En gård för omställning

Kategori: odling (Sida 1 av 24)

Bristande ogrässtrategi i kålen

Vi odlar en ganska stor yta. 86 bäddar som är 16 meter långa. I de flesta bäddarna har vi bra koll på ogräset. Helt perfekt är det inte men det är inga bäddar där vi låter ogräs gå i frö så att vi förstorar problemet till nästa år – förutom i kållandet.

Vi har gått ifrån att odla tolv bäddar kål till 16 bäddar. Av de 16 bäddarna täcker många grödor ut ogräset relativt väl men eftersom bädden är täckt med nät så du inte har koll.

Varje nät täcker fyra bäddar vilket gör att det inte blir så många skarvar men däremot så blir det stora och ganska otympliga nät så det är skönt när man kan vara flera. Vi har gott om marginalnät på sidorna så vi kan skrynkla ihop det för att förvilla krypen som vill in.

Ogrässtrategin i kållandet ser ut så här: Vi gödslar och gör i ordning bäddarna på våren så snart det går och vi hinner med. Det innebär att många bäddar blir falska såbäddar även om vi inte hinner med i alla bäddarna. I de yttre bäddarna i kvarteret odlar vi i markduk där vi bränt hål för kålen. Det gör att vi slipper att rotogräset i form av kvickrot och revsmörblomma anfaller längst långsidorna. Vi gillar egentligen inte att odla i markduk men har insett att fördelarna när det gäller ogräset är så pass stora så vi ändå har gett med oss.

Vi planterar ut all kål. Ingen kål direktsås vilket innebär att grödan får ett försprång framför ogräset. Där vi har haft en falsk såbädd kultiverar vi inte innan plantering utan flammar och planterar ut för att inte röra upp nya ogräsfrön. Sedan kultiverar vi mellan plantorna vid något tillfälle och tanken är att vi därmed ska klara oss utan för stora uppslag av ogräs.

Det fungerar INTE!

Anledningen till det är nog i huvudsak att vi odlar kål i våra nyare bäddar. Där har vi inte hunnit få bukt med ogräset än utan det är otroligt mycket uppslag av vitgröe, skräppa, revsmörblomma, kvickrot, groblad och annat. I de kvarter där vi odlat några år hade det absolut räckt med någon eller några kultiveringar men i år hade vi behövt kultivera varje vecka för att inte tappa greppet och det har vi inte hunnit med. Fram till och med midsommar höll vi jämna steg men efter midsommar så har skördandet tagit allt mer tid och ogräsrensningen har fått stå tillbaka. När det hela är täckt med nät så blir det dessutom svårt att se när ogräset börjar ta över.

Huvudkålen täcker bädden bra men på kanterna och i gångarna är det gott om oönskade gäster.

Börjar man titta ordentligt uppifrån så ser man att det växer mycket mer än kål i bäddarna.

En blommande ogräsplanta ger många, många ogräsfrön till nästa år. Det ska helt enkelt inte hända.

I veckan har vi därför tagit ett rejält grepp om kålkvarteret. Det som slår en är att vi inte behöver göra något alls i de bäddar där vi odlar i markduk. Där finns inte något ogräs. Det är också mindre sniglar i de bäddarna. De kan visserligen gömma sig under markduken men verkar inte gilla det lika mycket som att ligga och gotta sig bland våtarven.

Det går ändå förhållandevis snabbt att få ordning på en bädd även om det ser helt hopplöst ut när man täcker av.

I den här bädden har vi skördat sommarvitkål. Vi har sått in subklöver som subgröda för att hålla marken täckt och slippa så mycket ogräs. Klövern hjälper till att täcka ut. Det är nog en jättebra idé om man odlat på platsen några år och fått ner ogrästrycket. Det hade vi inte i detta fallet utan subklövern är uppblandad med många andra blommande ogräs som vi behöver rensa bort för hand.

Det är provocerande att titta på de yttre bäddarna där det inte finns något ogräs överhuvudtaget. Markduken är mycket effektiv och täcker både bädd och gångar. Det mest tidseffektiva hade nog varit att odla all kål förutom majrova, kålrabbi och kålrot i markduk. Nästa år kommer vi återigen att ha relativt nyanlagda bäddar till kålen. Det är trist med plastväv, men …Vilken strategi kommer vi att använda nästa år?

Tomater i växthus

I år är första året som vi odlar tomater på riktigt. Vi har tidigare haft några plantor varje år och kunnat sälja några askar i veckan. I år är första året med tunnel och det är svårt. Vår tunnel är bra på många sätt. Dels är den stor så vi får bra volym vilket gör det lättare att hålla bra temperaturer och dels så kan vi öppna hela gavlarna vilket ger bra luftgenomströmning. Det går att köpa till sidoventilation men det kostar en slant och vi kände inte att vi hade tid och kunskap att sätta oss in i det. Det kan vi köpa till senare om vi känner att det behövs.

När man är på gång att starta upp en tomatodling och inte har gjort det förut så försöker man läsa på och lyssna på goda råd. Två saker hade vi snappat upp och lagt på minnet. Det ena var att vädring är mycket viktigt om man ska undvika bladmögel. Det andra var att tomater visserligen vill ha mycket näring men att man lätt ger för mycket kväve vilket gynnar bladsättning och inte tomattillverkning. Det är också lätt att man förhöjer fosforhalten i marken om man ger för mycket stallgödsel. Därför gav vi en ganska modest giva i början av säsongen och har sedan gett omgångar med kalimagnesia och kaliumsulfat samt lucernpellets vid flera tillfällen istället.

Men så började det bli problem. Bladen krullade ihop sig. Färgen på bladen såg bra ut men de var alldeles hopskrynklade. Vi försökte läsa på och det vanligaste rådet vid liknande bekymmer där ute på internet är att man gödslat för mycket. Vi tyckte det var konstigt eftersom vi verkligen inte hävt på gödsel. Förra året när vi odlade i hinkar i glasväxthuset då hävde vi verkligen på med gödsel men hade inte alls samma problem.

Eftersom vi saknar erfarenhet så är det lätt att man tar till sig information som människor i all välmening uttrycker med emfas i sociala medier. Vi höll därför igen på gödning för att se om problemet skulle bli bättre. Det blev det inte utan snarare sämre.

Nu har jag sådan tur så jag har blivit mentor i hushållningssällskapets mentorsprogram för nya grönsaksodlare. Vi skulle ha en uppstartsträff här på Östäng och då kom även Marie Hanson som är hortonom på hushållningssällskapet.

Jag bad henne titta på tomaterna och hon tyckte det såg ut som om de led av näringsbrist och när hon pekade ut tecknen på bladen så var det inte svårt att se att hon hade rätt. Att vi hållit igen på gödningen hade gett oss mer problem och inte mindre.

Enligt Marie så kan krulliga blad bero på att det är för stor ansamling av kolhydrater i bladen om temperaturskillnaderna på dagen och natten är för stora. Då hinner inte växten skicka ner tillräckligt med kolhydrater till rotsystemet och då krullar sig bladen. Men hon tror inte att det är felet hos oss.

Hon ansåg istället att det förmodligen var för torrt i tunneln. Vi har vädrat för bra helt enkelt. Jag som har fått lära mig att det är jätteviktigt att minska luftfuktigheten i ett tomathus hade först lite svårt att tro henne. Hon rekommenderar 70-80 % relativ luftfuktighet och att vi skulle köpa en Hygrometer för att mäta fukten.

Vi satte in fukt och temperaturmätare med en gång.

Det blev lite av en chock. Istället för rekommenderade 70-80% ligger vi på mellan 30-50%. Bladen krullar helt enkelt ihop sig för att minska avdunstningen. Stackars tomatplantor som dessutom har fått för lite näring den senaste tiden.

Vi satte genast in en sprinkler som sprutar en vattendimma i växthuset. Inte direkt på plantorna. Den står på större delen av dagen. Helst ska vi enligt Marie inte öppna växthusets båda gavlar utan försöka stänga inne fukten samt sprinkla vatten över plantorna flera gånger om dagen. Värmen har dock gjort det näst intill omöjligt att hålla nere temperaturen i växthuset så vi har varit tvungna att öppna båda gavlarna för att det inte ska bli alldeles för varmt. Vi har försökt att spruta vatten på utsidan av växthuset för att få ner temperaturen men det har varit svårt.

När vi tittar på mätaren så ser vi att vi som värst varit uppe i 42 graders värme i växthuset. Visserligen bara väldigt kort stund men ändå. Nattetid har den relativa luftfuktigheten varit uppe i 100% vilket ju är för högt medan vi dagtid ligger på 35-75 % Torrast är det mitt på dagen när temperaturen är som högst och sedan blir det fuktigare under eftermiddagen. När vi stänger tunneln för natten går luftfuktigheten upp rejält med en gång och ökar fram till midnatt.

Vi har också blivit mer noga med bevattningen. En solig dag kan en tomatplanta dricka 2,5 liter. Då behöver vår droppbevattning stå på i fyra timmar. En molnig sval dag kan det räcka med en halvliter så då behöver vi inte ens bevattna en timme. Vi kommer nog dock att behöva ha sprinklern på större delen av tomatsäsongen. Helt annat än vad vi var inställda på.

Slutskörd av vitlök

Idag har vi skördat 32 meter bädd med vitlök. Vi odlar bara en sort som heter Alexandra. Det är en hardnecksort som inte går att fläta som vi är mycket nöjda med. Vi sköljer inte vitlöken utan rensar av den värsta jorden och hänger dem på tork i knippen om tio lökar så det är lätt att hålla ordning på hur många man har.

Vitlökarna sorteras i tre högar. Alla lökar har haft samma förutsättningar, vad vi kan se, men de växer väldigt olika. Rotsystemet är alltid mycket mer utvecklat på de stora lökarna. Det vore roligt att få veta vad som gör skillnaden.

I en hög lägger vi alla som inte håller måttet. Det kan vara minilökar, spruckna lökar och skadade lökar. De går till hushållets kök.

En hög med fina stora lökar som vi kommer att skicka med i våra prenumerantkassar, REKO-kassar eller sälja på marknader eller i vår Gårdsbutik.

En hög med ”perfekta” instagramvänliga vitlökar. Stora jämna utan halslökar som vi sparar, inte för att fota till instagram utan för att ha till nästa års utsäde.

Helst hade vi skördat 100 % av den sista gruppens lökar men det viktiga är att det för varje år blir färre lökar i den första gruppen. Vi äter ganska mycket vitlök i vår familj men hellre att även vi får äta vitlök av mellangruppens utseende än att det blir vitlökar över som är osäljbara.

Vi sätter vitlöken sent på hösten. Det brukar bli någon gång i november. Då har bädden fått en grundgödsling. När vitlöken sedan börjar växa på våren så ger vi någon form av snabbare gödsel eftersom mikrolivet inte lyckas tillgängliggöra långsam gödsel vid låga temperaturer. Sedan är vi noga med att vitlöken får ganska mycket vatten.

De här åtgärderna tror vi bidrar till att vi numer har mycket större vitlökar än vad vi hade förr om åren. Förra året odlade vi bara en bädd men då räckte inte vitlöken mer än fram till jul. Nu blev det 16 backar lök som ska tas om hand och hängas på tork.

Halslökarna planterar vi i kruka inomhus i omgångar under hösten. Det gör att vi har vitlöksblast att skörda under vintern.

Vi väntar inte för länge med att skörda vitlöken utan vill ta dem innan de börjar spricka upp. Spricker de så blir lagringsegenskaperna sämre. Nu hittade vi bara en sprucken lök men hade vi väntat en vecka så hade situationen varit en annan.

18 bäddar kål

Det är lätt hänt att bilder som läggs ut på nätet bara visar bilder på vackra grönsaker som ser mer eller mindre perfekta ut. Så är det inte alltid så här kommer en rapport från kålkvarteret.

Jag odlar i sju kvarter och ett kvarter kål har känts för lite. Därför odlar jag från och med i år ett och ett halvt kvarter kål vilket innebär 18 bäddar istället för förra årets tolv. Det kändes kanonbra när jag väl räknat ut en växtföljd som var tillräckligt bra för att få till så pass många kålbäddar.

När jag gjorde den teoretiska planeringen i oktober förra året så tyckte jag att jag fick till det riktigt bra. Det som jag har haft för lite av kändes det som om jag fick alldeles lagom mycket av och jag tyckte att jag lyckades planera så jag skulle ha en jämn skörd som räckte till den försäljning jag räknade med.

Teorin stämmer inte alltid överens med praktiken. Det första problemet med 18 bäddar kål istället för tolv är att det är många fler bäddar under nät där man kan förlora kontrollen över ogräset. Fram till midsommar höll vi bra koll men sedan när skörden har kommit igång på riktigt så blir det mer fokus på att skörda och mindre fokus på ogräsrensning. Det straffar sig ganska snart. Till nästa år behöver jag göra en bättre plan för ogräset.

Det andra problemet är att det blir väldigt mycket kål. Jag gillar kål men en 50% ökning var nog lite att ta i. Plantuppdragningen gick ganska bra i år jämfört med tidigare år. Jag brukar dock bli av med en hel del plantor till sniglarna precis efter utplantering så jag sår alltid många fler plantor än vad jag egentligen ska behöva.

I år har sniglarna inte tagit mer än högst sex plantor per bädd jämfört med nio av tio i en av bäddarna förra året. Det gör att jag haft många plantor över. När så musen åt upp alla grönkålsplantorna så tog jag av alla överblivna och gjorde en ”gott-och-blandat-bädd”. Det är inte att rekommendera.

I min planering står det när jag kan beräknas ha skörd. Då går man till bädden och kollar och noterar hur det ser ut. I en gott-och-blandat-bädd finns ingen struktur och ingen notering så där blir det lätt att man tappar kontrollen.

Här har vi sått kålrot men någon verkar ha tappat kontrollen även över fröerna för det finns inga rader utan ser mer ut som bredsådd kålrot. Aj, aj.

Den kalla våren som följts av den varma sommaren har också ställt till det så plantorna som sattes tidigt har tagit lång tid på sig medan plantorna som sattes senare har kommit i kapp. Vi skördar stora broccolihuvuden (1,3 kilo är rekordet) men det gör att vi har fått för mycket broccoli och missat skörda vissa huvuden som gått i blom.

Vi har redan slutskördat bäddar av vitkål, kålrabbi, majrova, spetskål, salladskål , blomkål och broccoli så nu är det dags att plantera ut kultur nummer två. Jag försöker notera allt som händer i kålkvarteret så att jag kan förfina planeringen till nästa år.

Ankorna är till stor hjälp under näten och hittar sniglar som vi inte kommer åt.

Här skördade vi blomkål för tre dagar sedan och tog av stjälken strax under tillväxtpunkten. Rötterna arbetar fortfarande för det är vått i fläckar just där plantorna suttit. Nu sätter vi ner nya plantor precis vid de gamla. Kanske får de nya hjälp av de gamla rötterna?

Kålhuvuden som inte blir skördade när de precis är färdiga angrips lätt av åkersniglar. Idag ”hittade” vi en spetskålsbädd med övervägande delen angripna huvuden som vi faktiskt inte kan sälja. Tråkigt men sådant som händer. De får helt enkelt gå till fåren som blir desto gladare.

Odlingskurs på Östäng

Idag har det varit odlingskurs på Östäng för tredje gången den här våren. Ett tillfälle per kurs mellan 10-15. Det måtte vara ont om den här typen av odlingskurser för folk har kört från Åmål och södra Småland för att vara med på dem. Kanske är det lättare att komma iväg när utbildningen bara är på en dag så man kan köra fram och tillbaka. Jag känner dock att det blir väldigt mycket att hinna med och gå igenom på en dag.

Vi började i trädgården med presentationsrunda och genomgång av jord och mikrolivets betydelse för jorden. Sedan gick vi för att titta på olika grader av komposterad ströbädd och diskuterade vikten av syresättning i en kompost och skillnaden på kompost och syrning med bokashi.

Vi studerade tomat och kålplantor i växthustunneln och identifierade näringsbrist och diskuterade åtgärder samt tjuvade några tomater i farten. I glasväxthuset diskuterade vi sådder, förodling och plantuppdragning och alla deltagare fick så ett brätte med kålplantor. Vi pratade skillnaden på vatten i tomatväxthus och gurkväxthus och diskuterade vilka plantor som kan planteras ner och inte. Vi hittade några mördarsniglar som vi matade ankorna med och så tittade vi på snigelstaketet och jag berättade hur vi klipper de sniglar som trots allt tar sig in med järnferramol och sax.

Sedan var det dags för lunchrast i trädgården innan vi gick en runda på friland och tittade på ogräs och ogräsförekomst i olika kvarter. Rotogräs kontra fröogräs diskuterades och även ogrässtrategier med falska såbäddar, flamning, att rensa innan ogräset syns, att täcka och att aldrig låta något gå i frö.

Sedan prövade vi hjulhacka, radmarkör, bredgrep och olika typer av rensjärn. Vi gjorde i ordning en bädd och satte årets sista omgång knipplök. Vi pratade successioner och nyttan av att plantera många grödor vid olika tider på säsongen för att få en längre skördeperiod av grödan.

Vi avslutade i trädgården med frågestund och sammanfattning. Jag tror att deltagarna var nöjda även om det var mycket information på kort tid. Jag hade i alla fall trevligt.

Nät eller fiberduk

Det har varit en kall vår. Så kall så att vi använt fiberduk till all kål vi planterat ut för att de ska få en bra start med lite extra värme. Men nu kommer värmen och då blir det snabbt lite för bra under fiberdukarna så i fredags och under helgen så har vi bytt ut all fiberduk över kålen till kålnät.

Hansi studerar till trädgårdsmästare på Gunnebo och är på praktik hos oss.

Jag har hela vintern haft planer på att laga kålnäten men det är så tråkigt så det har skjutits upp. Men i fredags när vi var många på gården så satte vi igång att kolla kålnät och laga hål.

Lesley är en god vän som dyker upp då och då och hjälper till.

Det underlättar när man kan jobba utomhus och sprida ut näten över hela gårdsplanen.

Sedan täckte vi av bädd efter bädd och såg efter vad som behövde göras. Ogräs behövde verkligen rensas. Vi såg många tydliga angrepp av sniglar så plantorna letades igenom för att hitta så många som möjligt.

Jona och Jonas är wwoofare. Jona är från Tyskland och Jonas från Nederländerna.

Ett av problemen med fiberduk är att man inte ser vad som händer under dem. Ogräs växer lätt för mycket, sniglar äter upp plantor och ibland har vi till och med missat att skörda för att vi inte haft koll på grönsakerna som döljer sig under.

Det är också väldigt tråkigt att inte få se all vacker kål växa.

Spetskålen tar sig bra men behöver några veckor på sig till.

Grönkålen växer fint. Förra året fick vi ersättningsplantera 9 av 10 plantor i en bädd men i år har bara fyra av 98 strukit med. Det känns bra.

Linus och Gerlien är också wwoofare från Nederländerna och Tyskland.

Fikapaus framför ankdammen med de nya ankorna som underhållning.

Nästa vecka ska vi fortsätta att ersätta fiberduk med nät men denna gång över morötterna.

Arbetsveckan som gått

Vi börjar varje arbetsdag med hårt jobb. Många av våra wwoofare är inte så vana vid kroppsarbete så vi låter dem inte jobba med kroppsligt tunga arbeten mer än första arbetspasset på dagen fram till kaffet. Den här veckan har vi lagat hålor i äppelodlingen som hönorna gjort. Hönsen gillar att göra gropar och ha som sandbad även om de har ett sandbad som vi gjort i ordning. Det är lite opraktiskt eftersom det är lätt att snubbla i så vi lägger igen groparna med jord. Andra hårjobb den här veckan har varit att anlägga de sista bäddarna.

Det är stort. Här sitter Gerlien och rensar ut den sista kvickroten ur bädd nummer 85!!! Nu ska vi inte anlägga fler bäddar på Östängs Gård. 85 känns som helt lagom.

Efter fikat är det trädgårdsarbete. Vi har gjort i ordning de flesta bäddarna men inte alla. Här håller Jona och Linus på att mylla ner komposterad stallgödsel och kratta till bäddar där vi strax efteråt planterade ut rödkål. Hittills är alla kålbäddar täckta med fiberduk på grund av kylan men snart ska vi byta till nät om bara temperaturerna vill gå upp lite. Nu har vi bara en av 18 kålbäddar kvar att plantera i första omgången. Det är tredje bädden broccoli som ska ner i jorden. Sedan har vi en hel del plantor på gång i plantuppdragningen som ska ersätta de första majrovorna som är skördeklara om några veckor.

Det enda vi skördar utomhus än så länge är sparris, gräslök och rabarber.

I växthuset skördar vi sallat och majrova.

Spetskål och tidig vitkål har börjat knyta sig men behöver några veckor till på sig.

Kålrabbin har vi skördat de första men om någon vecka slutskördar vi kålrabbi i tunneln.

Löken är på god väg i tunneln också men är inte färdig än på några veckor även om den går att skörda som salladslök redan nu.

Vi skördar och lägger i kylen i gårdsbutiken och de kunder som kommer in för att köpa ägg kan också få med sig några nyskördade grönsaker.

Vi har i veckan också satt purjolök, sått en ny omgång dill och koriander, sått en ny omgång morötter, bönor, ärtor, vaxbönor, kokbönor och satt ytterligare en bädd lök.

Just nu har vi fyra wwoofare och en praktikant. Vår praktikant heter Hansi och kommer från Gunnebo slotts trädgårdsmästarutbildning. Han ska vara hos oss på heltid i två månader. Han har fått sin egna lista att välja uppgifter ifrån på eftermiddagarna för att få lite frihet att välja och lägga upp arbetet lite mer självständigt. Här bredsår han blommor åt våra bin. Det är fortfarande en alldeles för kall vår och svårodlat på grund av det men vi ligger ändå ganska bra till och får gjort mycket varje vecka känns det som.

Snigelstaket version 2

Idag har vi äntligen byggt klart nya områdets snigelstaket och det var på tiden för nu har de vaknat. I morse gick jag över bäddarna och överallt där grödor kommit upp huserar mängder med trädgårdssniglar.

Små svarta smala som inte gör någon större skada i odlingen när grödorna blivit några centimeter stora men som kan tömma en hel bädd på nyuppkomna morötter eller rödbetor. Femtio per bädd i snitt där det fanns grödor och inga alls i de falska såbäddarna där inget är sått ännu.

Vi klipper alla sniglar vi ser med en sax doppad i järnferramol. När man klipper isär en snigel så ser man om den redan har kalasat på järnferramol.

En trevlig upptäckt i morse var att även trädgårdssniglarna äter järnferramol precis som de spanska skogssniglarna. Vi har känt oss lite osäkra på det men som ni ser på bilden ovan så är snigeln jag just klippt full med blått slem. Det gör kampen lättare.

Vi har haft utkik efter de spanska skogssniglarna ett tag nu och bara hittat enstaka men idag hade de krupit upp ur jorden och satt på undersidan plaster som låg i odlingen.

Mängder klipptes med sax doppad i järnferramol och sedan hoppas vi att de kommer och äter upp sina kompisar och får i sig ferramolet på köpet.

Vi har en träsarg längst ner på staketet runt hela odlingen. Den första delen vi byggde är kantad med L-formad plåt som gör en hel del för att stoppa sniglarna även om det inte tar död på dem. Tanken är att det är svårt för en snigel att ta sig över den vassa kanten och vi tror att det fungerar.

En stor fördel med plåten är att vi kan lägga järnferramol under den som ligger skyddat från regn. Men i år har vi bestämt oss för att testa en ny variant som vi fått idén till av Anette på Boäng.

I den nya delen började vi med att lägga ut stenmjöl, som vi hade över, längs med träsargen på utsidan för att det inte ska vara så enkelt för sniglarna att komma under sargen.

Marken är så ojämn så ibland satt träsargen en bit ovanför marken.

Det är många meter träsarg som vi byggt av egenuppsågat virke från vår egen skog. Sargen är fastsatt i stolparna som håller uppe ett alloxnät mot rådjur, katter och hönor.

Sedan tog vi vår nyinköpta rostfria tråd och rullade ut längst med sargen.

Sedan häftade vi fast två parallella trådar runt hela odlingens nya del.

En person fick vara trådansvarig för att se till att rullen inte fick eget liv och snurrade upp sig. Vi försökte hålla tråden sträckt hela tiden för att slippa uppleva trassel.

Inne i trädgårdsskjulet satte vi upp en 24 volts transformator för att få en spänning som räcker för att ta död på en snigel men som inte skadar något annat. Transformatorn kopplades sedan till ett vanligt vägguttag. Våt transformator har ingen likriktare utan levererar växelspänning på sekundärsidan, alltså på lågspänningsidan. Förmodligen är de flesta snigelstaket försedda med likspänning så vi får se om vårt fungerar trots detta.

Från transformatorn går en ledare ner till de två trådarna och runt hela odlingen. Vi har tre dörrar in i den nya delen. I två av dem har vi satt upp en tjock regel på marken och satt fast trådarna på.

Det är grindar som vi går ut och in igenom men där vi inte kör skottkärra så ofta. Den tredje grinden använder vi dagligen så där kopplade vi trådarna till en kabel som vi grävde ner för att komma upp på andra sidan grinden och kopplas på trådarna igen. Det ger visserligen sniglarna ett ställe att komma in på men vi tror inte de är så smarta så de söker upp just det stället medvetet.

Kopplingarna är inte väderskyddade för vi ville se om det fungerar först. Så här långt ser det bra ut. I den slutet av trådarna var det 27 volt mellan trådarna. Först kändes det fel med 27 volt från en transformator som ska ge 24 volt men det stämmer. Transformatorn är från tiden då vi hade 220 volt i ledningarna i stället för 230 volt som vi har idag så det bör bli något högre lågspänning än de utlovade 24.

Om detta fungerar som det ska så kommer vi förmodligen att ta bort de L-formade plåtarna och sätta upp detta runt hela odlingen.

Det är både billigare och lättare än att sätta plåt och dessutom dödar det sniglarna istället för att bara få dem att vända om.

För att bygga ditt eget snigelstaket behöver du:

  • Träsarg runt odlingen
  • Rostfri ståltråd eller förtennad koppartråd
  • Häftklamrar – helst rostfria
  • En 24 V transformator
  • Ett el-uttag

Våra erfarenheter säger att det är ganska enkelt att få en sådan här konstruktion att fungera en säsong men att det krävs mer eftertanke om konstruktionen ska fungera även säsong fyra och fem. Den ska vara någorlunda väderskyddad, någorlunda sparktålig och klara av att sitta upp även vintertid. Sedan ska materialen som leder ström tycka om varandra så att det ena inte får det andra att ärga eller rosta. De flesta protyper vi bygger blir till av något vi har köpt in som får samsas med annat som vi råkar ha hemma. Det är trevligt när konstruktionen fungerar några år för felsökning är inte alls lika kul som att konstruera!

Droppbevattningen fungerar!

Vi har berättat tidigare om att det inte var enkelt att veta vilka delar som behövs för bygga en anläggning för droppbevattning. Idag var det premiär med en timmas testkörning.

Vattnet kommer in i bågväxthuset i den gulsvarta 19-mm slangen till vänster. Vattnet har fullt tryck så därför har vi ett tappställe för vattenkannor till vänster. Åt höger kommer först en kulventil och sedan ett lamellfilter som kan behövas eftersom vi använder ytvatten. Efter filtret sitter ett solblekt tidur från Biltema och en svart förtjockning som är en tryckreducering. Den sänker trycket från 4-5 bar ner till 2,5 bar. Till sist en gardena koppling och en klen 12 mm slang som för vattnet till droppslangarna.

Droppslangarna har en öppning var 30:e centimeter och vid en första snabb inspektion ser alla ut att fungera.

För att se hur mycket vatten som kommer ur ett droppställe under en timma ställde vi en godislåda under droppslangen och tyngde ner lite med en säck för att vattnet inte skulle hamna utanför. Enligt tillverkaren ska ett droppställe ge 6 dl vatten per timma. Trycket spelar faktiskt mindre roll. Varje droppställe har en inbyggd flödesbegränsare som minskar flödet vid högre tryck. Fiffigt. Det innebär att droppställena ger samma vattenmängd även om slangen är mycket lång med det tryckfall som alltid kommer med långa slangar.

Filmen visar att droppställena har olika intervall mellan dropparna. Jag antar att vattendroppar i allmänhet har samma storlek men det kanske kan variera lite beroende på hur slangen ser ut vid hålet. Jag såg inte hur det uppmätta hålet droppade men det gav ca 5 dl under en timma. Tillräckligt bra för att det ska gå att ge tomaterna lagom mycket vatten.

Odlingskurs på Östängs Gård

I söndags hade vi en endagars odlingskurs här på gården. Den riktade sig till människor som odlat en del förut och många av deltagarna siktade mot att bli småskaliga grönsaksproducenter. Dagen arrangerades ihop med Studiefrämjandet.

Efter en inledning och en presentationsrunda började med att prata om jord, näring och kretslopp. Ett besök hos lammen och fåren som är våra kompostleverantörer blev en bra start innan vi gick till gödselplattan och studerade olika stadier av ströbädd. Sedan hämtade vi ett par skottkärror med komposterad stallgödsel och började anlägga bäddar.

Vi pratade om falska såbäddar och ogrässtrategier och tittade på olika redskap. Sedan fick deltagarna pröva att bredgrepa en bädd, rensa bort den kvickrot som tagit sig in på kortsidan, kratta bädden plan och dra upp sårader med såmarkörskrattan.

Sedan gjorde vi markeringar med lökdibblern och satte lök.

Det finns än så länge inte så mycket att flamma i odlingen men de deltagare som ville fick pröva flamaggregatet i alla fall.

Sedan gjorde vi i ordning ytterligare två bäddar och planterade tidig vitkål. Vi såg till att alla pluggarna var genomfuktade innan plantorna sattes i jorden något djupare än vad de suttit i pluggen. Sedan täckte vi med fiberduk som lades ovanpå VP-rör.

Efter det skolade vi om tomater som deltagarna fick ta med sig hem. Därefter hade vi en frågestund och diskussion och sedan var dagen över. Jag märker att jag varit fullt upptagen för det har inte blivit bilder tagna på alla moment.

Ytterligare två sådana här endagarskurser är inplanerade – en i maj och en i juni. Mer info finns på Studiefrämjandets sida.

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑