. Puben säljer ingenting utan lokalen öppnas upp för de som vill komma. Var och en tar med sig något man tycker behövs på en pub och så skapar man den tillsammans. Inga pengar byter ägare.

Kanske blir man bjuden på något att dricka av någon som tagit med sig det – fast det kan man inte veta på förhand. Kanske blir man inbjuden att spela ett spel som någon har haft med sig eller att smaka på något ätbart. Inget går att veta förrän efteråt.

Det kan verka lite galet och lite vågat att bjuda in brett och inte ta emot anmälningar eller på något sätt försäkra sig om vilka som kommer. Men vi gillar att ha folk omkring oss och skaffar oss gärna nya kontakter och vänner.

Vi har under många år varit med i omställningsrörelsen och där finns ett talesätt som vi verkligen gillar: ”De som kommer är de rätta”. Med det kan man mena att de som kommer kommer att göra något av den samvaro som uppstår oavsett om det är fem, tio, tjugo eller 50 personer. Samvaron blir olika men om man har en positiv inställning så blir det meningsfullt oavsett hur många eller vilka som dyker upp.

Tanken med en pengafri pub där vi som värdar ställer lokalen till förfogande är att det är ett tillräckligt enkelt arrangemang för att det skulle kunna bli en tradition. Eftersom vi inte tar på oss att fixa så något mer än lokalen blir det inte något extra jobb för oss, känner vi att det blir lyckat kommer det att bli flera Glada Grisen på gården kommande år.

Ursprungligen kommer idén inte heller från Skenora även om vi tror att de var först i Sverige och kanske fram till nu även ensamma om konceptet i Sverige. Det finns dock en pengafri pub på Irland som heter Happy Pig som startats av Mark Boyle med smeknamnet The Moneyless man. Han har många olika pengafria projekt på gång.

På Östäng ligger lokalen på övervåningen ovanför det gamla kostallet på gården. Där har vi bytt ut det ruttna golvet och även de ruttna bjälkarna som fanns under. Nu finns det bord och stolar, en liten bardisk, en mindre scen, några instrument, två kylskåp och några ljusslingor. Vi har till och med fått en gammal Guinness-skylt. Det känns som en ok start.

Vi vet i dagsläget i alla fall att Ylva, Jonas och Ina från Östängs Gård kommer att finnas i puben från klockan 18. Kanske vill någon därute göra oss sällskap – kanske inte. Oavsett så tänker vi ha en trevlig kväll. Vi kommer att bjuda varandra på något – ingen aning vad…

Klädsel är det som känns bekvämt. Med eller utan trimmerbôs.

Wwoofar Daan

I sex veckor har Daan och hans hund Oscar varit hos oss och wwoofat. Tanken var att vi skulle haft ytterligare en wwoofare under den här perioden men den personen ställde in med en veckas varsel. Så största delen av tiden har Daan varit här själv. Daan är uppväxt på en gård i Nederländerna och det märktes tydligt eftersom han var kunnig på mycket som vi gör på gården.

På morgnarna försöker vi alltid göra något som kräver lite kroppsarbete som att röja sly som förvandlas till träflis i vår flismaskin.

Några morgnar blev det vedklyvning och stapling men också röjsåg, plattläggning, stängsling och en del grävarbete.

Mellan fika och lunch jobbar vi nästan alltid i odlingarna så Daan har rensat, sått, anlagt bäddar, tjuvat tomater, gödslat, vattnat och skördat. Efter lunch väljer wwoofarna själva vad de vill göra och Daan med sina kunskaper var väldigt användbar.

För första gången sedan vi kom till Östäng fungerar nu 100 procent av våra skottkärror. Underredet i trä på skottkärran ovan har Daan sågat till och även format handtagen så de är greppvänliga.

Hydraulkolvens baksvetsning på vår vedklyv hade börjat läcka men den har Daan nu svetsat ihop plus att han på eget initiativ slipade till eggen på klyven och även lagade några med svets och vinkelslip.

Två spröjsade trädörrar har blivit renskrapade, kittade och målade med linoljefärg och två fönster blev visserligen bara kittade men är nu klara för att målas.

Vi ska dela upp bigården i två delar och den nya delen kommer att ligga norr om bågväxthuset.

Inget jättestort arbete med det ska grävas bort grässvål, jämnas till, läggas tidningar och så på med plattor.

Traktorns elsystem var ett enda virrvarr av kablar men de är nu omdragna och lamporna fungerar både bak och fram.

Hunden Oscar var alltid glad när han fick vara med Daan i jobbet men älskade också att ligga i bilen.

Ibland bryts vår vanliga arbetsordning av med heldagsprojekt som när honungen ska slungas. Det visade sig att Daan är biodlare så att skörda honung och täcka av och slunga var saker som han redan kunde.

Som alla wwoofare så har Daan gjort en fågelholk. En fantastisk skapelse i form av en holländsk väderkvarn.

Den blir ett trevligt minne att ha på gården.

Tack Daan för den här tiden!

Artikel i AT

För någon vecka sedan var Emelie Skoog från Alingsås Tidning på besök. Hon kontaktade oss för att göra ett reportage om de allt dyrare matpriserna. Det är inte första gången vi är med i AT men den här gången skulle artikeln inte handla om vår odling utan om hur vi som odlare såg på de stigande matpriserna. Reportern tog god tid på sig och lyssnade verkligen på vad jag sa. Och det blev ett helt uppslag!

Det skrivs mycket om att allt blir dyrare. Matpriser, huspriser, energipriser och räntekostnader går upp. I tidningsrapporteringar används ofta ord som skenar eller rusar och man tävlar om att göra reportage om hur dyrt allt blivit. ”Så dyr blir midsommarmaten” var rubriken i någon tidning samtidigt som midsommarens viktigaste mat, färskpotatisen, kostade en krona kilot i affären.

När jag blev intervjuad av reportern försökte jag sätta dagens matpriser i lite perspektiv. Även om priserna gått upp en del den senaste tiden så betalar vi ändå mindre för maten idag än vad vi gjort genom nästan hela historien. Vi svenskar lägger inte mer än 12 % av våra pengar på mat och av dessa 12 % går nästan 40% till godis, läsk och snacks. Samtidigt får skriverierna om de skenande matpriserna människor att hålla i plånboken vilket gör att många väljer billigare alternativ.

Som jag ser det så är det en farlig utveckling. Just nu borde vi alla slå oss vinn om att köpa närproducerade livsmedel för att hålla igång matproduktionen i landet. Det lär vi komma att behöva när Ukraina inte kan exportera, när många sådder inte blev gjorda i våras och när Po-deltat i Italien upplever den värsta torkan på 70 år vilket beräknas minska skördarna med 30 %.

Detta försökte jag få fram till journalisten som kanske hade tänkt sig en något annorlunda vinkel innan intervjun. Jag tycker dock att hon gjorde ett bra jobb även om jag inte är speciellt nöjd med rubriksättningen – ”Dyrare mat ingen match – sårbarheten ett större problem”. Vadå match? För en ensamstående med barn kan dyrare mat vara en katastrof – även om den fortfarande är billigare än vad den var under 1900-talet.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑