Kategori: odling (Sida 1 av 27)

Löktorkning påbörjad och veden inburen

Idag kom åska och regn efter många dagars solsken. Det innebar att vi gjorde ett sista ryck med att fylla vedförrådet med torkad ved och att vi startade igång löktorken.

Målet är att ha ved för två år men nu har vi nog ved så det räcker för tre eller åtminstone två och ett halvt.

Vårt vedhus rymmer många kubik och när dagen var över var det staplat upp till taket ända fram till dörren. Ändå ligger många staplar kvar utomhus och all ved är inte ens uppkapad och kluven.

Våra wwoofare och Jonas ansvarade för veden och jag och vår praktikant för löken.

Vi lossade löken för flera dagar sedan och den låg först i bäddarna men sedan behövde vi vattna och ville undvika att vattenspridarna skulle stänka vatten på löken som stod på tork så vi flyttade in den i backar till gårdsplanen. Där har vi idag packat den i säckar. Vi har märkt varje säck med vilken löksort som finns i säcken då vi vill ha lite koll på vilka lökar som klarar sig bäst i lager i vinter. Vi hade lite för mycket lök som ruttnade förra året.

Därför var vi i år också väldigt noga med att sortera ut lök som redan visade tecken på att ruttna. Vet inte om det är att betrakta som mycket eller lite men en bottenskyla rutten lök av innehållet i säckarna på bilden ovan.

Löken har ruttnat vid roten och jag har inte någon aning om vad det beror på.

Mycket av blasten är fortfarande grön även om årets skörd är mycket torrare än förra årets. Då hade vi sån otur med vädret så vi fick lägga in helt grön lök i torken. Vi staplar säckarna omlott så luften ska tvingas upp genom lökarna och inte hitta en enkel väg. Nu kommer temperaturen att öka i löklagret och målet är att få upp värmen i löken för att få den lagringsduglig.

Vi är extremt nöjda med årets skörd. Det finns fler lökar som ser ut som den till vänster än den till höger. Många har en diameter på sju centimeter och så stora lökar har vi aldrig tidigare fått. Någon enstaka stor lök men inte så här, så de flesta håller en stor storlek. Frågan är vad den goda skörden beror på. Det behöver vi fundera mer på.

Lökskörd

Idag har jag och vår wwoofare Katarina lossat all lagringslök. Det ska bli torkväder några dagar så det känns bra att kunna lossa löken så att den får torka en del innan den åker in i löktorken. Vi har haft otur med torkväder vid lökskörden i några år nu så det känns bra att det äntligen är bra väder.

Vi är dessutom väldigt nöjda med löken i år. Lagringslöken sätts med sju centimeters mellanrum och på många ställen så fyller löken ut hela mellanrummet vilket ger lökar som är sju centimeter i diameter. Så stora lökar har jag inte haft förut.

Alla är naturligtvis inte så stora men de stora lökarna är definitivt inte något undantag. Detta gäller den gula löken. Den röda är svårare att få bra storlek på. Vad det beror på vet vi inte.

Vi har varit lite osäkra på hur stor lökskörd vi skulle få eftersom vi är så sparsamma med gödslingen. Löken har inte fått någon stallgödsel i år och förra året växte det gurkväxter på platsen och de fick inte heller något stallgödsel. Året innan odlade vi kål i bädden och det är där vi lägger den stallgödsel vi sprider. Gurkorna fick lite extra nässelvatten vid behov men annars inget tillskott.

Vi har varit noga med vattning i år och tror att löken mår bra av att få ordentligt med vatten i början av tillväxten. En gång har vi också vattnat med nässelvatten.

Nu ska löken ligga till sig några dagar innan vi packar den i nätkassar som läggs in i löktorken för att sluttorkas. Det blir också vårt löklager så där kommer löken att fortsätta att ligga så länge vi har lök kvar att sälja.

Vi hittade enstaka ruttna lökar och det vet vi inte heller vad det beror på. De ska dock inte med in i löktorken. När löken torkat här ett tag kommer vi att så in gröngödsling som sedan får vara fram tills den fryser ner och bildar ett täcke över vintern. Till våren kommer här att växa morot och betor.

Artikel i AT

För någon vecka sedan var Emelie Skoog från Alingsås Tidning på besök. Hon kontaktade oss för att göra ett reportage om de allt dyrare matpriserna. Det är inte första gången vi är med i AT men den här gången skulle artikeln inte handla om vår odling utan om hur vi som odlare såg på de stigande matpriserna. Reportern tog god tid på sig och lyssnade verkligen på vad jag sa. Och det blev ett helt uppslag!

Det skrivs mycket om att allt blir dyrare. Matpriser, huspriser, energipriser och räntekostnader går upp. I tidningsrapporteringar används ofta ord som skenar eller rusar och man tävlar om att göra reportage om hur dyrt allt blivit. ”Så dyr blir midsommarmaten” var rubriken i någon tidning samtidigt som midsommarens viktigaste mat, färskpotatisen, kostade en krona kilot i affären.

När jag blev intervjuad av reportern försökte jag sätta dagens matpriser i lite perspektiv. Även om priserna gått upp en del den senaste tiden så betalar vi ändå mindre för maten idag än vad vi gjort genom nästan hela historien. Vi svenskar lägger inte mer än 12 % av våra pengar på mat och av dessa 12 % går nästan 40% till godis, läsk och snacks. Samtidigt får skriverierna om de skenande matpriserna människor att hålla i plånboken vilket gör att många väljer billigare alternativ.

Som jag ser det så är det en farlig utveckling. Just nu borde vi alla slå oss vinn om att köpa närproducerade livsmedel för att hålla igång matproduktionen i landet. Det lär vi komma att behöva när Ukraina inte kan exportera, när många sådder inte blev gjorda i våras och när Po-deltat i Italien upplever den värsta torkan på 70 år vilket beräknas minska skördarna med 30 %.

Detta försökte jag få fram till journalisten som kanske hade tänkt sig en något annorlunda vinkel innan intervjun. Jag tycker dock att hon gjorde ett bra jobb även om jag inte är speciellt nöjd med rubriksättningen – ”Dyrare mat ingen match – sårbarheten ett större problem”. Vadå match? För en ensamstående med barn kan dyrare mat vara en katastrof – även om den fortfarande är billigare än vad den var under 1900-talet.

Mördarsnigelproblem!!!

Vi har problem med mördarsniglar men utvecklar metoder för att klara av att trots allt odla. Vi har som strategi, förutom ankor, el-snigelstaket, dagliga rundor med järnferramol, att odla ett överskott av plantor så vi har att ersätta de uppätna med. I går när vi kollade över bädden med grönkål blev jag glad över att det vara var cirka 20 % som behövde återplanteras. Grönkålen är första bädden av 18 med kål och det var där vi började gårdagens jobb. Sedan följde bäddar med majrova, vitkål, kålrabbi, rödkål, spetskål, salladskål och alla såg bra ut. Inga plantor alls som behövde återplanteras. Nu brukar grönkålen vara mest populär bland sniglarna så det var ungefär vad vi räknade med.

I bädd 16 planterade vi ner 99 plantor och det vad den sista bädden av tre broocolibäddar. De andra två fanns under fiberduk i bädd 17 och 18 och där skulle vi bara byta ut fiberduken mot kålnät. Eftersom vi har en del rotogräsproblem från det hållet odlar vi de sista två bäddarna i markduk. När vi lyfte på fiberduken visade det sig att 100% av alla plantorna var uppätna av sniglar.

Vi försår alltid 120 plantor (2 brätten) till en bädd där vi behöver 99. Det ger oss 21 plantor att ersättningsplantera per bädd. Men när två hela bäddar blir helt utraderade så finns det inte plantor så det räcker. Plantan nedan är den som klarat sig ”bäst” och den fick helt enkelt stå kvar då vi inte hade plantor så det räckte. Vi sådde ett nytt frö bredvid så får vi se vilken som klarar sig bäst.

Det blir ingen tidig broccoli på Östängs Gård i år. Frågan är om det blir någon broccoli alls.

Sorkskrämmor

Vi har inte längre några märkbara sorkproblem. Det är en lättnad då man har många som jobbar emot en när man har en liten gård. Att vara av med ett problem underlättar. Vi har bekämpat sorkarna med tre sorters fällor. Den mest effektiva heter Rufus och hon är igång dag som natt. Vi vet att hon tar sorkar eftersom hon gärna kommer och berättar för oss med fångsten i munnen.

Den näst mest effektiva heter Glenn-Pär. Han är större och är nog den som tar de fetaste sorkarna men han är också latare än Rufus så det blir inte lika många. Hans rekordfångster släpar dock i backen när han kommer med dem.

Sen har vi kört med en vanlig mekanisk sorkfälla men även om den har fångat en och annan sork är det lätt att glömma av att vittja den och har man, som vi, väldigt mycket på gång så kan det hända att den tar död på en sork men att den sedan inte gör någon nytta då vi glömmer vittja den.

Alla dessa tre sammantaget har gjort att populationen minskat väsentligt under åren. Sorkgångar har dock hittats under potatis, jordärtskocka och i tunnelväxthuset förra året.

Alla träd vi planterat har försetts med sorkbur i nät runt rötterna så vi har faktiskt inte förlorat ett enda träd. Men när en tomatplanta gav upp i början av förra säsongen och vi hittade en sorkgång men inga rötter när vi lyfte i den så kändes det lite hopplöst. Jonas fick i uppdrag att googla fram en lösning och hittade en Wühler Sorkskrämma som vi satte ner i tunnelväxthuset och sedan hade vi inga sorkar där mer. Nu har vi köpt två till och placerat på friland.

Den är nog drygt 30 cm lång och kanske 5 cm tjock. Vi gjorde helt enkelt ett hål med spettet som syns på bilden och tryckte ner skrämman. Den bör nog sticka upp lite så att den inte glöms bort.

Den första vi köpte vibrerar var 18 sekund. Det är inte något obehagligt ljud utan som ett lågmält skrammel men det skrämmer tydligen iväg sorken. De två nya som vi har på friland har en inställning som gör att de sätter igång med ojämna mellanrum. Ljudet stör inte alls men tydligen stör det sorken. Sorkskrämmorna drivs av vanliga A batterier. Det krävs fyra stycken och de håller skrämman vid liv ett år.

Glenn-Pär har stått på diet sedan vi kastrerade honom. Den har han drygat ut med hjälp av sorkar och annan föda. Nu kanske vi behöver öka hans matranson?

Funkia – Hosta

I de flesta trädgårdar växer funkia eller hosta som växten också kallas.

De odlas för sina vackra blad och det finns mängder av olika varianter av funkior med olika bladfärg och mönster.

Vi har fått en mängd plantor från en långgranne som gjorde om i sin trädgård men vi har också köpt en och annan planta för att få fler varianter.

Funkior tillhör sparrissläktet och är ätbara vilket få känner till. När våren kommer så tittar funkiorna upp tidigare än sparrisen och det är de tidiga skotten som skördas.

Utan att skada plantan så kan du skära av de första skotten som kommer och sedan växer de ut på nytt. De främsta skotten på plantan ovan åt vi förra veckan och de har redan utvecklat nya blad och kan skördas ännu en gång.

Vi har samlat på oss fler och fler funkiaplantor och kan nu äta så mycket funkiaskott vi mäktar med.

Allra godast blir de om de fräses i smör i pannan, kryddas med salt och peppar och får lite riven parmesan över sig.

Fantastisk god vårprimör som äts som grönsak på många ställen i Asien. Där odlas den också i växthus för att få riktigt tidiga vårskott.

Du som har en planta funkia i trädgården. Ut och skörda! Har du ännu inte någon planta så håll utkik. De finns att köpa i nästan alla blomsterbutiker och på trädgårdsmarknader. Många gånger kan man också få en bit av en planta av någon som har äldre plantor i sin trädgård. De går att dela på och plantera igen.

Att göra bäddar efter hönsen

Att ha hönsen i växthuset på vintern kan låta som en bra idé men om det är sant eller ej återstår att se. När vi väl fått ut dem ur växthuset såg den del de hade gått i ut så här.

Kakor av hårt packat material som nog till största delen bestod av hönsbajs. All grönska som fanns när de fick tillgång till växthuset är borta förutom en liten grön planta med nässlor vid ena sidan.

Av bäddarna från förra året fanns inte ett spår. Vi fick börja med att märka ut nya bäddar.

Sedan bredgrepade vi alla bäddarna. Jag och praktikant-Moa turades om och gjorde varannan bädd.

Sedan prövade vi diverse metoder för att få sönderdelat kakorna. Vi bearbetade ytan med rensjärn, kultivator och kratta och det gick men var riktigt tungt och tog väldigt lång tid.

Till slut hämtade jag hjulhackan och monterade på en kultivator som en wwoofare svetsat ihop.

Det var inte speciellt lätt att ta sig fram med den heller men jämfört med lösningarna ovan så gick det väldigt mycket fortare.

Även här fick vi turas om för man orkade inte mer än en bädd i taget.

Efter hjulhackan fick vi ändå gå över med hacka och kratta men det var bra mycket lättare när allt var sönderdelat.

Vi jobbade på och vid lunch var alla bäddar redan klara.

Sedan la vi ut droppbevattningen och la på plasten som vi använde förra året med hål i.

Därefter hängde vi upp alla tomatkrokar.

Plantorna hämtades från det andra växthuset.

35 plantor i varje bädd och sex bäddar med tomater. 210 stycken att plantera och binda upp. Allt gjordes inte på en dag men nu är alla på plats.

Mathantverkssafari

Idag var första gången vi deltog i Mathantverkssafari i Västgötalandet som arrangeras två gånger om året. Första helgen i maj och första helgen i september. Arrangemanget har sitt ursprung i Vara och det är i de trakterna som de flesta medverkande håller till. Häromkring så är det bara vi och skattegårdens lantost i Magra som deltar men förhoppningsvis blir vi fler så småningom.

Arrangemanget är alltid både lördag och söndag så i morgon kör vi igen mellan 11 och 16. Det har varit folk hela dagen idag. Mest just efter att vi hade öppnat men sedan kom det lagom många hela tiden. Det var inte trängsel någonstans men det fanns alltid någon som ville diskutera något.

I odlingen var det många som var nyfikna på hur vi odlar och det var många frågor om redskapen vi använder men också kring gödsling och att vi inte gräver i bäddarna. Många har fått lära sig att man ska dubbelgräva och gödsla varje år så vårt sätt att odla förvånar många.

På altanen hade vi dukat upp kaffe, te, saft, bullar och kakor och det var många som ville köpa fika och slå sig ner på bänkarna i trädgården.

Ankorna som annars håller sig mest nere vid dammen är verkligen sociala och gjorde täta besök mellan fikaborden och inne bland lammen.

Där de var folk där var det ankor så om det var fler människor vid affären än i trädgården så begav de sig dit.

En och annan snigel på vägen blev det. Vi gillar verkligen att ha ankorna i trädgården. Inte bara för att de äter sniglar utan också för att man blir på bra humör av dem.

I morgon kör vi igen. Fikat kommer att vara framdukat och butiken fylld med nyskördad spenat och pak choi bland annat.

Flory Gates stipendie

Jag har för andra gången sökt och fått ett stipendie ur Flory Gates stipendiefond Fred med Jorden. Det är inte jättestora summor de delar ut vilket jag tycker är kanonbra.

Detta är fondens syfte: ”Stiftelse FRED MED JORDEN skall stimulera och stödja personer, i första hand kvinnor, som vårdar sig om modernäringen genom att yrkesmässigt driva jordbruk eller handelsträdgård enligt metoder som bygger på kunskap om och tillit till jorden egen förmåga att förse en odling med nödvändiga växtnäringsämnen, när dess mikrobiologiska liv tillföres vad det behöver för en allsidig utveckling, samt att stödja forskning inom detta område.”

Det handlar alltså inte om att stötta det storskaliga, så kallade konventionella jordbruket, utan ett jordbruk som sker mer i samklang med naturen. Ett sådant jordbruk är oftare småskaligt och då behövs inte traktorer och maskiner för miljontals kronor utan snarare material och maskiner för 10 000.

Flory Gates stipendie känns så himla rätt. Vi kan nästan aldrig söka pengar som utlyses av jordbruksverket för investeringar (mer än det vanliga gårdsstödet som räknas per hektar mark vi brukar). Där krävs det alltid att det man köper kostar minst 100 000 kronor och så får man t.ex. 40% av det. Sådana summor förbrukar inte vi på någonting vi gör utan vi letar billiga lösningar som bygger på återbruk och hemmasnickrade lösningar. Därför kan ett bidrag från Flory Gate göra stor skillnad. Den här gången fick jag 10 000 för att köpa handredskap till odlingen. Jag kommer att investera i en Terrateck tvåhjulshacka och redskap till denna för att ytterligare effektivisera ogräsrensningen.

Jag har en enklare hjulhacka sedan tidigare som vi använder till att rensa gångarna med. När vi är många praktikanter så räcker den inte riktigt till. Ofta växlar arbetet mellan radrensning och rensning av gångar och att då byta redskap på hjulhackan mellan varje tar tid. Tid som behöver sparas.

Jag upplever att många som är nystartade köper på sig onödigt mycket grejer som de sedan inte använder. Nu har vi möjlighet att låta praktikanter och besökare testa fler modeller så att de kan göra bättre val.

Tack Flory Gates stipendiefond för att ni finns och för att ni har så bra inriktning. Om någon därute har pengar över och vill skänka till något som gör nytta så har ni möjlighet att kontakta Flory Gates stipendiefond. Pengarna kommer att komma till nytta hos någon som stretar på för att öka Sveriges självförsörjningsgrad.

Tillsammans med beskedet fick jag också boken Väckarklocka av Elin Wägner som jag velat läsa länge. Nu kanske det äntligen blir av.

Fondens pressinformation finns i nedanstående pdf.

Växthuspyssel

Den här veckan så har vi börjat flytta ut plantorna i glasväxthuset. Där har vi byggt ett bubbelplastrum för att kunna hålla hyfsad temperatur. Just nu är det två plantbord inne i den uppvärmda delen men vi kan utvidga till fyra bord. Det gör vi dock inte förrän det verkligen behövs.

Ett av de två borden är värmebordet där en värmekabel ligger nergrävd i sand för att få en tröghet i värmen. Där står just nu kålplantor som ska gro under en fiberduk. Det är inte så mycket sådder gjorda än så länge. Kålplantor, aubergine, paprika, chilli och tomat till växthusen är sådda. Det mesta står kvar i förodlingskammaren då det är minusgrader på nätterna och vi måste få koll på temperaturerna i bubbeltältet innan vi vågar chansa på att ha de mer värmekrävande växterna där.

Idag kom sättlöksleveransen. Den levereras i nätsäckar som ligger i kartong.

Säckarna packas upp direkt för att undvika att sättlöken möglar. Det gör den lätt om den ligger instängd i kartongerna. Vi häller upp dem i backar så att det blir ett relativt tunt lager. En sort per back. I år så har vi fått fler löksorter än vad vi hade tänkt eftersom leverantören hade upptäckt att mycket sättlök var dålig. Då har de skickat ersättningssorter. Det kanske är bra för då får man testa lite nytt.

Det är bara att hoppas att det är bra sorter. Två av våra standardsorter Boga och Red Baron hade det varit problem med så vi fick Red Ray och Hercules som ersättningssorter. Har inte någon aning om det kommer bli bra eller ej. Ersättningssorterna såg helt klart bättre ut kvalitetsmässigt än våra standardsorter.

En bädd lök i tunneln blev satt direkt. En bädd på 13 meter ger ungefär 1000 satta lökar. Det är skönt att inte all sättlök ska sättas på en gång.

Vi sätter fyra rader med plantavstånd på fem centimeter för den tidiga löken. Lagringslöken däremot sätter vi med sju centimeters avstånd eftersom den står längre i bädden än knipplöken så de hinner bli större. Vi gör hål med en dibbler för att få jämna avstånd och rätt djup.

Efter sättning rullar vi över med välten för att alla lökar ska få bra kontakt med jorden.

Tre blivande kålbäddar gjordes också i ordning. Först bredgrepade vi sedan gödslade och kultiverade vi och till sist täckte vi bäddarna med markduk med förbrända hål i. Kålen ska planteras ut i början av nästa vecka men det är skönt att ligga lite före med förberedelserna eftersom man aldrig kan veta vad som händer.

Hönorna går i halva växthuset eftersom det fortfarande är fågelinfluensarestriktioner. Det är bara att hoppas på att restriktionerna hävs innan tomaterna ska i jorden.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑