En gård för omställning

Kategori: odling (Sida 1 av 25)

Knalten

Härom veckan var jag och vår praktikant Hansi på besök på Knalten. Det är en småskalig grönsaksodling utanför Ulricehamn som drivs av Pierre och Sonia. De har odlat i många år och har mycket större och mer effektiva odlingar än vi.

Skälet till att vi åkte dit var att Hansi skulle köpa en bredgrep. Sonia och Pierre importerar detta fantastiska redskap från Frankrike och det går att beställa direkt från dem. Om jag skulle få välja ett enda redskap att investera i för att odla grönsaker i fasta bäddar så är det en bredgrep. Den används mycket hos oss och jag talar mig varm för den vilket innebär att de flesta av mina praktikanter förr eller senare införskaffar en. Knaltens bredgrepar finns med fyra, fem eller sju piggar. Vi har en med fyra och en med sju.

Vi hade förvarnat att vi skulle komma så de hade bredgrep hemma och vi passade naturligtvis också på att titta på deras odlingar. Tavlan visar de olika odlingskvarteren och sitter på väggen där alla redskap förvaras. Knalten har verkligen en annan skala än vi. Vi har ett flamaggregat men de har en värsting som flammar hela bädden på en gång. Fem munstycken som sitter bakom en skiva som hindrar blåsten gör att hela bädden flammas effektivt på en gång.

Till vänster om flamaggregatet skymtar en Terratech hjulhacka och de har både deras enhjuliga och deras tvåhjuliga. Det finns många redskap att köpa till hjulhackan och eftersom de är många som jobbar på en gång så har de flera redskapsbärare för att inte behöva byta redskap.

På väggen hängde en paper-pot. En maskin som planterar förodlade småplantor i rader. På Knalten använder de den framför allt för att plantera ut rödbetor. De odlar i zon fem och att kunna förodla rödbetor gör att de får ett visst försprång.

De hade även en tvåhjulstraktor som heter Grillo och som fungerar ungefär på samma sätt som en BCS som är ett vanligare märke.

Grillon använder de framför allt för att hacka ner gröngödsling.

De täcker kålen med nät även så här sent på säsongen för att hålla rådjuren ifrån kålen. Vi diskuterade problem med kålfjäril och de undviker att använda Turex då de bara haft små lokala angrepp. Knalten är krav-certifierat och det har odlats ekologiskt på gården sedan 70-talet. Pierre berättade att även om de hittar angrepp av kålfjärilslarver så blir angreppen bara lokala och försvinner ganska snabbt. Hans teori är att eftersom de inte sprutar så tar de inte heller död på maten för de insekter och kryp som äter kålfjärilslarver. Det gör att det finns tillgång till kryp som kan ta hand om angreppen. Det låter logiskt. Vi har inte sprutat med Turex sedan 2017. Vi har inte haft några angrepp och jag har tänkt att det har berott på att vi blivit så duktiga på att täcka med nät. Men i år så fick vi ett angrepp på broccolin. Jag hade inte tid att ta hand om det så vi högg helt enkelt av lite blad från fyra plantor och slängde in till hönsen. Tänkte att det fick räcka och att jag skulle ta hand om problemet dagen efter. Det blev inte av och några dagar senare när vi kom att tänka på angreppet så hittade vi inte en enda larv. Vi kan omöjligt ha fått bort alla efter att bara ha huggit av några blad. Spännande.

Knalten odlar tomater både i caterpillartunnel, på friland och i ett växthus.

Eftersom de redan har haft frost så har tomaterna ute gett sig. De planterar tomater utomhus med en meters mellanrum och binder upp dem längst trådar i sidled.

I gångarna mellan rödbetsbäddarna har de lagt plansiloplast. Jag tänkte att det var i huvudsak för att täcka för ogräs men Pierre berättade att det var för att försöka spara vatten. De kan bara vattna med vatten från egen brunn och vattnet är inte tillräckligt för att slösa med. En bieffekt av att täcka gångarna och sidorna på bäddarna är att rödbetorna på ytterkanterna av bäddarna växer mycket snabbare. De skördas därmed först. Att lägga plast i gångarna får därmed tre syften. 1. täcka ut ogräs. 2. spara vatten. 3. påskyndar tillväxten.

Den här välten kan kanske vara ett alternativ till raduppdragningskrattan som vi inte riktigt får styr på. Det borde bli rakare rader.

I tomatväxthuset växte en helt svart tomat. Den är röd innan den är mogen men som mogen blir den svart. Tyvärr var namnet bortglömt.

Sedan fick vi gå in i deras förodlingsväxthus. Tänk ändå om man hade ett sådant. Det är byggt av gamla fönster och virke från egen skog. I taket hänger rustika hyllor och på golvet står mer hyllor. På hyllorna finns stora plåttråg med underbevattningsmattor och gott om plats för förodling. Lättskött och lätt att titta till alla plantor utan att behöva ta sig in i ett bubbelplasttält.

På golvet stod en FreeFlow-kamin med rör efter sidorna som gör att varm luft strömmar ut i rummet och cirkulationen sätts igång. Den blev både jag och Hansi rätt avundsjuka på.

Det är enormt inspirerande att besöka andra odlare. Detaljer och smarta lösningar inspirerar.

Sedan fick vi titta på deras gigantiska gårdsbutik. Där säljer de bredgrepar, grönsaker och franska ostar. Alla som bor i närheten borde verkligen köpa alla sina grönsaker av Pierre och Sonia. Vilken fin verksamhet och så proffsiga odlare. Full av respekt!

Till slut fick Hansi köpt sin bredgrep och vi gav oss av hem till Östäng med nya tankar och nya idéer.

Praktikanter från Angered

Moa, Veronica och Johanna från Naturbruksgymnasiet i Angered har gjort praktik hos oss under fem veckor. Det har verkligen varit jätteroligt att ha dem här. När man tittar igenom bilderna från perioden ser man verkligen att vi hunnit mycket och att vi gått från sensommar till höst.

I början blev det bönskörd i princip varje dag de var här. Det är en tålamodsprövande syssla som jag själv helst undviker men som de tog sig an med glada miner.

En av sockerärtsbäddarna var slutskördade så där fixade de till bädden för ny gröda.

De drog upp linjer för fyra raders sådd och sedan fick de försöka förstå sig på såmaskinen under Hansis ledning.

Såmaskinen är inte helt enkel att ställa in så vägning av frön före och efter och så massor av praktisk matte för att räkna ut hur många frön som faktiskt landade i bädden.

Att köra såmaskin i föruppdragna rader går ofta bra men ibland krånglar det så man får ha bra koll på att kugghjulen rullar som de ska.

De har varit med och skördat massor av bönor, ärtor, gurka, tomat, morot och annat och lärt sig att ta hand om skörden och packa den inför försäljning.

Vi har haft provsmakning av gurka och äppelmust och diskussioner om grödor och användningsområden av de olika grönsakerna.

Vi har slutskördat morötter.

En riktigt regnig dag tillverkade vi flis till gångarna i odlingen.

Med bra regnkläder så jobbade de snabbt och den igenväxta slänten mot övre dammen var helt fri från sly innan kafferasten.

En dag slutskördade vi vitkål och lade i kyllager. De har fått öva på att täcka med kålnät om och om igen.

De har fått slå ner stolpar.

Vi har diskuterat försäljning och marknadsföring.

De har fått packa kassar till prenumeranter och REKO-ring.

De har målat skyltar till skogsträdgårdens växter och till att sätta upp vid vägen.

Vi har tillsammans funderat på hur vi ska skylta upp inför att ha öppen gård.

De har varit med och mustat en dag och då diskuterade vi förädling och märkning av produkter. De har flyttat får och matat hönor, dödat sniglar och rensat ogräs. Och så har vi pratat och diskuterat. Ännu ett gott gäng som förgyllt vår tillvaro på gården.

Det bästa är att de kommer tillbaka till våren. Tack för all hjälp och välkomna tillbaka!

Gröngödsling

Gröngödsling är ett samlingsnamn för grödor som man odlar för att förbättra sin jord. Vi har varit dåliga på att odla gröngödslingsväxter eftersom vi utnyttjat de bäddar vi haft till att odla grönsaker för försäljning. Jorden mår dock väldigt bra av att berikas med grönt material så vi har gjort några små försök tidigare år.

Vi vill fortfarande odla grönsaker i så många bäddar som möjligt så det har bara blivit helsäsongsodling av gröngödsling i två bäddar. Därutöver har vi odlat en yta utanför bäddsystemet med blodklöver som vi slagit och använt för att förbättra jorden i andra bäddar.

Det visade sig dock att den ytan var så full av ogräsfrön och eftersom vi bredsådde så blev det lika mycket ogräs som blodklöver. Vi har tidigare använt gräsklipp som gröngödsling i bäddarna men upplever även då att vi får större och större problem med vissa ogräs som till exempel vitgröe.

Det vi framför allt gjort i år är att så in gröngödsling efter skörd och det kommer vi att göra mer framöver. 12 bäddar där vi har skördat lök, tre bäddar där vi odlat morot och två bäddar där vi odlat bönor och ärtor har sedan såtts med olika gröngödslingsväxter. Vi har dels bredsått men också radsått gröngödslingsväxter.

Fördelen med att bredså är att bladmassan från gröngödslingsväxterna täcker ut och kväver mycket ogräs. Nackdelen är att det inte effektivt går att rensa det ogräs som trots allt tar sig innan bladmassan blir stor nog. Det bidrar därför lätt till att nya fröer av ogräs sprids.

När vi radsått gröngödsling så har vi snabbt dragit över med radhackan mellan raderna två gånger och de bäddarna är näst intill fria från ogräs.

Nu när gröngödslingsväxterna därigenom fått ett bra försprång så finns det nästan inget ogräs alls i de bäddarna. På bilden nedan är hela lökkvarteret täckt med gröngödslingsväxter.

Vi har inte någon tvåhjulstraktor trots våra 1360 bäddmeter. Det gör att allt arbete sker med handverktyg. Vi behöver därför välja gröngödslingsväxter som fryser sönder för att slippa massor av jobb till våren. Vi hoppas att den värsta frosten dröjer så att bäddarna får ha växande grödor med aktiva rötter långt in på hösten. När grödorna sedan fryser ner så kommer vi att täcka bäddarna med plast men fram tills dess så får gröngödslingsväxterna göra sitt jobb med att förse mikrolivet med ”mat”.

I några bäddar med kål har vi också använt subklöver som gröda mellan kålväxterna. Vi väntade några veckor efter att kålen hade etablerat sig innan vi sådde in gröngödslingen och det gav kålen bra försprång. Efter att vi skördat kålen så täcks bädden av en massa av grönt material och där behöver vi inte så in något.

Förra året sådde vi in perserklöver i majsen med gott resultat men i år har vi majsen på en nyetablerad del av odlingen och där är än så länge för mycket ogräs för att vi skulle våga köra på det i år.

Hade vi haft en tvåhjulstraktor så hade vi kanske odlat mer majs med perserklöver i fler bäddar och sett även majsen som en gröngödslande gröda men som det är nu så behöver vi i så fall forsla bort majsen och kompostera den på annat håll för att sedan återföra komposten. Det blir för mycket jobb.

Gröngödsling är något vi vill lära oss mer av. Har ni där ute några bra tips så dela gärna med er.

Böcker i topp

Bland över 31000 böcker i kategorin Lantbruk på adlibris ligger nu våra böcker på plats ett, två och fyra.

Boken på plats nummer tre är en utmärkt bok om Höns så när ni ändå handlar kan ni köpa alla fyra 🙂

I underkategorin ekologisk odling kniper vi alla tre förstaplatserna men i den kategorin finns bara dryga 400 böcker.

Det är roligt att böckerna tas emot väl. Vi har hittills bara hört positiva ord om dem. Trots titeln Odla till försäljning så kan man ha mycket nytta av böckerna även om man bara odlar till husbehov. Det verkar som om allt fler upptäcker det. Själv använder jag Del 2 som en uppslagsbok. Även om jag själv har varit med och skrivit den så är det ibland skönt att dubbelkolla avstånd, näringsbehov och annat nördigt.

Sista dagen

Idag var det sista dagen för våra praktikanter från Uddetorp som har gjort två praktikperioder hos oss. Emma, Emma, Sandra och Theres kom redan tidigt i våras när jorden inte ens hade rett sig så vi fick börja med att anlägga bäddar i växthuset. Det var enda platsen som vi kunde jobba på.

I våras var de här i fyra veckor och fick anlägga bäddar, göra falska såbäddar, bränna hål i odlingsbäddsväv, rensa med hjulhacka, rensjärn och flammaggregat, plantera kål och lök i bäddar, så i brätten, så morötter, rödbetor och annat med såmaskin, ta hand om redskap, döda sniglar, plantera om tomatplantor, anlägga flisgångar och mycket mer som jag säkert har glömt.

I höst har de varit tillbaka i fyra veckor och nu har fokus istället varit på skörd av grödor de var med och satte i våras, försäljning, packning av kassar, iordningsställande av butiken, hamling av träd, beskärning av äppelträd, tjuvning, läggning och toppning av tomatplantor, flyttning av får. De har fått vara med om livsmedelsinspektion och diskuterat livsmedelssäkerhet och annan lagstiftning.

Idag började vi med gårdens tråkigaste syssla – att skörda bönor.

Sedan gick vi över till att musta ett halvt ton äpplen.

Vi förädlar inte mycket av det vi producerar på gården men eftersom förädling ingår i deras utbildning så kändes det bra att de kunde få vara med och musta en dag. Det blev nog lite extra lång fika och lunchrast dessutom.

Vi hann också med att vattna ut EM i bäddar som behöver det samt packa in morötterna i insatspåsar som anlände med posten under dagen.

Tre pallkragar på en pall och sedan i med en påse där vi gjorde hål i botten.

Det har varit riktigt roligt att ha praktikanter som har fått vara med och följa arbetet på gården en hel säsong. Tack alla fyra för allt jobb ni gjort på vår gård. Välkomna tillbaka när som helst!

Morotsodlingen fungerar äntligen!!!

Att odla morot är svårt. Vi har inte lyckats med det på alla år. Visst har vi fått fram morötter och kanske har inte våra kunder märkt hur illa det har varit ställt eftersom de har sluppit se alla grenade och spruckna morötter. Det har dock varit väldigt påfrestande att gång efter gång dra upp morötter som som inte håller måttet. Det har också varit påfrestande att gång på gång så om morötter som sniglarna ätit upp.

Det tog ett par år innan vi förstod att det var trädgårdssniglarna och inte mördarsniglarna som åt upp alla nyuppkomna plantor. När vi väl förstått det så är det som att plocka trattkantareller. När man väl ställt in ögonen så ser man dem överallt och därmed kunde vi också ta död på väldigt många i våras.

Vi har också jobbat på att förbättra vår jord. När vi tog marken i anspråk var den helt död och vi hittade inga maskar över huvud taget. Idag kryllar den av liv och halten organiskt material är större.

När vi var nya på odling så gödslade vi för mycket. Nu är det i princip bara kål, gurkväxter, purjo och vitlök som får någon gödsel. Morötterna mår bättre av det.

Vi odlar alla morötter under nät och vi är extremt noga att täcka väl så inga morotsflugor kan ta sig in.

Vi odlar numer morötter efter lök vilket gör att ogrästrycket är lågt då vi är duktiga på att hålla lökbäddarna ogräsfria. Eftersom vi täcker med nät så är det annars lätt att tappa kontroll över morotsbäddarna.

Vi använder oss av falska såbäddar och gärna fler än en om det hinns med vilket gör att vi har relativt ogräsfria morotsbäddar.

Vi odlar en sort som knippmorot och en annan sort för lagring.

Den största skillnaden tror vi dock att vår nya bevattningsstrategi har gjort. Numer vattnar vi väldigt sällan och när vi väl vattnar så vattnar vi rejält så att vattnet verkligen tränger ner i jorden så att morötterna söker sig nedåt. Vi har till och med vattnat när det regnat då vi bedömt att regnet inte har varit tillräckligt för att tränga tillräckligt djupt ner.

Vi har hittills skördat tre bäddar knippmorötter. De har lossats med grep och sedan har vi kunnat dra upp ett helt knippe på en gång och bara satt på gummibandet. Skördar man på det sättet så går det enormt fort att skörda det som behövs för en marknadsdag. Tidigare har vi fått gå och leta efter morötter som varit bra nog. Någon enstaka morot har varit sprucken men det är inte ens fem per 16-meters bädd. Några fler har varit grenade men även de är försvinnande få.

Vi har också slutskördat alla lagringsmorötter. Två bäddar som gav 240 kilo morötter. Nästan ett kvarts ton. De har vi packat i säckar och säckarna har vi lagt på en pall med pallkrage i kylrummet.

Än så länge ligger det en presenning över men vi har beställt insatspåsar så de inte förlorar för mycket fukt. Vi ska också köpa lådor i klar plast med lock så vi alltid kan ha morötter i vår kyl i butiken utan att de förlorar för mycket fukt.

Vi har också två bäddar ”sommarmorötter” på gång som kanske hinner bli något. De sådde vi när vi hade slutskördat vitlöken. Kanske hinner det bli något eller också får vi se det som gröngödsling.

Vi är i alla fall väldigt nöjda med vår morotssäsong och hoppas att det inte är en engångsföreteelse utan att det från och med nu är vårt nya normala.

Löktork nummer tre

Vi har tidigare vid flera tillfällen skrivit om våra försök till att bygga en löktork. De två tidigare har gjorts i alla hast i samband med att löken skördats och det är inte en bra metod om man vill att de ska fungera. Det har de inte gjort heller. Luften som skulle torka löken har läckt lite här och där, det har varit otillräcklig luftgenomströmning m.m. så löken har fått tas ur och läggas på tork på andra ställen. Inte bra.

Den här gången började vi i tid. Dessutom har vår praktikant Hansi varit med från start och gjort det mesta av jobbet. Att bygga en löktork är något som alla som odlar lite större mängder lök borde göra. Det är svårt att lita på vädret i Sverige och med klimatförändringar som verkar ge oss längre perioder av samma väder så vågar i alla fall inte vi chansa på att kunna skörda all lök och torka den utomhus.

Vi har till stor del följt den skrift som Jordbruksverket har gett ut om Att bygga mindre lager med små resurser. Det känns inte som om Jordbruksverket har haft en pedagog anställd för att utforma texten. Det verkar de förresten inte ha i utformandet av någon information tyvärr men vi hade ändå väldigt stor nytta av skriften.

Vi har sett en löktork i funktion på Bossgården och med den och Jordbruksverkets information i bakhuvudet satte vi igång. Den här gången har vi byggt löktorken i lutan bakom växthuset. Tidigare ägarna har skarvat alla takbjälkar i lutan på samma ställe utan att sätta någon bärande konstruktion under skarven så lutans tak har börjat sjunka i mitten. Därför bestämde vi oss för att göra en regelkonstruktion som både blev hörn till löktorken och bar upp en bjälke som hjälpte till att stötta upp taket.

För att göra det stabilt valde vi att göra en bottenkonstruktion i 6″x6″ för löktorken och sedan gjorde vi tapphål där vi satte ner 4″ x 4″ stolpar som bär upp en 4″ x 4″ bjälke i taket.

Golv och väggar är byggda av överblivna sandwichpaneler från slungrumsbygget som vi sedan kompletterat med några nyinköpta.

Det gör att det blir lätt att hålla rent och utrymmet blir välisolerat. Vi kommer att använda löktorken även som löklager över vintern så vi behöver kunna hålla frostfritt utan att förbruka för mycket energi.

Dörren hittade vi på blocket för en femhundring. Den var perfekt i höjd även om den köptes in efter det att regelkonstruktionen tillverkades. Ibland har man tur.

Löklagret består av fyra väggar, tak och golv. Sedan har vi borrat hål för ett insug och ett utsug men i övrigt är alla skarvar tätade med silikon så att luft inte ska smita ut någonstans.

I ena hörnet finns en trumma som är ca 30 x 30 cm byggd av spånskiva. Uppe på trumman sitter en radialfläkt som blåser luft ner i trumman.

I botten på trumman så är det ett utblås där luften kan sprida sig in under trall som löken läggs på.

Rillorna är skruvade i reglar och reglarna är uppdelade i sektioner så det ska vara lätt att lyfta ut dem för att göra rent.

Det är fritt för luften att ta sig in under hela utrymmet för att det inte ska vara någon lök som ligger utan att få luft strömmande runt sig.

Trots att vi började i väldigt god tid den här gången så var det lite kvar att göra samma dag som löken skulle skördas. Det är väldigt typiskt men vi hann klart innan fikat så sedan kunde vi börja rycka lök som till stor del hade lagt sig ner.

Hansi och vi tyckte lök och la den sedan direkt i löksäckar med blasten på. Vi skakade bara av den värsta jorden.

Säckarna packades rätt så fulla men inte knökfulla.

Sedan la vi säckarna på rillorna i löklagret och satte för 2″ x 8″ allt eftersom löklagret fylldes på.

Säckarna lades omlott så att inte luften kunde smita igenom lagret för lätt.

I Jordbruksverkets skrift står det ”De enkla naturlagar som sedan utnyttjas är att löken vid sin avmognad alstrar värme … Om lagret är välfyllt räcker avmognadsvärmen från löken mer än väl för att komma upp i de optimala 20 graderna som behövs för denna process. Om temperaturen blir några grader högre innebär det ingen katastrof heller. ”

Det står däremot inte något om att själva fläkten avger värme. Det är lite märkligt. I Jordbruksverkets exempel är fläkten på ”någon hästkraft” vilket är ungefär 750 Watt. Hela effekten kommer att bli värme vilket motsvarar ett normalstort element som hela tiden står på full effekt i ett lite välisolerat rum. En liten gnutta av energin blir kanske buller men resten blir värme. Den värmen är i och för sig bra när det gäller att torka löken men det är viktigt att tänka på att fläkten bidrar som värmekälla, i vårt fall 600 W.

När vi skulle köpa fläkt var det dags att förkovra sig. Alltid kul. Det visade sig att en ”vanlig” fläkt kallas i branschen för axialfläkt eftersom den skickar iväg luften längs sin axel. Vi valde en radialfläkt i stället eftersom de är bättra på att bygga upp ett lufttryck. Vi antog att det kunde vara värdefullt när luften ska pressas upp genom en halv meter med lök i år och förhoppningsvis ännu mer kommande år. Fläkten var inte så enkel att hitta. Till slut fick vi beställa från en tysk firma via Amazon. Kostade drygt ett och ett halvt tusen.

I Jordbruksverkets exempel används en extra fläkt för att hantera hur mycket luft som ska bytas ut. Vi gjorde i stället så att vi satte in ett tilluftsrör precis vid fläkten med en 90 graders krök så vi kunde vrida röret så fläkten hämtade luft både utifrån och inifrån rummet eller bara inifrån rummet. Skulle vi vilja att tilluften verkligen blev noll är det bara att sätta i en propp. Rördelarna är tretums avloppsrör som är enkla att sätta ihop och ta isär om de smörjs först. När fläkten suger in luft utifrån så blir det automatiskt så att samma mängd luft försvinner ut genom det andra röret.

Om vi vred vi upp tilluftsrörets krök så märktes det direkt att frånluften ökade.

Med hjälp av denna enkla konstruktion kunde vi nu styra processen i lagret. Temperaturen rörde sig mellan 18-23 grader de första dygnen innan vi kom på hur vi skulle reglera tilluften.

Det var länge nervöst för luftfuktigheten slog i taket så Hygrometern inte visade värdet. Löken kändes varm och helt genomblöt. Det droppade från taket och dörrens insida var full av kondens. Det kändes inte alls bra.

Vi loggade temperatur och luftfuktighet i utrymmet och nere bland lökarna. Det skiljde sig inte särskilt mycket vilket vi tolkar som att fläkten gjort ett bra jobb. Efter en dryg vecka började luftfuktigheten sjunka och drog sig ner mot 60 %.

När temperaturen ändrades i lagret så hade det stor påverkan på den relativa luftfuktigheten. Det som mäts är inte hur mycket vatten som finns i luften utan har mycket vatten i förhållande till hur mycket vatten som luften kan innehålla. Och det varierar kraftigt med temperaturen. Kall luft är mycket sämre på att hålla vatten är varm luft. Det betyder att en viss mängd vatten i luft som uppfattas som ganska torr kan med samma vattenmängd uppfattas som fuktig om temperaturen sjunker. Om den relativa fuktigheten närmar sig 100 % så börjar vatten kondensera på de svalaste sakerna i närheten. Dagg är ett bra exempel på när detta sker.

Efter ytterligare några dagar var luftfuktigheten nere i 50 % och vi kunde börja hoppas på att det skulle fungera. Vi kollade löklagret minst en gång om dagen och oro förbyttes successivt till glädje över att processen verkade fungera.

Alla säckarna är nu efter drygt tre veckor helt prasseltorra och det börjar bli dags att låta lagret svalna av. Vi kommer att sätta in ett element som kommer att ställas in på fem plusgrader så att löken inte fryser och blir förstörd under vintern. Lök kan förvaras kallare än så men temperaturen bör inte variera för mycket. Det allra viktigaste är dock att det hålls torrt.

Tack Hansi för all hjälp!

Gröngödsling och lökskörd

Det mesta av vår lök har växt fint. Vi har satt fyra bäddar knipplök, fyra bäddar gul lagringslök och fyra bäddar röd lök.

Lagringslöken har vi planterat med sju centimeters avstånd och de har växt så de fyller ut mellanrummet mellan sig på flera ställen.

Det mesta av blasten la sig ner förra veckan så i måndags bestämde vi oss för att skörda all lök. Hansi och Jonas gjorde färdigt det allra sista på vår nya löktork och sedan satte vi igång.

Om löktorken fungerar som den ska så ska det inte vara något problem att packa löken helt färsk från bäddarna med blast och allt.

Säck efter säck fylldes och slängdes upp på kärran för vidare transport till löktorken. (Det kommer en utförlig beskrivning av den och torkprocessen senare.)

Vi har varit ganska duktiga på att hålla efter ogräset i löken så det var inte så mycket som behövdes rensas bort efter skörden.

Vi såg inte många sniglar men ankorna hittade desto fler när vi släppte in dem.

Vi slutskördade all lök förutom den som ska skördas som knipplök till gårdsbutiken och Nolbygårds Matmarknad i helgen. Det ger 12 tomma bäddar.

Den här tiden på året är det inte så många grödor som det är någon idé att så om på friland så därför satsar vi på gröngödsling som eftergröda efter löken.

De första två bäddarna är redan sådda med perserklöver som har kommit upp i rader. Vi har bredsått gröngödling tidigare men eftersom vi vill ha morot i dessa bäddar nästa år vill vi kunna hålla koll på ogräset. Därför testar vi att så i rader så vi lätt kan gå med radhackan mellan raderna tills grödan täcker ut ogräset.

Våra praktikanter Hansi och Emma fick sedan fria händer att planera in gröngödslingsgrödor i övriga bäddar. Vi har inte så stor erfarenhet av gröngödsling så det känns bra att testa lite olika för att se vad som fungerar bra hos oss.

Hansi gjorde ordentliga skyltar för att vi ska kunna dokumentera och följa processen.

Bovete, blodklöver, honungsfacelia, subklöver och perserklöver såddes ibland i rader med såmaskin och ibland bredsådda.

Tanken är att ha bäddarna fulla med växande gröda så stor del av året som det går för att mata mikrolivet med rotexudat och för att gödsla bäddarna inför nästa säsong. De flesta av de gröngödslingsgrödor vi har valt fryser ner så vi hoppas att frosten dröjer länge för att ge oss växande gröda långt in på hösten.

Tillverka egna tomatkrokar

Vi har köpt tomatkrokar ifrån Lindbloms som vi är väldigt nöjda med. När vi planterade tomaterna i början av säsongen så räckte inte krokarna till de sista tio plantorna så vi band upp dem med vanliga snören. Nu när tomaterna blivit högre så behöver vi kunna sänka ner dem och då har tomatkrokarnas fiffiga funktion kommit väl till pass.

Idag kom vi fram till de sista tio som var fastbundna med snöre och då gick det ju inte att sänka ner dem. Vi har inte kommit ihåg att beställa fler tomatkrokar men då kom vi på att vi helt enkelt kunde tillverka egna.

Hansi spikade ner åtta grova spikar i en bräda. Måttet mellan de yttersta spikarna är 26 centimeter.

Den första spiken sitter där man hänger upp kroken på vajern. Där nästa spik sitter knyter man fast tråden och virar upp den. Tråden på köpta tomatkrokar är nog närmare 15 meter lång och förmodligen anpassad för tomatodling i varmväxthus där tomatplantorna kan bli så långa. Kröken vid den tredje spiken är till för att den uppvirade tråden inte ska glida av. Den fjärde spiken ger en böj på långsidan som förmodligen ger hela konstruktionen den stadga den behöver. Sedan upprepas samma sak i andra änden av tomatkroken. Den är alltså helt symmetrisk för att kunna vändas vid varje nedläggning.

I filmen kan ni se hur Hansi tillverkar en krok.

Det krävs ganska tjock tråd för att det ska bli tillräckligt hållbart. Det känns bra att kunna göra sina egna tomatkrokar ifall man saknar någon enstaka någon mer gång. Jag är dock glad att vi inte ska tillverka tomatkrokar till alla våra 168 tomatplantor utan bara till tio.

Bristande ogrässtrategi i kålen

Vi odlar en ganska stor yta. 86 bäddar som är 16 meter långa. I de flesta bäddarna har vi bra koll på ogräset. Helt perfekt är det inte men det är inga bäddar där vi låter ogräs gå i frö så att vi förstorar problemet till nästa år – förutom i kållandet.

Vi har gått ifrån att odla tolv bäddar kål till 16 bäddar. Av de 16 bäddarna täcker många grödor ut ogräset relativt väl men eftersom bädden är täckt med nät så du inte har koll.

Varje nät täcker fyra bäddar vilket gör att det inte blir så många skarvar men däremot så blir det stora och ganska otympliga nät så det är skönt när man kan vara flera. Vi har gott om marginalnät på sidorna så vi kan skrynkla ihop det för att förvilla krypen som vill in.

Ogrässtrategin i kållandet ser ut så här: Vi gödslar och gör i ordning bäddarna på våren så snart det går och vi hinner med. Det innebär att många bäddar blir falska såbäddar även om vi inte hinner med i alla bäddarna. I de yttre bäddarna i kvarteret odlar vi i markduk där vi bränt hål för kålen. Det gör att vi slipper att rotogräset i form av kvickrot och revsmörblomma anfaller längst långsidorna. Vi gillar egentligen inte att odla i markduk men har insett att fördelarna när det gäller ogräset är så pass stora så vi ändå har gett med oss.

Vi planterar ut all kål. Ingen kål direktsås vilket innebär att grödan får ett försprång framför ogräset. Där vi har haft en falsk såbädd kultiverar vi inte innan plantering utan flammar och planterar ut för att inte röra upp nya ogräsfrön. Sedan kultiverar vi mellan plantorna vid något tillfälle och tanken är att vi därmed ska klara oss utan för stora uppslag av ogräs.

Det fungerar INTE!

Anledningen till det är nog i huvudsak att vi odlar kål i våra nyare bäddar. Där har vi inte hunnit få bukt med ogräset än utan det är otroligt mycket uppslag av vitgröe, skräppa, revsmörblomma, kvickrot, groblad och annat. I de kvarter där vi odlat några år hade det absolut räckt med någon eller några kultiveringar men i år hade vi behövt kultivera varje vecka för att inte tappa greppet och det har vi inte hunnit med. Fram till och med midsommar höll vi jämna steg men efter midsommar så har skördandet tagit allt mer tid och ogräsrensningen har fått stå tillbaka. När det hela är täckt med nät så blir det dessutom svårt att se när ogräset börjar ta över.

Huvudkålen täcker bädden bra men på kanterna och i gångarna är det gott om oönskade gäster.

Börjar man titta ordentligt uppifrån så ser man att det växer mycket mer än kål i bäddarna.

En blommande ogräsplanta ger många, många ogräsfrön till nästa år. Det ska helt enkelt inte hända.

I veckan har vi därför tagit ett rejält grepp om kålkvarteret. Det som slår en är att vi inte behöver göra något alls i de bäddar där vi odlar i markduk. Där finns inte något ogräs. Det är också mindre sniglar i de bäddarna. De kan visserligen gömma sig under markduken men verkar inte gilla det lika mycket som att ligga och gotta sig bland våtarven.

Det går ändå förhållandevis snabbt att få ordning på en bädd även om det ser helt hopplöst ut när man täcker av.

I den här bädden har vi skördat sommarvitkål. Vi har sått in subklöver som subgröda för att hålla marken täckt och slippa så mycket ogräs. Klövern hjälper till att täcka ut. Det är nog en jättebra idé om man odlat på platsen några år och fått ner ogrästrycket. Det hade vi inte i detta fallet utan subklövern är uppblandad med många andra blommande ogräs som vi behöver rensa bort för hand.

Det är provocerande att titta på de yttre bäddarna där det inte finns något ogräs överhuvudtaget. Markduken är mycket effektiv och täcker både bädd och gångar. Det mest tidseffektiva hade nog varit att odla all kål förutom majrova, kålrabbi och kålrot i markduk. Nästa år kommer vi återigen att ha relativt nyanlagda bäddar till kålen. Det är trist med plastväv, men …Vilken strategi kommer vi att använda nästa år?

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑