Svetsning

När vi köpte gården hade jag aldrig svetsat och Jonas hade en lektion på gymnasiet i bagaget och det är ju ett antal år sedan. Bor man på en gård och inte har råd att köpa nya maskiner och annat så blir det oundvikligt så att man måste kunna svetsa. Helst hade vi nog gått en svetskurs men det är svårt att hitta sådana. Hittills har det blivit Jonas som har svetsat men förr eller senare behöver vi båda lära oss alla sysslor på gården så idag var det min tur. Det är underbart med vinter så man får tid och lust med nya utmaningar. Vi köpte en rosenbuske 2015 som vi trodde var lågväxande. Det visade sig att den snabbt växte till sig och skickade upp långa spröt som böjde sig ner över bäddar och gångar. Den där busken har varit lite irriterande och vi har inte riktigt vetat hur vi ska få kontroll över den. Idag blev premiärsvetsningen därför att tillverka ett stöd där vi kan tvinga in  rosenbusken så den inte tar sådan plats. Armeringsjärn är fulsnyggt och billigt material så vi var på skroten i Bäreberg i fredags. Fram med vinkelslip för att kapa av järn i rätt längder och sedan var det dags för svetsen. Till en början var det väldigt svårt. Det rostiga järnet gjorde att det var svårt att få jordning och när jag väl fick jordning så fastnade svetspinnen i järnet och var svår att få loss. När man svetsar måste man ha på en speciell hjälm för att skydda ögonen mot det UV-ljus som svetslågan sänder ut. Den ställer man in så det ska vara lagom mörkt. Funktionen i glaset styrs av solceller. När svetslågan inte är igång så ser man bra genom glaset. När man tänder svetslågan så blir glaset mörkt direkt men man kan ändå se var man svetsar. Problemet var att få det lagom ljust. Dessutom så blev det snabbt imma på insidan så då var det svårt att se.

På svetsen finns två uttag. Ett är ett jorduttag som man fäster någonstans på det man ska arbeta med. Det är viktigt att man får bra kontakt för att jordningen ska fungera. I det andra uttaget fäster man en lång sladd med ett fäste i andra ändan. I det fästet sätter man fast svetspinnen. Den slår man sedan lite snabbt mot punkten där man ska svetsa. Är man inte snabb så fastnar det. Rycker man undan för mycket så slutar svetslågan direkt. Jag fick träna lite innan jag fick till en svetslåga över huvud taget. Pinnen smälter och materialet i pinnen fastnar där man håller den emot godset. Sedan måste man knacka bort en skorpa som bildas på utsidan för att kunna se hur svetsen egentligen blev. Ibland behövs det lite mer svetsning för att det ska duga. En pinne tar förvånansvärt fort slut och då får man sätta i en ny i handtaget.

Började med att svetsa ihop två A som jag sedan satte ihop i toppen innan jag svetsade på två stag för att hålla isär A:na. Sedan satte jag på lite pinnar kors och tvärs.

Jag är glad att ingen rutinerad svetsare kom förbi och såg mina svetsfogar. De är inte speciellt snygga men det spelar inte så stor roll när det ska vara till ett växtstöd. Det var så roligt att svetsa så jag tillverkade fyra pionstöd av bara farten.

2 kommentarer

  1. Lasse

    Öva på bara. En bra svets pinne heter OK 43 ,lämpligen 2.5. Tänder lätt och svetsar bra

  2. Ylva Lundin

    Tack för tips Lasse 🙂 Ja, övning kommer nog att behövas 🙂

Lämna ett svar till Ylva Lundin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑