Etikett: odling (Sida 1 av 5)

Jordanalysresultat

Dags att analysera analyserna från Eurofin. pH-värdet mäter surhetsgraden i jorden. Lerjordar bör ha ett pH på minst 6,5 och sandiga jordar minst 6,0. Vårt nya värde ligger på 5,7 då det är lite för lågt. I vårt fyra år gamla provsvar hade vi ett pH på 5,8 så vi har sjunkit något sedan sist. De har satt ett pH-mål på 6,00 och gett oss rekommendationer på att tillföra 0,89 ton kalciumoxid, CaO per hektar. Som lite mer begripligt mått är det strax under ett hekto per kvadratmeter.

1 hektar är 10 000 kvadratmeter och vi odlar cirka 1000 kvadratmeter totalt vilket innebär att vi bör sprida 89 kilo CaO.

P-AL klass visar växttillgängligt fosfor respektive kalium. Klass I innebär mycket låga värden och klass V innebär mycket höga värden. Tyvärr så visar vårt nya prov att vi ligger i klass V vilket inte är bra. Vi behöver alltså minska mängden fosfor vi tillför.

Mg-AL-tal mäter växttillgängligt magnesium i jorden. Värdet för brist ligger på mellan 4-10 mg/100g jord. Har man hög lerhalt gäller det högre värdet. Vårt nya värde ligger på 11 så vi har inte någon magnesiumbrist.

K/Mg-kvot mäter förhållandet mellan kalium och magnesium. Kvoten bör generellt ligga mellan 1 och 3. Vi ligger i K-AL klass IV och då räcker det med en K/Mg kvot på 1,5. Vi ligger på 1,6 vilket är ok.

Nitratkväve är den form av kväve som växtens rötter lättast tar upp. Ligger värdet under 10mg/l så finns det risk för kvävebrist. Vi har ett värde på 12 mg/kg men inget värde som anges som mg/l vilket gör det svårt att begripa. Kanske är det samma sak?

Bor bör ligga ligga över 0,5 på sandjord och 0,7 på leriga jordar. Vi ligger på 0,67 så det verkar ok.

Sulfatsvavel bör ligga på 5-10 mg/kg och vi ligger på 8,4.

Vi har en mullhalt på 4,9% vilket är lågt. Vid förra mätningen låg mullhalten på 4,3% så vi har fått upp den något. Vi behöver dock tillföra mängder med mer organiskt material föra att komma upp i riktigt höga mullhalter. Lerhalten i vår jord är bara 3,5 %.

Kopparvärdet ligger på 0,6 och bör ligga på 0,8-2.0. Lite lågt, alltså.
Däremot ligger vi högt på både Zink och Mangan. Zink ligger på 3,4 och bör ligga på 1-2,5. Mangan ligger på 18 och bör ligga på 6-10.
Järn ligger på 35 och bör ligga på 20-300 mg/kg.

Allt det här gör mig bara snurrig i huvudet. Det känns som om vi inte gjort mycket rätt. Det enda som känns ok är att vi har fått upp mullhalten. Att tillföra kalk för att få upp pH-värdet är ju enkelt men hur vi ska kunna fortsätta gödsla för att få upp kvävenivåerna och ändå minska fosfornivåerna övergår mitt förstånd. Vi kan naturligtvis gröngödsla med klippt klöver eller liknande men vi har ju stallgödsel från höns och får som vi vill använda. Det är tur att det finns kunniga rådgivare. Dags att skicka analysen vidare till en sådan. Fortsättning lär följa.

Jordanalys med försening

Så har då äntligen resultatet från jordanalysen kommit. Eftersom jag går kurs på Hjo folkhögskola där vi bland annat skulle prata om jordanalyser och hur man ska tänka kring gödsling så skickade jag in ett jordprov till Eurofin. Ett företag som vi använt tidigare och som brukar leverera resultaten relativt snabbt. De fick våra jordprov den 2 november och normalt ska svaren komma inom två veckor. Den 16 november tog jag kontakt med dem och fick beskedet att det var högsäsong och att det skulle dröja en vecka till. Den 18 december tog jag kontakt igen via mail och fick inte något svar alls. Vid det laget var gödsel och jorddelen på kursen slut men inför träffen i januari tog jag kontakt med Eurofin igen. Kom då i kontakt med en trevlig handläggare som verkligen försökte hjälpa mig.

Jag fick ett svar men det visade sig att analysen av lerhalten var felaktig så han hade bett dem köra om analysen. Det lät ju inte så förtroendeingivande men det visade sig vara ett rent räknefel så den 11 januari hade jag till slut mitt resultat. Istället för utlovade två veckorna tog det två månader och nio dagar. Eurofin har meddelat att vi inte kommer att behöva betala för vår analys eftersom det strulat vilket naturligtvis är välkommet.

Jag blev lite fundersam över hanteringen speciellt som vi har haft att göra med Eurofin förut och bara hört gott om företaget tidigare. Så läste vi i LandLantbruk en artikel som handlade om Eurofin. Det visar sig att företaget har börjat skicka sina jordprover till Tyskland sedan ett år tillbaka. Syftet var att rationalisera verksamheten. Eurofin har tidigare haft cirka 70 procent av den svenska marknaden men flytten av analyserna till Tyskland och de många förseningarna har gjort att man tappat kunder. Artikeln berättar att väntetider på upp till tre månader inte är ovanliga.

Eurofins VD säger i artikeln att målet är att svarstiderna ska bli kortare än tidigare när proverna analyserades i Kristianstad.

Som vi ser det så finns det ett problem med att företag flyttar verksamheter utomlands. Därför använder vi Tranås Skinnberedning istället för Donnia. Tranås bereder sina skinn i Sverige vilket innebär att kompetens och arbetstillfällen finns här. Donnia bereder sina skinn i Bosnien vilket innebär att både arbetstillfällen och kompetens inte finns i Sverige. Dessutom blir det en hel del onödiga transporter.

Nu lär det dröja innan vi gör jordanalys igen men frågan är då vilket företag vi ska använda. Har någon tips på bra jordprovsanalysföretag som gör sina analyser i Sverige?

Ogrässtrategier

Denna vecka koncentrerar vi oss på ogrässtrategier på utbildningen i Småskalig grönsaksproduktion för försäljning. Det är förmodligen där som vi på Östängs gård på sikt kan göra mest tidsvinster. Vi har låtit ogräset växa sig för stort och har därför spenderat en hel del tid på huk eller på knä med att rensa ogräs. Detta bör undvikas och det ska bli spännande att se om vi med hjälp av följande ogrässtrategier kan komma så långt. 

En första strategi är att göra sig helt fri från rotogräs. Det rotogräs som vi har mest problem med är utan tvekan kvickrot. När vi startade rensade vi en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter. I våra fasta bäddar är därför detta inte ett stort problem då vi verkligen har rensat ut all kvickrot för hand. Det var dock ett väldigt tidsödande arbete som vi inte vill göra om. I vår radodling utanför själva bäddsystemet har vi använt oss av grisar, potatisodling, täckning men inget av detta biter på kvickroten. Vi kommer ändå fortsätta att odla potatis och lök i rader där eftersom vi har svårt att få plats med det i bäddarna. Det blir att gå med hjulhacka och kup många år än för att få bukt med rotogräset där. Ska vi i framtiden ta mer odlingsyta i bruk så kommer vi att täcka den med plansiloplast ett par år först men i dagsläget odlar vi allt vi mäktar med. 

Jorden innehåller mängder av ogräsfrön. De triggas igång av ljus vilket innebär att det bara är ogräsfröna i det översta lagret som gror. Gräver man i jorden så kommer nya frön upp i ljuset och kan gro. Det räcker med någon sekunds ljus på ett frö för att trigga igång det så en första strategi är att inte vända jorden utan bara röra i det översta lagret. 

Odlar man potatis och purjolök i fasta bäddar så måste man ju röra jorden även i djupare lager vid skörd vilket kan ge upphov till att nya frön gror nästa säsong. Huvudregeln är dock att inte gräva alls om det är möjligt. 

Detta innebär att ju längre du odlar grönsaker i fasta bäddar desto mindre fröogräs får du och det är faktiskt något vi märkt då vi har mycket mindre ogräs i kvarter ett än i kvarter fyra. Vi har också praktiserat täckodling där alla bäddar täckts med ensilage under säsongen och även över vintern. Det fungerar oftast bra men är väldigt irrationellt då det tar enormt mycket tid att flytta så mycket material. 

Falsk såbädd:
En bra strategi kan vara falsk såbädd. Det innebär att du förbereder din bädd som om du ska så men låter bli att så. Du krattar och rör upp det översta jordlagret och sedan vattnar du som om du sått. Täck gärna också bädden med en fiberduk så att ogräset trivs så bra som möjligt. Vissa använder också klar plast för att skapa en så bra miljö som möjligt. Ogräsfröna gror och du kan enkelt gå över bädden så fort hjärtbladen kommit upp antingen med en kultivator eller flamma. Har du tid innan sådd kan du upprepa proceduren en gång till. Detta är speciellt effektivt när du t.ex. ska så morötter som annars kan vara jobbiga att rensa. 

Fördröjd såbädd:
Du kan också göra så att du förbereder bädden som ovan utan att så. Låter ogräset få ett försprång genom att vänta med sådden några dagar. När ogräset kommit upp men inte grödan så flammar du bädden vilket gör att grödan när den väl kommer upp har ett försprång. 

Flamning:
Du kan även flamma utan att göra en fördröjd såbädd. Det innebär att du går över bädden dagarna innan din gröda kommit upp. Det här har vi aldrig lyckats med då vi har haft för dålig koll på när grödan kommer upp. För att få bättre koll kan man så in lite rödbetsfrön i morotsbädden eller rädisfrön i rödbetsbädden. De gror nämligen fortare så när de kommit upp så är det dags att flamma. Ett annat alternativ är att täcka en del av raden med en glasskiva. Där blir det bättre förutsättningar så när fröna under glasskivan gror så är det dags att flamma. Morotsfrön kan ta flera veckor på sig att gro tidig vår och mindre än en vecka när säsongen är igång så det är inte helt lätt. Lök går att flamma även efter att den kommit upp då plantan växer även om den blivit lite svedd. Det viktiga med flamning är att du inte ska bränna bort ogräset utan bara sveda det. Det kommer att vissna ner. 

Gångarna:
Gångarna kan man täcka med tidningspapper och halm eller träflis. Vi kommer nästa säsong att ha dem bara då vi gräver om alla gångar. Då kommer vi att gå med hjulhackan varje vecka för att hålla ogräset i schack. Det är i alla fall planen.

Kultivera:
När ogräs växer så är de som mest sårbara i ett tidigt stadie. Därför ska man kultivera ofta. Enligt litteraturen på kursen så ungefär var tionde dag. Då går man över med ett rensjärn eller en kultivator. Detta ska göras soliga dagar. Då vissnar ogräset och dör. Regniga dagar kan ogräset rota sig igen och då har du gjort arbetet förgäves. Rensjärn ska slipas ofta. Ju vassare de är desto lättare skär de av ogräset. (Vi har aldrig slipat våra) Enligt litteraturen bör de slipas varje vecka och dessutom bör du ha med dig ett bryne ut i odlingen för att skärpa till järnet när det behövs. För att din kultivering ska bli rationell så bör du vara noggrann med att så i parallella rader. Det gör inte så mycket om de blir krokiga bara avståndet mellan raderna är exakt lika stort hela tiden. Anledningen till att detta är viktigt är att du då kan gå över med en kultivator och bara behöver hålla ögonen på en av raderna och ändå vara säker på att grödan i den andra raden inte blir skadad. 

Plansiloplast:
Vi har köpt två rullar plansiloplast som kommer att täcka alla våra bäddar när vi delat varje rulle i två. Tanken med den är att täcka bäddarna när de inte är i bruk. Ogräsfröna gillar värmen som skapas under plasten men när de börjar ta fart så dör de då de inte får ljus. Plasten gör också att man får upp värmen i jorden vilket innebär att man kan så tidigare på våren än man annars kunde göra. Vi känner oss fortfarande väldigt tveksamma då vi inte gillar plast men inser också att vi måste hitta vägar att bli mer rationella. Plasten är gjord för utomhusbruk och vi har köpt extra tjock plast som håller åtminstone 5-6 år. När vi börjar odla på våren kommer vi att så och plantera bäddarna i varje kvarter från sidorna så plasten kan täckas av efterhand. Skördade bäddar med skörderester täcks också med plast så att nedbrytningen går snabbare. Plasten släpper inte igenom fukt så bädden har ungefär samma fuktighet när du tar av plasten som när du la på den. 

Markduk:
Detta har vi prövat tidigare. Markduk är svart duk med gröna rutor som släpper igenom fukt. Många odlare bränner hål på lagom avstånd för att plantera t.ex. zucchiniplantor i. På så sätt slipper man fröogräs. Vi har inte tyckt om att använda markduk då den lämnar ifrån sig trådar. Vi har försökt att fålla markdukar för att undvika detta och det ska även gå bra att bränna kanterna men än så länge känns inte markduk som något vi gillar. Får se hur vi gör med det i framtiden.  

Studierna går vidare och är fortfarande mycket givande. Nu på fredag är det träff tre av sex redan. Jag försöker sammanfatta vad jag lär mig på bloggen så jag själv har det kvar framgent. 

Nytt år – nya projekt

Ovanför de gamla garagen där vi inrett verkstäder finns ett ännu oanvänt utrymme. Det har tidigare använts för att torka säd. Gammal säd blandad med isolering och annan bråte låg kvar i ett lager över hela rummet. Igår började jag och barnen att röja ut utrymmet. Vi packade all bråte i säckar som till slut fyllde halva släpkärran. Eftersom vi inte riktigt vet vad det innehåller så får det bli tippen för säckarna. Sedan började vi riva mellanväggarna.

I ena långsidan av rummet finns en fläkt som går in i en låda som löper över hela rummet till andra sidan. I botten på lådan finns fyrkantiga hål där det suttit lådor ur åt varje sida. I botten på dessa lådor finns hålmasonit. En regel under lådorna gör att de ligger cirka fem centimeter ovanför marken. Utrymmet är indelat i tre stora fack och förmodligen hade man olika sädesslag i de olika facken. När säden tagits in satte man igång fläkten som blåste luft ut i sidolådorna och ner genom hålmasoniten så att säden torkade. På ett ställe finns ett hål i golvet med en tratt under där man hällde ner säd så man slapp bära den ner för trappan. 

Utrymmet har ståhöjd över allt och är friskt och bra i stommar men har inte någon isolering någonstans. Lådan i mitten av rummet skall också rivas bort men det är väldigt många kraftiga spikar som sitter dumt till. Tigersågen med metallblad är ibland nödvändig för att få isär allt. De som byggt det här har inte fuskat. 

Vi kommer aldrig att odla den mängden säd så vi vill använda utrymmet till något annat. Vad har vi ännu inte bestämt. Kanske blir det ett utrymme för förvaring eller också gör vi om det till bostad. Man skulle lätt få plats med två små sovrum och ett allrum. Ingången skulle i så fall få bli mellan de två garageportarna. 

Idag går en trappa upp till övervåningen inne i verkstaden. Man skulle i så fall få isolera taket i verkstaden och det är ju faktiskt görligt. När man ändå håller på kanske man skulle isolera väggarna också så man får en varm verkstad. Vi har massor av utrymme på gården men vi har ont om frostfria grovutrymmen. Det är inte något större problem när det är sex grader varmt på nyårsafton men vi får hoppas att inte alla år blir sådana. På bilden ser man tratten där man förr hällde ner säd. De senaste dagarna har jag gått och funderat över att bygga en kryddbänk som vi ska ha utanför köksfönstret. Tanken är att kryddor blir mycket mer använda om de står nära. Vi odlade en del kryddor även förra året men då planterade vi flera olika sorter i samma kruka och till slut var det en enda härva där det var svårt att veta vad som vad vad. Nu tänker vi oss en kryddbänk med större hinkar där varje sort får sin hink med hål i botten. Vi har ju en del egensågat virke men det kändes nästan som lite slöseri att använda det. När vi höll på att riva ut lådorna fick jag idén att använda dem. Jag tog bort masoniten från två lådor. Sedan tog jag bort en brädsida också. Två sådana L skruvade jag sedan ihop till en låda. Brädorna jag tog loss satte jag ovanpå. Igår kom Sara och Guillaume förbi med tre stora lastpallar som de fått av en firma som skulle slänga dem. Kanonvirke! De bände jag isär och sedan kunde jag använda det virket att göra stag under lådan, ben och kortsidor. Det blev stabilt och tungt. Kanske gör jag fler sådana här lådor och lägger glas över så jag får drivbänkar till våren. I så fall funderar jag på att göra ena sidan lägre än den andra och fästa sluttande fönster med gångjärn. Får se vad som hinns med.

« Äldre inlägg

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑