Kategori: odling (Sida 1 av 71)

Förodling under vårvintern

Det är över tio grader kallt ute och enligt SMHI ska det vara minusgrader varje natt tio nätter till.

När vi flyttade till gården gjorde jag i ordning ett källarutrymme under ladugården för förodling. Det finns dubbla dörrar och håller sig oftast frostfritt utan hjälp.

När odlingarna har växt så har det blivit för litet och nu för tiden förodlar jag det mesta i vårt glasväxthus med kanalplasttak och murad tegelvägg i bakkant. Där hänger jag bubbelplast för fönstren och jag kan även dela av en del av växthuset ifall jag behöver extra värme.

I morse klockan åtta var det fem grader varmare där intill väggen än vad det var utomhus utan att det är uppvärmt. Här finns dock inte några plantor än.

Vi använder inte belysning ute i växthuset utan flyttar ut växterna först 15 mars då det är tillräckligt med naturligt ljus för att växterna inte ska bli rangliga. I år kommer vi förmodligen bara att flytta ut kålplantor från förodlingen i källaren till växthuset i första läget på grund av kylan. De kommer att placeras närmast tegelväggen uppe på ett bord och så kommer vi att hänga fiberduk över på natten.

I och med att bordet är upphöjt kan vi även sätta en värmefläkt under bordet ifall det blir någon natt med mycket minus.

Istället bor plantorna kvar i källaren. Där har vi ledbelysning till övervägande del och några armaturer med gamla T5-lysrör. Det ger tillräckligt med värme i och med att det är under ladugården så någon extra värme behöver vi inte.

Problemet är att när jag byggde hyllorna i källaren så tänkte jag att jag måste få plats med tomater och andra höga växter eftersom jag då inte hade något växthus att flytta ut i. I stället hängde jag upp armaturer i rep och länkar så jag kunde höja och sänka dem för att få optimalt med ljus på växterna.

Det gör att det inte är platseffektivt och det är ett problem en vår som denna när minusgraderna dröjer sig kvar. Till nästa år ska jag därför göra om systemet så jag får många fler hyllor med mindre mellanrum.

Jag behöver egentligen bara ha plats för växter i ”kålhöjd” i själva hyllorna och om jag behöver ha kvar högre plantor så kan de vara på bordet på andra sidan där jag kan höja belysningen.

Jag är oerhört glad över källaren. När elpriserna är höga och våren kall kan det bli en mardröm om man måste värma ett växthus för sina försådder. Även om man satsar på dubbel plast med fläkt i så går det ändå åt en hel del energi för att värma om det är minusgrader varje natt.

De senaste åren har vårarna varit väldigt kalla så det får vi nog räkna med i fortsättningen också. Att fundera över hur man gör det mest energieffektivt är därför viktigt. Vi går över till LED belysning men vi behöver också något som ger lite värme i källaren. Just nu kommer värmen från belysningen men om vi helt går över till LED så kanske vi behöver sätta in ett litet element.

Inköpsställen

Vi har fått en fråga från en nystartad odlare som undrar var vi köper alla grejer. Istället för att svara i ett mail till den personen enskilt så bestämde jag mig för att skriva ett inlägg ifall fler kan ha nytta av det. Det är ju en hel del insatsvaror man behöver redan när man startar upp en småskalig grönsaksproduktion men under åren så har det blivit rätt så mycket mer än vad man behöver från början.

Bredgrep (vårt absolut viktigaste redskap):

  • Knalten

Fröer:

  • Semenco
  • Lindbloms
  • Nordfrö
  • Fröbanken
  • Runåbergs
  • Olssons

Övrigt från Semenco

  • Sättlök
  • Såmaskinen Jang
  • Sandsäckar (Aldrig mer vita sandsäckar – de håller inte)
  • Terrateck ogräsräfsa
  • Terrateck tvåhjuls hjulhacka

Övrigt från Lindbloms

  • Pluggbrätte QP60
  • Pluggbrätte QP24
  • Underställsbrickor
  • Sticketiketter
  • Kålnät
  • Hjulhacka
  • Lucko handrensare
  • Trådredskap
  • Tomatkrokar
  • Tomatclips
  • Underbevattningsmattor
  • Markankare

Övrigt från Olssons

  • Fiberduk
  • Bubbelplast

Från Grönsta

  • Växthusplast
  • Ebb och Flodskivor

Från Trädgårdsteknik

  • Värmemattor
  • Kanalplast till glasväxthuset

Från Waterboys

  • Droppbevattningsslang
  • Vattenfilter
  • Sprinklers

Från Biltema

  • Bevattningstimers

Från Granngården

  • Planteringsjord

Från Jula

  • Belysning till förodlingen. LED 4500 lumen per armatur med effekten 44 W.
  • Plastbackar för grönsaker

Tingstad

  • Papperspåsar
  • Pommesfrittesbägare i papper (som vi har tomater i)

Från vår lokala plåtslagare

  • Specialbeställda plåtbrickor med uppvikt kant

Från Axima

  • Plansiloplast

Från blocket:

  • Kylrum
  • Diskbänkar till sköljstationen
  • Displaykyl till gårdsbutiken
  • Skottkärror
  • Skördevagnar
  • Krukor (massor med fyrkantiga krukor i två storlekar)
  • Skördebackar

Från Marketplace

  • Växthusstomme

Från kyrkogårdsförvaltningen

  • Gratis krukor både små och stora

Självbyggt

  • Purjolöksplanteringspinne
  • Lökdibbler
  • Vält
  • Glasväxthus

Ebb och flodskivor

Vi har tidigare kört med plåtbrickor med uppvikt kant som vi beställt hos vår lokala plåtslagare. På dem har vi haft underbevattningsmattor som vi köpt på Lindbloms. Det har fungerat bra på många sätt men när det gäller vissa växter som t.ex. tomater så vill jag näringsvattna någon gång under tiden som de växer i kruka. Speciellt om det blir frostnätter så utplanteringen dröjer. Det har inte känts bra att hälla ut massa vallörtsvatten på underbevattningsmattan så jag har länge sneglat på ebb och flodskivor från Grönsta.

Nu har jag inhandlat några som är 1,6×1,6 meter och där jag får plats med 15 brätten på varje ebb och flodskiva. Tanken är att man häller på vatten och låter alla brätten suga upp tillräckligt och sedan tappar man av överskottet.

Vill man ha näringsvatten så går det också bra. Det är bara att fylla på och sedan tappa ur i hålen. Jag har inte borrat upp något än. Vet inte heller om jag ska borra upp alla tre så jag startar med ett och ser.

Till hålen kan man köpa diverse kranar och ventiler men jag ska bara borra hål och sätta i en pinne. Det ska ju inte stå vatten på ebb och flodskivorna någon längre tid utan det räcker om det är ”tillräckligt” tätt.

Ebb och flodskivor finns i många olika storlekar och hos flera leverantörer. Man kan beställa sådana som man kan limma ihop eller också väljer man någon med fyra sidor vilket jag har gjort. Den största anledningen till det är att flera jag talat med säger att det ibland spricker där man har limmat. Det finns många modeller att välja på, bara på Grönsta kan man beställa följande:

TYPE    bredd mm.    längd mm.
330.3      330     1100
330.3      330     2040
435.4      435     2015
630.4      630    1100
630.4      630    2040
800.5      800     2040
1000.6     1000    1100
1000.6     1000    2040
1200.7     1200    2040
1200.16    1200    2500
1200.8     1200    1200
1200.8     1220    2430
1500.9     1500    2500
1500.9    1500    3000
1600.9    1600    1600
1600.9     1600    2500
1600.9    1600    3000
1600.9     1600    3500
CC      555     1260
CC w/valve sump     555    1260
½ CC      555     630
CC recycled     555    1260
½ CC recycled     555    630
EUR.      800     1200
Danish Hydro Tray 4’ x 4’     1355    1355

De har dock inte alla på lager. Ebb och flodskivorna sätter jag på reglar. Tre reglar under varje skiva. Jag vet inte än om det är tillräckligt men det lär jag bli varse under säsongen. Det viktiga är att få skivorna i våg så inte vattnet hamnar i något hörn.

Så länge som jag inte hade växthus så förodlade jag nästan allt i pluggbrätte hela tiden. Då kunde jag lyfta lite i kanten på varje brätte och se så det vägde tillräckligt. Nu när jag har fått igång vårt stora tunnelväxthus så är det många chilli, paprika och tomatplantor som jag planterar om i kruka. Då är det omöjligt att känna om alla har fått tillräckligt med vatten. Förra året upplevde jag att några blev för torra utan att jag märkte det.

Ett brätte har jag satt lite högre och mot stenmuren. Jag tänker att jag börjar säsongen där. Det är varmare och jag har gjort en konstruktion så jag kan lägga en fiberduk över.

De skivor jag köpte kostade 925 kronor styck + moms. Frakten gick på 900 eftersom de är så skrymmande även om de inte väger så mycket. Jag kan tänka mig att frakten går på lika mycket oavsett hur många man beställer eftersom de läggs i varandra och det tar inte speciellt mycket mer plats med fyra än vad det gör med en.

Att fylla odlingsbrätte

Igår sådde vi våra första fröer för säsongen. Vi brukar försöka att inte stressa med det utan ta det lugnt så inget är sått förrän nu. Plantorna kommer att bli stora nog ändå. Paprika och chili sår vi först nästa vecka men denna vecka har vi sått tidiga vårgrönsaker som pak choi, vitkål, spetskål, sibirisk bladraps, majrova, kålrabbi och sallat som kommer att planteras ut i tunnelväxthuset och glasväxthuset om fyra veckor. Vi vill ha så lite plantor som möjligt med extra ljus och extra värme och det är därför vi sår senare än många andra.

Chili och paprika som vill ha varmt drar vi upp inomhus till att börja med medan kål som tål lite svalare sås i förodlingskammaren som är en gammal potatiskällare under ladugården.

De flesta plantor vi sätter ut på friland drar vi sedan upp i ett bubbelplasttält inne i glasväxthuset. Eftersom vi inte vill värma ytor i onödan och inte heller vill ha massa lampor som drar el så startar vi inte där förrän i mitten av mars. Då är ljuset tillräckligt för att vi inte ska behöva ha extrabelysning och ofta räcker det med att vi värmer vissa kalla nätter.

Att vi har ett glasväxthus med kanalplasttak och murad bakvägg mot norr hjälper mycket. Innanför glasrutorna sätter vi bubbelplast så vi inte bara har enkla fönster. Vi avskärmar också med bubbelplast så vi inte behöver värma mer yta än vad vi har tagit i anspråk.

Igår och idag såddes totalt 18 brätten med 60 plugg i varje brätte. För att få det rationellt så fyller vi jord i alla brätten först innan vi börjar stoppa ner fröer. Vi ställer ett pluggbrätte i en back och häller på rikligt med jord.

Vi stryker ut jorden med handen så den täcker hela brättet. Ofta blir det ett ganska tjockt lager – för det är inte så noga. Sedan slår vi backen i bordet ganska hårt tre gånger så jorden verkligen bottnar i varje plugg. I början stod vi och tryckte till i varje plugg men det tar alldeles för lång tid så nu har vi börjat göra så här i stället.

Sedan stryker vi av överskottet av jord ner i backen.

Än så länge jobbar vi med handskar. Ett nytt brätte ställs i back nummer två och den överblivna jorden från backen vi just använt hälls ner över nästa brätte. Blir det för lite jord häller vi på mer ur en säck.

Alla brätten vi fyller staplar vi på varandra i väntan på nästa moment.

Till pluggbrättet QP60 som vi använder finns en uttryckare med lika många piggar som brättet har celler. Den använder vi nu för att trycka hål för fröerna.

Vi trycker i mitten först och sedan ut mot kanterna för att få jämna hål.

Sedan är det bara att ställa sig med de pilliga kålfröerna och försöka få en i varje hål. Då är det dags att ta av sig handskarna. Det går att arbeta upp ett rationellt arbetstempo även här men det är ingen tidsbesparing att slarva så det hamnar två fröer i en cell eftersom du då senare måste gallra bort den ena.

Förodlingskammaren är väldigt trång så igår när vi hade våra praktikanter Annie och Åsa från Agroforestryutbildningen här så ställde vi oss ute i glasväxthuset för att göra de första momenten.

Idag när jag gjorde färdigt de sista brättena stod jag däremot och arbetade nere i källaren.

Det sista vi gör är att vattna alla sådderna ordentligt. Genom att rationalisera processen och börja med att räkna ut hur många brätten vi ska så totalt, fylla alla med jord, ta hål i alla, ta av handskarna och börja fylla och till sist vattna alla brätten så spar vi ganska mycket tid. Vi har många tusen fröer kvar att så innan säsongen är över så att spara tid är ganska viktigt.

« Äldre inlägg

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑