De här fyra hinkarna har stått framför huset hela sommaren. De har inte fått särskilt mycket kärlek och de ser ut därefter. Vi beställde gamla potatissorter från Nordgen förra året med tanke att uppförstora antalet så att vi kan testa att odla dem på riktigt.
Sorterna från vänster: Tylva – Gula islenskar – Röda krokar – Tärendö, Karl Krekula
Vi valde att odla dem i hinkar med hål i stället för i ett vanligt potatisland. Vi ville undvika att blanda ihop de fyra sorterna. De har utvecklats lite olika under sommaren.
Potatisbladmögel knäcker de flesta potatisplantor förr eller senare. Bladmögelangripna blad bör skäras av eftersom det annars kan påverka potatisarna. Eftersom plantan blir av med allt grönt så växer inte potatisarna mer. Vissa ”moderna” sorter är resistenta, men hur är det med de gamla?
Tärendö, Karl Krekula gav upp så tidigt att ogräs hann invadera hinken men det blev ändå en del potatis.
Gula islenskar och Röda krokar dukade under ungefär samtidigt, tillräckligt sent för att slippa ogräsinvation.
Tylva verkar vara mer eller mindre resistent mot potatisbladmögel. Den ser grön och frisk ut även i slutet av oktober.
Tittar man efter noga så finns det några döda blad. Kanske är det bladmögel, kanske inte. Det kan lika gärna vara katterna som jagat insekter eller något annat.
Det blev ingen stor skillnad på antalet eller storleken mellan de fyra sorterna. Kanske kan man ana att Tylva har presterat lite präktigare potatisar med hjälp av den längre tiden med levande blast?
Nu återstår bara att lagra dem mussäkert under vinter. Och framför allt att hålla ordning på sorterna till nästa år…
