Det är dags att gå i byråkratisk närkamp med Jordbruksverket igen.
För ett år sedan fyllde vi i vår första ansökan om gårdsstöd med mera. Det var en obehaglig upplevelse och den dränerade oss på kraft och ork. I början av processen tyckte vi att det skulle kunna bli ett bra inlägg på bloggen. När vi var klara var det som om själva livsglädjen hade sjunkit samman. Det blev inget inlägg.
Vi hade lite otur när vi tillträdde gården under hösten 2014. Året efter, 2015, var det första året i en ny period. Det förde med sig att det inte fanns någon att fråga. Inga grannar eller vänner visste något om det nya. Ringde vi Jordbruksverket eller Länsstyrelsen så visste inte de heller hur systemet skulle fungera. Vissa delar av tolkningarna var klara först efter sommaren, trots att de skulle reglera även den odlingssäsong som redan hade passerat. För de som varit med förr var det nog lite oroligt, men för oss nybörjare var det en osannolik upplevelse. Som att vara med i en film där huvudpersonen ska brytas ner genom att uppgiften som ska utföras beror på viktig information som inte går att komma åt trots att den borde vara enkel att finna.
Men nu är det 2016, en ny vår och en ny dust med byråkratin. I år skriver vi innan vi hunnit gå ner oss i det halvt obegripliga.
Att förklara varför något är svårt är inte lätt, men vi ska göra ett försök. För de som är vana av att hantera jordbruksbyråkrati är detta inte svårt att förstå, inte heller för de som arbetar på de myndigheter de berör.
Det sista är vi inte helt säkra på. Ibland tar det enormt lång tid för en myndighet att bestämma sig för hur något ska tolkas och det kan tyda på att de egentligen är osäkra och att deras arbete är svårt.
Om vi har fattat saken rätt är det pengar från EU:s medlemsländer som fördelas till bönder i hela EU. Med pengarna finns en kravlista på vad EU förväntar sig av bönderna för att de ska få pengarna. Kravlistan förändras med några års mellanrum.
I Sverige ansvarar Jordbruksverket och har hjälp av Länsstyrelserna för att hantera bönder i Sveriges olika landsändar. Det finns säkert en helt logisk och stringent uppdelning mellan de båda myndigheterna. (Om nu Länsstyrelsen är en myndighet på korrekt byråkratiska?) Men när man som ny användare försöker att navigera rätt så stöter man ganska ofta på hänvisningar från den ena till den andra myndigheten. Länsstyrelsen hänvisar till Jordbruksverket som visserligen har informationen men som hänvisar till Naturvårdsverket som har ansvaret och rätten att fatta beslut. När man då tror att man kan arbeta vidare så rör frågan något närliggande och det visar sig att det är Länsstyrelsen som har bollen.
På nätet kallas detta för Sam Internet och det är förmodligen ett samarbete mellan flera myndigheter. Man loggar in med hjälp av BankID. Den av oss som först råkade logga in är den ende betrodde. Man kan skicka in begäran om att bli ombud. Vi ska göra det så att båda kan bearbeta ansökningen utan att vara beroende av den andres mobil. När det gäller marken råkade Ylva logga in först och när det gäller djuren var det jag. Lika en-persons-knöligt i båda fallen. Dessutom kan man behöva vara inloggad på Jordbruksverkets sidor som inte är Sam Internet. Så det är ytterligare en inloggning med ännu ett ”Mina sidor” och så vidare.
Just nu ligger några dokument på skrivbordet.
Det översta är från Jordbruksverket och har rubriken ”Meddelande om Beslut”. Beslutet rör våra stödrätter, hur mycket de är värda, att några har slutat gälla och hur mycket de kvarvarande kommer att vara värda år 2020.
Dokument två kom samma dag men från Länsstyrelsen och har rubriken ”Meddelande”. Meddelandet handlar om att en automatisk kontroll har visat att delar av vår mark inte uppfyller villkoren för gårdsstöd. Den öppna mark som inte är utarrenderad och vi har sökt stöd för är 8,26 ha. Enligt Länsstyrelsen är det bara 8,19 ha som uppfyller kraven. Skillnaden är så liten att de kan betala ut gårdsstödet till oss för den del de anser är korrekt. Hade diffen varit större än 3 procent eller 2 hektar hade utbetalningen dröjt ytterligare. Den är ju sen som den är. Om allt funkar så kommer stödpengarna för 2015 att betalas ut under april 2016. Om inte diffen varit för stor, då dröjer det ytterligare.
Gårdsstödet är det grundläggande stödet för mark som brukas. För att få det måste man har stödrätter för marken. Det gäller inte skogsmark, utan bara mark som används för jordbruk.
Dokument tre i pappershögen på skrivbordet kommer också från Länsstyrelsen. Rubriken är ”Meddelande om beslut”. Beslutet går ut på att Länsstyrelsen bifaller vår ansökan om förgröningsstöd, men bara för de 8,19 ha som Jordbruksverket bedömt vara korrekt. Pengarna kommer förmodligen i början av april, men bara om Jordbruksverket håller med Länsstyrelsen. Om Jordbruksverket anser att beslutet är fel så kommer ärendet att skickas tillbaka till Länsstyrelsen för en ny handläggning och ett nytt beslut kommer att tas. Det innebär att pengarna för förgröningsstödet kommer senare eller inte alls om det skulle bli ett avslag.
Förgröningsstödet är till för att få bönder att ha mer varierade grödor och att, om man brukar ett rent åkerlandskap, tillåta lite mer biologisk mångfald på markerna. Det kallas att skapa ”ekologiska fokusarealer”. Man skapar ekologiska fokusarealer genom att låta bli att odla, dvs träda, eller att odla vissa grödor.
Tabell från Jordbruksverket. Olika grödor räknas om med olika faktorer. Det finns en lista på godkända ört- och baljväxter för just detta ändamålet. Den innehåller 24 stycken arter som får odlas rent eller i blandning plus sex arter som får odlas som mindre andel i en blandning.
Våra marker är så små och vi håller till i ett varierat blandlandskap så vi har rätt till förgröningsstöd utan att vi behöver skapa särskilda fokusarealer. Bönder som odlar certifierat ekologiskt behöver inte heller några fokusarealer.
En obehaglig sida av denna korrespondens med myndighetssverige är att de regelbundet hotar. Förra året var det värre. I alla fall minns vi det så. Då kunde man inte hämta någon information utan att bli påmind om att de kan ta tillbaka stödpengar om bonden har gjort något fel. Om och om igen.
Meddelandet om beslut om gårdsstödet är på fyra sidor. På sida tre står det bland annat:
Naturligtvis kan man bli av med stödpengar om man inte har rätt till dem. Den obehagliga upplevelsen kommer sig av att möta samma slags upplysningar så ofta. Det är ett tydligt maktspråk även om det är format som upplysningar. Även meddelandet om förgröningsstödet innehåller samma text men med ordet förgröningsstöd i stället för gårdsstöd och annan fotnotshänvisning.
Ännu ett exempel är när ansökningen skickades i digitalt. Då får man veta att: