Etikett: odling (Sida 3 av 5)

Mer byråkrati

Idag är det tre dagar kvar innan SAM-ansökan ska vara inne hos Jordbruksverket. Vår plan var att skicka in den i kväll. Nu har förra årets pengar kommit och även om det är med förbehållet att de kanske hade fel och kan ta tillbaka pengarna igen så skickar vi in ungefär samma ansökan som förra året. Det finns inte mycket som kan krångla. Inga speciella åtaganden och den enda gröda vi anger är ”Grödkod 49 – Slåtter och betesvall på åkermark med en vallgröda som ej är godkänd för miljöersättning.” Det låter invecklat men det är den gröda som har lägst krav och minst kontroller knutna till sig, så vi kör på den. Det stämmer dessutom med verkligheten.Grödkoder ingår inte i allmänbildningen och inget smatalsämne på fikarasterna om man inte tillhör den bråkdel av befolkningen som brukar jorden. Så här ser listan ut:

Grödor1

Tyvärr så var listan för lång för att få plats på en skärmbild. Här kommer fortsättningen med vårt val, Nr 49, högst upp.

Grödor2

Det är nästan hela listan. De sista grödorna och tilläggen kommer här. Tilläggen är faktiskt värda att läsas.

Grödor3

Det är ganska komplicerat. Bonden måste veta vilka grödor som ska odlas, var de ska odlas och söka de stöd som passar. Man kan anta att många låter specialister göra ansökan

Hur som helst så var vi nästan klara. Med Grödkod 49 och utan extravaganser skulle det hela gå som en dans. Enda undantaget var ju den lilla biten där vi odlar grönsaker.

Men vi kunde inte skicka in. Vi hade flera fel i vår ansökan. Det fanns även påpekanden, men felen har röd text och när de finns kan ansökan inte skickas in. Ett av felen är att vi har ansökt om ekologisk odling utan att ange viket certifieringsorgan vi använder. Vi har inte ansökt om bidrag för ekologisk odling och ställena i ansökan där det i så fall skulle stå var tomma. Så långt vi begriper i alla fall. Det får bli till att ringa Jordbruksverkets support i morgon.

När de finns på tråden kan vi även diskutera ett annat fel med röd text. Summan av skiftena på ett block är större än blocket. Hur vi än letar så finner vi bara att de två skiftena på 0,86 och 0,14 ha inte är större än blockets 1,00 ha. Det är skumt för så här knäppt var det inte förra året. Om detta gäller alla så har Jordbruksverket problem. Problemet med det är bara att det drabbar oss. Jag lär inte komma fram på telefon i morgon om det krånglar på detta viset för alla.

Potatis

I år tänker vi odla en del potatis. Förra året odlade vi Cherie och Amadine och dem har vi kvar utsäde av. Eftersom vi vill ha extra tidig potatis så har vi beställt 25 kg Montreal och 25 kg Swift. thumb_P1130676_1024

Säckarna såg inte så stora ut när de levererades men om man sprider ut potatisarna i lådor så blir det väldigt många potatisar av en 25 kilos säck. Vi lägger dem på ett tunt lager med jord som ska hållas fuktigt så att potatisarna utvecklar groddar, rötter och till och med blast innan vi sätter ut dem i landet.thumb_P1130677_1024

Där kommer vi att täcka dem med fiberduk för att de ska få en så bra tillväxt som möjligt. Förhoppningsvis blir det en bra vår så att vi kan leverera färsk potatis innan midsommar – men det återstå att se. Potatisarna får bo på verandan där det förhoppningsvis kommer att hålla sig frostfritt fram tills det är dags att sätta ut dem. thumb_P1130679_1024

Både Montreal och Swift är tidiga sorter, Swift är nog tidigast av alla. Vi har aldrig odlat dem förut så vi vet inte om de är goda. De sorter vi hade förra året Amadine och Cherie är väldigt goda potatisar men inte riktigt lika tidiga. Därför får de vänta lite till i jordkällaren innan vi tar i tur med dem.

Småskalig diversifierad grönsaksproduktion

På engelska kallar man det för ”market gardener” men på svenska finns det inte något bra namn. Vad ska man egentligen kalla människor som vill odla många olika sorters grönsaker i liten skala för försäljning?P1120325 Idag har jag (Ylva) varit på en nätverksträff på Hellidens folkhögskola i Tidaholm. Vi är en grupp som känner att vi har behov av att träffas för att diskutera problem och möjligheter som följer med vår inriktning. P1120366

Under många år har svenskt jordbruk blivit allt mer specialiserat. Det har skett med hjälp av billig fossil energi, konstgödsel och bekämpningsmedel. De flesta lantbrukare odlar en eller ett par grödor med hjälp av dyra maskiner och mycket insatsmedel. Rådgivning och litteratur är ofta inriktade på denna form av produktion. På senare år har många lantbrukare ställt om till ekologiskt men ofta kör man till stor del efter samma modell med storskalighet och monokulturer. Vill man köra ekologisk odling enligt den modellen finns det rådgivning, litteratur och maskiner.

Under senare år har skaran av människor som vill satsa på småskalighet, mångfald och diversifiering i jordbruket ökat. Människor som vill minska användningen av stora maskiner som packar marken och kräver mycket insatskapital. Odlare som kan tänka sig att odla 100 olika sorters grönsaker och dessutom kombinera det med djurhållning för att få gödsel till odlingarna. Att få träffa en skara sådana människor känns som lyx och det är den lyxen jag unnat mig idag.

En trend inom småskalig diversifierad grönsaksproduktion är att minska användandet av traktorer. Det sker genom att man odlar i fasta bäddar där man varken går eller kör traktor. Bäddarna matar man med organiskt material för att få upp mullhalten, öka maskförekomsten och på så sätt få en jord som håller vatten bättre och som har en bättre struktur. Flera av odlarna på träffen har tidigare haft fältodling med traktor som plöjt och harvat varje år men har nu övergått till fasta bäddar.

En förebild för flera på träffen är kanadensaren Jean-Martin Fortier som skrivit boken The Market Gardener. Skärmavbild 2015-11-17 kl. 21.33.31Jag rekommenderar boken till alla som vill odla grönsaker i lite större skala. Han har även lagt ut en hel del filmklipp på youtube. Det han gör som inte är så vanligt i Sverige än är att han odlar i fasta bäddar med fasta mått. Han täcker alltid bäddarna när det inte växer grönsaker i dem. Eftersom alla bäddar har samma mått passar hans markdukar, fiberdukar och insektsnät till alla bäddar. Han har en mängd fiffiga handdrivna redskap och maskiner anpassade för bäddarna.

P1120331Efter en första presentationsrunda som tog väldigt lång tid eftersom vi alla hade så många frågor tog Malin från Hellidens trädgårdar med oss ner till odlingarna.P1120332

Ett redskap som han använder och som är vanligt i Frankrike är bredgrepen. P1120340Med på träffen fanns Niklas, Sonja och Pierre från  Knalten Salunda som importerar bredgrepar från Frankrike. På bilden ovan tillsammans med Jonas från Bossgården som är initiativtagare till gruppen samt Lina Wejdmark från Länsstyrelsen. P1120361Vi fick testa bredgrepar med 4, 5 och 7 piggar. P1120344Väldigt lätta att jobba med. Knalten säljer bredgrepar ifall någon är intresserad.

P1120334

Vi diskuterade också vad vi vill ha nätverket till och insåg snabbt att vi inte kommer att få brist på samtalsämnen. Odlingsplanering, effektivisering, redskap, ekonomi, försäljningskanaler, grönsakssorter, växthus m.m. var ämnen som togs upp. Nästa träff blir i januari.

Pumpor som tar över

Att odla pumpor är att få uppleva exponentiell tillväxt under ett halvår. Det är häftigt men lite läskigt. När fröet har grott och de två första bladen kommit upp så händer inte mycket mer på länge. Inget synligt i alla fall. Man kan gissa att  nere i marken byggs rotsystemet upp och blir ganska stort. Utan ett rejält rotsystem hade inte det som händer senare kunnat hända.

Halva sommaren kan passera och det enda man kan se är några fler blad, någon enstaka golfbollstor pumpa och att rankan börjat växa åt något håll. Det är enkelt att flytta rankan dit man vill att den ska växa i det här läget, men …

Den som inte patrullerar pumpalandet dagligen, och det gör inte vi, överraskas plötsligt av att rankorna är för stora att flytta. De har flera pumpor av olika storlek, några börjar bli tunga. Rankan är skör och bryts lätt av så man måste vara försiktig. Pumpornas vikt tillsammans med att rankan håller sig fast, med krullade utskott, i allt möjligt gör att de plötsligt inte går att resonera med.

Men de slutar inte växa för det, de har bara börjat. Nu har de stora blad som lapar sol och tillväxten är fantastisk hos både ranka och pumpor. Det som är lite mindre fantastiskt är att grannväxterna blir utan sol, de har ingen chans mot några galopperande pumpamonster.

P1100342

Så här såg sparrislandet ut under försommaren. Sparris är under de första åren ganska försynta växter som vill ha några somrar på sig för att bli kraftiga och starka. Tidningar och halm ska hjälp till att hålla kvickroten nere.

Hos oss drunknade sparrisen bland pumpabladen, den sparris som hann bli lite större når fortfarande solens strålar och kan anas uppe till vänster.

P1110310

Vi tror inte att det fanns något mer än en gång mellan sparrisen och pumporna. Om det gjorde det så är det historia nu.

P1110309

Här är pumpalandet sett från andra hållet. De första pumporna har vuxit till sig och är nästan mogna. I rättvisans namn, detta gäller även den vintersquash som vi odlar. De är nära släkt med pumpor och växer också exponentiellt.

Nästa säsong ska vi nog lägga upp på något annat sätt. Antingen så får vi flika in pumpapatruller mellan högsommarens andra göromål och då även plocka bort de sista pumporna på varje ranka. Eller så planterar vi dom i en hög hästgödsel på tillräckligt avstånd från andra odlingar. Det får bli en del av vinterns planering.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑