En gård för omställning

Etikett: hönor (Sida 1 av 3)

Nya hönshuset

Snart är vi klara med nya hönshuset som är inhyst i en krockad husvagn. Det återstår att sätta upp nät mellan hönsens del och förrådsdelen samt att täta ett hål efter tv-antennen och ett hål i väggen.

Vi har byggt kollektivreden med utrullningsfunktion. Det tog ett tag innan vi kom på hur bygget skulle göras. Vi började med att göra en ritning men byggde också en minimodell för att bli klara över vad som behövdes sågas till och vilka storlekar de olika skivorna behövde ha. Det kanske ser lite taffligt ut men var till stor hjälp för att tänka. Vi har i stort sett bara använt den gamla inredningen från husvagnen till bygget. Det är hårda skivor som vi tänker oss ska göra det svårt för eventuella kvalster att gömma sig. Två våningar med ett kollektivrede i varje. Flera vi pratat med tycker att det fungerar bra med kollektivreden. Om det visar sig att hönorna inte gillar det så får vi sätta upp mellanväggar.

Vi byggde redena i verkstaden för att det var lätt med närhet till sågar och andra verktyg. Bygget blev ganska tungt men om två bar var det inte några problem att bära upp det till husvagnen. Synd bara att det var för brett för att få in genom dörren… Tur att allt var ihopsatt med skruv så att det var enkelt att ta bort äggfacken på baksidan för att få in redena. De kunde sedan skruvas tillbaka på plats.

Nu kommer vi lägga en plastmatta i botten på redena så att det är lätt att ta ut och spola av. På baksidan finns lock som är fästa med gångjärn så man enkelt kan plocka ut äggen. Tanken är att vi med utrullningsreden ska få renare ägg. Ibland när vi kommer och plockar ägg så är många smutsiga. Vi kan inte sälja smutsiga ägg och eftersom vi inte får tvätta äggen så har vi ett litet problem. Äggskalen har mängder av små porer som släpper in vatten, så äggen kan ”putsas” men inte tvättas.

Nu ska vi pröva om vi på detta sätt får ett mer effektivt system. Målet med vår verksamhet är att få den att gå runt så vi inte behöver arbeta så mycket på andra ställen. Ägg är en av de saker som betalar sig och som gör att vi kan få en liten inkomst så därför vill vi kunna ha två hönsflockar. En i husvagnen och en i vårt vanliga hönshus.

Vatten till hönorna

Alla djur ska ha färskt vatten. Två gånger om dagen kollar vi till våra djur och ser så att de har fräscht vatten. Hos hönorna har vi hittills prövat två varianter av vattenautomater. En grön som man ställer på golvet. Hönorna går runt och sprätter i ströbädden hela tiden. Speciellt nu när det måste vara inne på grund av fågelinfluensan. Ofta sprätter de upp strö och annat i vattenautomaten så ibland när man kommer ut så ser det ut så här. 

Sedan har vi prövat en röd variant som hänger från taket. Den klarar sig lite bättre ifrån sprättande hönor men vi upplever att hönorna inte gillar den lika mycket.

Nu har vi hittat en tredje variant med nipplar. I botten finns tre hål och under varje hål finns en metallnippel som släpper ut vatten när man rör vid den. Nackdelen med den är att nipplarna är gjorda av just metall så förmodligen kommer vattnet att frysa där ganska snabbt. Fördelen är att hur mycket hönorna än sprätter så kommer de inte att kunna sprätta ner smuts, halm eller spån i själva vattnet. Den hängs från taket och fylls uppifrån och behöver därför inte heller plockas ner när den ska fyllas. Det räcker att vi har en vattenkanna med vatten och tar av locket och häller i. Det verkar som en smart arbetsbesparande lösning.

Våra två andra behållare måste vi plocka ner både för att göra rent men även varje gång de ska fyllas på. Vi gillar vår nya automat men nu är bara frågan hur vi ska få våra hönor att göra detsamma?De verkar inte alls förstå poängen.

Fågelinfluensa

I Sverige gäller skyddsnivå 2 för fjäderfän just nu och så länge som Jordbruksverket inte meddelar annat. Skyddsnivån höjdes sedan en besättning i Skåne konstaterades smittad med H5N8. Det innebär bland annat att alla hönsbesättningar ska hållas inomhus. Undantag görs för hobbybesättningar men endast om inga ägg eller fåglar lämnar hushållet. I så fall får fåglarna i hobbybesättningen vistas i inhägnad utomhus under förutsättning att de matas inomhus eller under tak.

Vår besättning är inte stor men vi säljer ägg så därför får vi inte ha våra djur utomhus över huvud taget. Våra 21 hönor är därför instängda sedan en tid tillbaka. Det går inte någon nöd på dem. De har gott om plats men eftersom de är vana att gå ute över hela gårdsplanen så tycker vi ändå lite synd om dem.

Enligt jordbruksverkets regler får man ha nio hönor per kvadratmeter. Det innebär att vi skulle kunna ha 135 hönor i vårt hönshus. Vi är väldigt glada över att vi inte följer de reglerna. Det hade känts helt förfärligt att tränga in så många djur på så liten yta. Även Kravs regler som låter oss ha 90 hönor på samma yta känns fel. Nu har vi tack och lov bara 21 och de har därför gott om plats.

Fågelinfluensan har funnits i Europa ett tag men i Sverige fann man det första fallet i november. Då drabbades en värphönsbesättning utanför Helsingborg . Sedan dess har viruset också hittats bland vilda fåglar i Skåne, Kalmar samt på Öland och Gotland. Ett nytt fall av fågelinfluensa har nu i december påträffats i en hobbybesättning på Utö.

När en besättning drabbas så avlivar man hela besättningen, spärrar av området och sanerar hönshuset. Avspärrningen i form av ett skyddsområde med en radie av minst tre km från den smittade gården upprättas och ett övervakningsområde med en radie av minst tio km från den smittade gården inrättas. Det är verkligen inte något man vill vara med om.

Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för att människor ska smittas av just den här typen av fågelinfluensa är ytterst liten. Smittan förs oftast in i tambesättningar via vilda fåglar och det är därför som fåglarna nu ska hållas inomhus.

Fågelinfluensa lyder under epizootilagen. En djurägare som misstänker fågelinfluensa är skyldig att kontakta veterinär som i sin tur måste rapportera misstanke om fågelinfluensa till länsveterinären och Jordbruksverket.

Vi försöker göra livet så bra som möjligt för våra hönor när de är instängda genom att ge dem extra mycket godsaker i form av matrester. Vi lägger också in tall- och grangrenar som de kan sysselsätta sig med. De har gott om halm att sprätta i och sandbad med iblandad torv att bada i. 

Vi har tankar på att utöka besättningen till våren. Eller rättare sagt att skaffa en besättning till på 50 hönor. De skulle i så fall bo i vår ombyggda husvagn. Den har vi kört in i ladan nu för att kunna bygga om. Än så länge har vi bara börjat riva ut inredningen. Frågan är hur vi gör om skyddsnivån ligger kvar till våren. Vågar vi då skaffa en besättning till? Kanske blir vi i så fall tvungna att köra in husvagnen i ladugården och låta hönorna få lite större utrymme där. 50 hönor i en husvagn är inga problem om man utgår ifrån regelverket – men vi tycker inte det är rimligt. Vi får se vad som händer men lusten att bygga om husvagnen är inte lika stor just nu. Som tur är finns det annat att göra.

Foto: Ulf Lundin

Öka antalet hönor

p1090340När man köper gård blir man snabbt varse att man inte bara kan göra som man vill och som man tycker verkar vettigt. Hela ens verksamhet styrs av regelverk som inte alltid är lätt att förstå sig på. Huvudorsaken till det är att det är många instanser inblandade och att varje instans vill friskriva sig så det inte blir fel. Därför innehåller nästan varje sida hos de olika instanserna meningar som:

  • mer om detta finns att läsa hos…
  • vissa undantag finns…
  • xxx har särskilda regler kring…

Det gör att man öppnar flik efter flik i webbläsaren, går vilse och glömmer av var man läste vilken regel och vem som hänvisat till vem. Det är oerhört frustrerande. Ni som följer oss vet att vi funderar på att utöka vår hönsbesättning. Huvudskälet till det är att ägg är en produkt med relativt god lönsamhet som dessutom är lättsåld. Man blir inte rik. Det blir man inte på något man producerar på en gård men jämfört med lamm och grönsaker så är ägg lönsamt och dessutom kräver det förhållandevis lite arbete. Vi har hittills haft en hobbyflock med hönor och håller man sig under 50 höns så är det inte så mycket regler att hålla reda på. Till våren ska vi öka besättningen för att på sikt ha 100 hönor under sommarsäsongen. Den ska sedan minskas till 50 hönor under vintern. Dagens projekt var att ta reda på vilka regler som gäller när man går över 50 hönor. Jag började läsa på Jordbruksverket, Livsmedelsverket och kommunen och antalet flikar ökade och ökade i webbläsaren. Jag gjorde anteckningar i ett worddokument och skrev in länkar och hänvisningar så jag inte skulle tappa bort mig. Frustrationen ökade och efter andra koppen kaffe var webbläsaren så full av flikar så alla inte längre syntes. Då minns jag plötsligt att jag tidigare har läst en rapport eller något skriven av Jonas Ringqvist på Bossgården i Falköping. Efter en sökning på hans namn och ägg så hittade jag sidan Varje ägg räknas som skapades som en del av ett Leaderprojekt för att öka den småskaliga äggproduktionen. Eftersom vi varit i kontakt med Jonas i flera andra frågor och besökt hans gård Bossgården flera gånger så vet vi dessutom att han är en pålitlig och kunnig människa. Tack Jonas för ditt enorma engagemang och för att du orkar vägleda oss andra utöver att producera fantastiska grönsaker och ägg. I Jonas material finns en tabell för de regler som gäller och plötsligt klarnade det mesta. Tabellen nedan är gjord av Jonas Ringqvist och finns på Varje ägg räknas.

skarmavbild-2016-11-13-kl-11-12-24

Sidan innehåller till och med en ekonomisk kalkyl där man kan se att det faktiskt kan löna sig att producera ägg i liten skala.

skarmavbild-2016-11-13-kl-10-55-12För att öka vår besättning så vill vi inreda vår husvagn med reden där äggen rullar ner i ett fack på baksidan om redet. Det är lagom att ha ca 5 hönor per rede och ett rede skall vara minst 24 cm på kortaste sidan. Facket ska gå att öppna i utrymmet utanför hönsens där vi tänker förvara foder, äggkartonger och annat man kan behöva. Vi tänker bygga redena själva. Vi behöver inte någon genomlysningsutrustning men kanske kan det vara bra att ha en genomlysningslampa för att kunna kontrollera ibland om man känner sig osäker. Jonas skriver så här om genomlysning: ”

Vid genomlysningen kontrolleras äggens kvalitet, och de ägg, som inte uppfyller kraven, kan plockas bort. Knäckskadade ägg ska bort! Luftblåsan ska vara orörlig, och dess höjd får inte överstiga 6 mm. Luftblåsans höjd är ett mått på färskhet ju större luftblåsa desto äldre ägg. Äggulan ska vara skugglik och ligga rätt i ägget. Äggvitan klar, och inga blod och köttfläckar ska förekomma.”

Vi behöver i alla fall anmäla oss som äggproducent hos Livsmedelsverket för att få ett identifieringsnummer. Sedan köper man en stämpel så man kan stämpla varje ägg. Det finns regler för hur ägg ska stämplas. Våra ägg kommer att stämplas med 1 för frigående utomhus följt av vårt identifieringsnummer. De måste stämplas med färg godkänd för livsmedel. skarmavbild-2016-11-13-kl-08-14-28Ägg får säljas 21 dagar efter att de är värpta och har en hållbarhet på 28 dagar officiellt. Fast ägg håller sig mycket längre än så.

Att regelverken inte är helt lätta visar Karin Hultmarks strid om att få sälja egna ägg från sin besättning på 50 hönor i sin butik Planeten i Alingsås. Hon har stridit i många år för att kunna sälja ägg utan stämpel i liten skala. Till slut fick hon rätt i kammarrätten. Om och om igen slås man av hur mycket av ens tid som upptas av att förstå byråkrati och regelverk. Vi har bra livsmedelsregler i Sverige och vi tycker det är bra med de regler som t.ex. förhindrar att vi har salmonella i landet men det hade varit bra om fler myndigheter och instanser tänkte som Jonas Ringqvist och försökte göra det så lätt som möjligt för oss att förstå. För att producera och sälja ägg i liten skala ska vi anmäla eller ställa frågan om vi behöver anmäla till Livsmedelsverket, kommunen, Länstyrelsen och Jordbruksverket. Smidigt…

Det känns INTE lättare utan snarare provocerande att det överst på VARJE sida hos jordbruksverket står ”Enklare tillsammans”

Coq au vin

Idag var det dags. Vi skulle för första gången ta död på en helt frisk tupp. Vi har tidigare nackat sjuka hönor men aldrig tidigare tagit livet av en frisk fågel. VI förberedde med huggkubben på plats, bra belysning och slipad yxa. tupp1

Alla hönor och tuppar satt lugnt på sina pinnar och sov när det var dags så vi kunde enkelt gå in och lyfta ner Caligula. Han var helt lugn och vi kunde lyfta ut honom. De andra hönorna och tupparna fortsatte att sova på sina pinnar.

tupp3

Själva slakten gick bra. Först ett bedövande slag, sedan nackning. En del blod och sprattel i en dryg minut.

Sedan var det dags att flå honom med hjälp av en instruktion från Internet. Vassa slaktknivar fram och så följa instruktionerna steg för steg. tupp7

Det finns flera olika varianter på nätet. Den här började med att ta bort fötterna. Ett snitt och så kom ett lår fram. tupp8

Sedan in med händerna för att lossa skinnet från köttet. Enligt instruktionen skulle det ta cirka 40 minuter men vi som aldrig har gjort detta förut fick nog hålla på längre. Det blir en hel delmuskelarbete när skinnet och kroppen ska skiljas åt.tupp9

Det var svårt att få ut alla inälvor ordentligt. tupp10

Till slut var alla fjädrar borta och vi kunde väga upp 1,4 kg tupp. Hittade ett recept på Coq au vin och gick ut och hämtade morötter, lök och purjolök i landet samt vitlök i förrådet. Nu puttrar en gryta på spisen. Hoppas att det blir gott. tupp11

Det var mycket lättare än vad vi förväntade oss. Det känns bra att äta kött från djur som haft det bra hela livet. Kyckling är nog annars något av det värsta köttet man kan äta ur djurrättssynpunkt.

Hönor och tuppar

Vår favorittupp Benedictus, den enda av rasen Islandshöna som vi har kvar, håller på att förlora makten. I går kväll när vi stängde in hönorna kunde vi inte hitta honom. Vi fick fösa in hälften av hönorna som väntade ute i mörkret på sin tupp och tänkte att räven kanske hade tagit honom. Grannen har blivit av med en höna så vi tänkte att det kanske var dags för oss också nu.

Väldigt tidigt i morse blev vi dock väckta av Benedictus som spatserade runt i sin ensamhet på gårdsplanen och försökte låta så högt som det bara gick. p1180227När vi släppte ut de andra visade det sig att Caligula, vår stora svarta tupp, ger sig på Benedictus. När vi skulle stänga in dem ikväll så vaktade Caligula så Benedictus inte kunde ta sig in. Vi motade bort honom men så fort Benedictus kom in så flög Caligula på honom. Benedictus är mycket lättare och bättre på att flyga så han flög upp på sovpinnarna. Caligula for efter men då släckte vi ljuset så de lugnade ner sig. Vi får släppa ut dem tidigt i morgon så de inte har ihjäl varandra och sedan får det nog bli grytan för Caligula i morgon.

p1180235Annars har dagen ägnats åt att demolera en gammal husvagn. Vi har köpt en krockad vagn från 2002 för 1000 kronor. Nästa säsong ska den vara klar för att ta emot 50 hönor. Det är väldigt, väldigt många skruvar som håller fast inredningen i en husvagn. Fiffiga sätt att gömma skruvar är det också gott om. Även om nästan hela dagen har gått åt så är inte all inredning loss än.p1180236 Men det kommer att bli bra. Här ska vi ha reden där äggen rullar bakåt ut i ett fack som vi kan tömma ifrån den delen av husvagnen där foder och ägg ska förvaras. Vi har funderat över hur vi ska göra lucka för hönorna på bästa sätt men så visade det sig att luckan för tömning av husvagnens toalett var perfekt placerad så nu är redan hönsingången och luckan till den klar.

Årlig rengöring

För att minska risken för ohyra och för att hålla hönshuset rimligt fräscht vill vi en gång om året göra en rejäl storrengöring. I går var det dags. P1160974De flesta hönorna stod på kö för att gå ut på morgonen vilket ju underlättar städningen. P1160977En del låg fortfarande kvar i redena så de bar vi ut i stalldelen. P1160978Sedan gödslade vi ut och demonterade all utrustning. P1160971Sedan hönshuset gjordes i ordning och inreddes har vi ökat från fem hönor till 18 och löst saker rätt så provisoriskt. Nya sittpinnar har satts upp men inte varit speciellt bra. P1160970Hönorna har därför valt att sitta på andra ställen än de tänkta. Bland annat i ett fönster som vetter in mot stallet som blivit fullt med hönsbajs även om vi skrapar undan då och då. P1160983Nu ville vi göra om och göra en mer anpassad inredning. Men först skurades väggar och golv med vatten och borste. P1160984Sedan fick väggarna ett par lager med kalkfärg igen. P1160972Höns är inte som grisar som utser en toalett utan de skiter överallt. P1160990Framför allt skiter de på natten när de sitter och sover så därför har vi satt en bräda under sittpinnarna för att samla upp bajset. Brädan lutar för att hönorna inte ska frestas att sitta där. P1160987

Nu ska alla hönor få plats på de nya sittpinnarna. Träpinnarna är fastsatta på metallstag för att försvåra för kvalster och annan ohyra att besvära hönorna på natten. (Fotot är taget innan bajsuppsamlingsbrädan kom på plats.) P1160994

Redena är rengjorda och laddade med ny halm. P1160992

Fönstret är armerat med pinnar så hönorna inte sätter sig där i fortsättningen. Det känns väldigt bra att ha gjort rent för hönsen. När man dessutom har tre wwoofare som hjälper till så går det väldigt fort.

Nya värpare

Äntligen har våra kycklingar blivit hönor och börjat värpa. Det har tagit väldigt lång tid men idag hittade vi ett ägg i ladan som inte såg ut som de ägg vi brukar få. P1160926Inne i hönshuset hittade vi sedan vår svarta höna i ett av redena. P1160925Vi använder kattlådor som värpreden eftersom de är lätta att göra rent. Hönorna verkar gilla dem. P1160928Vi vet ännu inte hur många grönvärpare vi har. En av dessa har i alla fall lagt ett ljusgrönt ägg. P1160933Den svarta hönan har lagt ägget nere till vänster, en av de vita hönorna ägget till höger och det större ägget är ett av våra vanliga. Vi hoppas att vi har tre grönvärpare men det får vi nog veta inom de närmaste dagarna.

Rätt djur på fel plats

På en kurs om ekologisk äggproduktion berättade en expert att raser som lägger bruna ägg har vissa egenskaper som skiljer sig från de som lägger vita ägg. Dels handlade det om födan, att de brunläggande måste ha lite mer komplett mat när det gäller näringsämnen.

Men det som fastnade var att de brunläggande har ett annat kynne. De är inte lika mesiga. De vandrar längre bort från hönshuset, de är lite djärvare när det gäller att undersöka, och de är inte ängsliga bara för att de är ensamma en stund. De kan också vara hårda mot nytillsatta tuppar som de inte tycker håller måttet. Det är ofta många höns i en flock så hårda betyder i det här fallet att de hackar ihjäl honom.

Innehöns

Vid fikarasten på förmiddagen glömdes köksdörren öppen. De här två damerna hade nog inte varit inne särskilt länge, inga bajshögar. De hade inte heller något emot att gå ut ur den konstiga labyrinten med det hala golvet. Hade det hänt om vi hade höns som lade vita ägg, till exempel  vita Lohman?

Vi har funderat på att bygga en innedörr med flugnät men det kanske skulle vara bättre med hönsnät?

Salamanderfynd

Ladugårdens fasad behöver ses över så byggställningen skulle upp. Ena stödbenet hamnade mitt i en liten stenhög som vi har lagt upp. Hittestenar som så småningom ska till något ställe där de behövs. Men nu behövde stenarna tas bort. Under högen låg två salamandrar, av två olika arter.

En var en större vattensalamander. Den såg ganska välnärd ut. Enligt Wikipedia är det bara honorna som har en gul-orange linje under stjärten, så detta var en hona.

Den andra var en mindre vattensalamander som såg betydligt mindre och mer ödlelik ut. Enligt Wikipedia var detta förmodligen en hane. Den har tillsammans med den större salamandern även kallats ”Skrattabborre”. Märkligt namn. De kan ju knarra på våren, men skratta?

P1140718

Innan kameran kom fram hade den lilla hunnit krypa iväg en liten bit. Jag lade tillbaka den för att få en bättre jämförelse och så vände jag på båda två.

P1140720

Nu hade de börjat piggna till. Nja, den stora var kanske inte direkt pigg men den lilla vände sig på rätt köl ganska snabbt. Det var bara några plusgrader ute och några enstaka snöflingor landade bredvid, så det var inte så märkligt om de var tröga.

Eftersom den lilla ser ut som vilken ödla som helst uppifrån så tog jag en bild till som visar magen.

P1140722

Efter fotografering bar det av till ett vattenfyllt dike med båda två för hönsen närmade sig hotfullt. Det är roligt att dammarna är så bra för salamandrar att de finns lite här och där på gården

 

« Äldre inlägg

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑