Etikett: frö

Harva och så

Till slut gick det inte att skjuta upp längre. Det var dags att lägga om vallen på två små åkrar. Vi har bävat inför att hantera åkermark på allvar.

Det kan bero på att vi inte vet hur man gör, men det gäller ju nästan allt vi håller på med på gården. Kanske är det för att hela grejen med att plöja, harva och så är typiskt och centralt för en bonde. Kanske till och med gör att en bonde är en bonde? Plöjningstävlingar har funnits länge och är ett tecken så gott som något på att det är viktiga och förmodligen svåra saker.

Vi saknar naturligtvis fortfarande en hel del manicker på gården, plog är en av de dem. Så vi slapp ge oss på den, som vi tror, svåra plöjningen. Grannen Richard passade på när plogen ändå satt på traktorn. Enligt honom är det kul att plöja så förmodligen är det lite utmanande att få det bra.

Det blev bra. Jorden vändes upp och ner på hela fälten och bara några enstaka små grästuvor kunde anas i det brun-svarta. På bilden syns det lite i framkanten. Det är nog där plogen lyftes tillfälligt, eller hur det nu gick till. Vi var inte hemma så vi fick se det färdiga resultatet. Efter plöjningen hade Richard även bultat med en ringvält.

P1140816

Nu var det dags att harva. Skulle harven fungera? Kan någonting för 500 kr fungera när det verkligen behövs? Kommer traktorn att fungera? Den har ju visat vissa sidor emellanåt, skulle den göra det nu?

Inte då. Allt fungerade som det skulle så det var bara att köra kors och tvärs över de båda skiftena. Det finns inte mycket att ställa in, men om tryckstången kortades eller gjordes längre så betedde harven sig väldigt olika.

Så här såg det ut efter några vändor med harven.

P1140862

Lite jämnare med några grästorvor som ligger och torkar under några soliga dagar.

Det lilla skiftet sluttar en del. Det har tunt jordtäcken på skogssidan vid de blå bikuporna, så plogen hoppade en del. Det är dessutom lite sankt på andra sidan och gränsar till en bäck som inte ska fyllas med jord. Det här skiftet var nog svårare att plöja.

P1140823

P1140868

Harvningen fick fram en hel del stenar ur marken. De som var större än krocketklot bars undan. En var för stor att lyfta men traktorn kom till undsättning. Det blev några odlingsrösen.

P1140992

Vi var förmodligen för noggranna. Om alla harvningar skulle resultera i ett gäng stenrösen skulle de finnas runt många åkrar och så är det ju inte. Möjligen i Småland.

På onsdagen kom fröerna vi hade beställt. Olssons frö har ett fantastisk utbud när det gäller vallfröer. Det är ju bra men ger också problem. Vilken blandning ska man beställa om man vill ha en vall för får som ska fungera som hö, ensilage och bete? Den ska dessutom ge nektar till bin och vara långliggande, dvs. inte göras om på 6-8 år. Vi gillar ju egentligen inte bar jord så vi vill plöja så lite som det bara går.

Olssons har löst detta genom att inte ha en webb-shop. De har kataloger och prislistor på nätet men tar alla beställning via telefon. Om man vet hur stora fält man har och vad man vill ha vallen till så blir man lotsad av kunnig personal. Han satt och räknade fram och tillbaka ganska länge. Hade vi önskat en omöjlig kombination?

P1140944

När det väl var färdigräknat hade vi beställt detta:

Olssons fröblandning som består av Timotej 45%, Rödsvingel 15%, Ängsgröe 15%, Ängssvingel 15%, Engelskt rajgräs 10%. Fröblandningen kom i 10 kg säck som var minsta storleken. Vi skulle använda 6 kg. Den här blandningen kompletterades med 1kg Kummin, 2 kg Käringtand, 1, kg Svartkämpe och 1 kg Cikoria.

Käringtandfröna skulle först ympas med en bakteriekultur.

P1140954

Sedan var det bara att blanda allt och röra om. Riktiga bönder gör kanske inte detta i på hallgolvet.

P1140957

Sedan gick vi ut och spred fröna så gott det gick. Vi tog var sitt skifte.

P1140961

Det gick inget vidare. Richard hade varnat oss för att man gärna sprider för mycket i början vid handsådd. Det gäller att vara snålare än man tror är möjligt. Vi spred alldeles för mycket i början och nivån i hinkarna sjönk för snabbt.

Vi löste det så gott vi kunde genom att fylla på med mer Olssons fröblandning.

P1140959

Efter sådden kom Richard med ringvälten. Nu blev de båda fälten så där manchester-snygga som de kan vara på”riktiga” gårdar. Kul!

Sedan var det bara att vänta på regnet som kom dagen efter, precis som SMHI hade lovat.

P1140983

Det har kommit flera lugna skurar efter det. Lufttemperaturen ska stiga lite också. Det passar perfekt. Vi vill gärna att fröerna ska vara snabba så att det hinner växa lite innan ogräsen hämtar sig från plöjningen.

P1140987

Första omläggningen av vall har varit lite nervöst, men roligt. Vi kommer att få traktens ojämnaste vall men det kan nog fungera som fårmat under några år.

Fröodling

Idag har jag (Ylva) varit på fröodlingskurs med föreningen Sesam. Det är en ideell förening som verkar för att bevara den mångfald som finns bland köksträdgårdens och åkerns växter genom att medlemmarna fröodlar. thumb_P1130526_1024Varje år ger föreningen ut en katalog där man listar alla fröer som medlemmarna erbjuder. Vill man ha några fröer så skickar man ett kuvert som innehåller frankerat kuvert med sin egen adress på samt en egenvikt fröpåse med namnet på den sort man är intresserad av påskrivet. Bra också om man skriver sitt eget medlemsnummer på påsen ifall den man skickar sin önskan till vill nå en. Alla medlemmar är listade i katalogen. thumb_P1130517_1024

Att odla frön är ett hantverk och föreningen har därför åldermän och gesäller för varje växtsläkt. Alla medlemmar välkomnas att odla frö och erbjuda till varandra i katalogen. Där kan man hitta många spännande fröer som annars kan vara svåra att få tag på.

thumb_P1130516_1024Vi började med att diskutera vad det finns för anledningar till att man inte ska odla egna fröer. thumb_P1130512_1024Men ganska snart övergick vi till att diskutera varför man ska odla frö själv. Det första man kommer att tänka på är kanske att man sparar några kronor om man slipper köpa fröer men det finns många andra orsaker som att man genom ett eget urval kan förädla sorter så att de passar de egna förhållandena eller att man säkerställer att den sort man verkligen gillar finns kvar ifall fröfirman man brukar köpa ifrån skulle sluta sälja den. Vi pratade också om hur viktigt det är att bevara kunskapen när det gäller att odla frö så att vi kan bevara så många sorter som möjligt inför framtiden och slipper vara beroende av de stora fröfirmorna.

Större fröfirmor har ofta prioriterat sorter för yrkesodlare som ger stora skördar av grönsaker som mognar samtidigt och tål transporter. Det har t.ex. gett oss tomater med hårt skal som tål stötar men som smakar mycket mindre än vad tomater kan göra. Odlar man på stora fält och skördar med maskiner så vill man ha sorter där hela skörden kan tas upp samtidigt och är anpassad för maskinskörd. Det förädlingsarbetet har ibland skett på bekostnad av smak. Som småodlare så vill du också gärna ha sorter som ger skörd under lång tid hellre än att allt mognar samtidigt.

thumb_P1130510_1024Många sorters fröer har försvunnit med åren och så har även mycket kunnande när det gäller fröodling. Utbudet av fröer minskade mycket under 1900 talet och utbudet blev allt mer likriktat. Vi fick t.ex. se en jämförelse mellan hur många sorter fröfirman Sellbergs sålde 1895 med vad Weibulls saluförde 1995.

Sellbergs                                    Weibulls
Blomkål                                      24                                                       2
Bondböna                                   9                                                        1
Bönor                                          43                                                       9
Grönkål                                        6                                                        1
Gurka                                          58                                                       6
Melon                                          34                                                       2
Morot                                          16                                                       3

Ett mindre utbud gör det svårare att hitta fröer som passar för olika zoner och jordar. Lär man sig att ta eget frö så kan man leta reda på mer udda sorter som man sedan själv kan bevara och förädla.

Människan har odlat frö ända så länge som vi varit bofasta. Romarna gjorde ett stort arbete med att förädla olika vilda växter så att de blev goda grönsaker. I vårt land har mycket av förädlingsarbetet skötts av klostren fram till 1500-talet. När klostren försvann efter Gustav Vasas reformation togs arbetet över av slott och herrgårdar som tog hit trädgårdsmästare från kontinenten. De var duktiga på att odla året om och värmde växthus med bäddar av gödsel. På 1800-talet tog trädgårdsodlingen fart bland vanliga människor som började odla upp bakgårdar och trädgårdar men från och med 1950-talet blev det allt mer omodernt att odla i takt med att det blev lättare att hitta mat att köpa i affärerna.

Växter delas in i familjer (t.ex.) korsblommiga. Varje familj delas in i släkter (t.ex. kål) Varje släkt delas sedan in i arter (t.ex. blomkål) för att slutligen delas in i olika sorter. Vissa växter korsar sig mellan sorterna och andra korsar sig till och med mellan arterna. Odlar man t.ex. majrova och grannen odlar raps så kan det vara svårt att ta frön eftersom de kan korsa sig.

Man kan också råka ut för att den palsternacka man vill ta frön ifrån har korsat sig med vild palsternacka eller att moroten har korsat sig med en vildmorot.

Vi gick sedan igenom de olika växtfamiljerna. Sädesslagen vindpollineras och behöver därför inte vara vackra för att locka till sig insekter. Det gör i sin tur att de lätt korsar sig på sätt som man inte önskar. Majs, som är ett sädesslag, kan därför vara svår att fröodla så att man är säker på att fröet är av samma sort som det man sådde. Odlar man på en kolonilott där andra kolonilotter har andra majssorter så är risken för korspollinering stor.

Lättast är att ta frön från baljväxter eftersom de är självpollinerande. Ser fröet ut som det frö man satte kan man vara ganska säker på att det är samma sort. För att komma ihåg så är det bra att fotografera fröerna man sår för att vara säker på att man får samma frö.

När man fröodlar behöver man ha ett ganska stort urval av plantor. Först gör man ett negativt urval och väljer bort alla plantor som inte ser friska ut eller som inte är goda. Därefter gör man ett positivt urval och väljer de bästa plantorna bland de som är kvar. Man bör ha ett 20 tal plantor att välja mellan. Fröer bör samlas in från många olika plantor för att man inte ska råka ut för inavelsdepression.

Fröer från olika växter håller olika länge. Gurkfröer kan hålla i sex år medan palsternackefröer håller i ett eller två år.

Växter som korsbefruktar sig behöver olika avstånd. Tar du fröer från sallat så kan det räcka med en meter mellan plantorna medan du behöver 100 meter mellan olika sorter av bondbönor och 1000 meter mellan olika sorter av rödbetor. Vill du ändå odla flera sorter av rödbetor så kan du göra det men bara låta en sort per år bilda frö. Eftersom fröerna håller sig så kan du ta frö från en sort ett år och den andra sorten nästa år.

Vissa växter som t.ex. spenat, baljväxter och dill ger frö redan första året medan andra växter som purjolök, morot och mangold ger frö först andra året. Vill man läsa mer om hur man odlar frö så har Sesam gett ut en fröodlingsbok. Skärmavbild 2016-03-12 kl. 23.39.44

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑