Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: hamling

Vinterfoder

Idag har vi hamlat tre lindar. Det ska bli lördagsgodis åt våra får. De älskar verkligen torkat löv och det känns bra att kunna ge dem lite omväxling på vintern. I princip alla lövträd går att hamla och vi funderar på att börja hamla fler träd en de fem lindar som vi hamlar i dagsläget.  Två av träden är rätt  besvärliga och krävde höga stegar. Det var tre år sedan vi hamlade dessa träd sist och de har hunnit skjuta långa skott.  Sandra och Sandrine som inte är höjdrädda fick ta hand om dessa två. 

Ett av träden är sedan gammalt hamlat en meter ovan mark så det var lätt att ta ifrån marken. Isabella, vår praktikant och Lea hjälptes åt med det. 

Enligt våra wwoofare hamlar man inte träd i Frankrike. Jag vet inte om det stämmer men det känns bra att de får en ny erfarenhet med sig i bagaget. 

Trots att grenarna inte är mer än tre år gamla har en del av dem hunnit bli ca två centimeter tjocka så de fick ta i. 

Alla fem träden står precis framför vårt hus så det blir märkbart ljusare när de är hamlade. 

Löven butades ihop med balsnören. Buntarna ska vi hänga upp i ladan för att spara till vintern. Våra får brukar få ett par buntar varje helg under vintern. Det är många grenar att klippa av. Men innan lunch var alla träden klara. Vi har en gammal betesmark som växt igen och mer liknar en skog idag. Där ska vi ta bort de granar som mörkar ner och spara en del tall och lövträd. Vi har stängslat in skiftet och just nu går våra två baggar där. Vi ska se om vi hittar några lämpliga hamlingsträd där också. Det skulle vara fint med mer löv. Någon sa att man förr räknade med 200 buntar hamlat löv per tacka. Vi har inte fått ihop 200 buntar totalt så man förstår att man förr hade väldigt mycket fler hamlade träd.

Läs mer om hamling i länstyrelsens skrift.

Arbetsdag i vackra Edshult

Idag var det dags för arbetsdag nummer tre inom projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Den här gången stod David och Frida som värdar och vi samlades för fika och genomgång klockan 10 i morse. Vi var något färre än vanligt eftersom flera medlemmar i nätverket är på semester. Jonas kunde inte heller följa med eftersom han i går eftermiddag, med kraft, körde huvudet i en bjälke som jag monterat för lågt. Han blev golvad av smällen och har ont i nacke och huvud. Det blev en vilodag för honom helt enkelt. (Ingen fara med honom dock)

Huvuduppgiften för arbetsdagen var att tömma och ta bort ett ”golv” i ladan. Golv är lite väl mycket sagt eftersom det bestod av ett lappverk av olika brädor som lagts omlott lite hur som helst. Inte en enda bräda var fastspikad och brädorna låg på lösa regler som ibland gick utanför bjälkarna en bra bit. Det kändes inte helt stabilt att gå på så vi fick ta det väldigt försiktigt eftersom det var högt upp. Ovanpå ”golvet” låg diverse fynd blandat med gammal halm. Vi började med att ösa ner all halm i en kärra som David körde in med traktorn. I halmen hittade vi gamla brev, tidningar från 40-talet, tänger, skrot och annat intressant. Det dammade rätt rejält så vi fick ha ansiktsmasker på oss. När all halm var nere började vi slänga ner brädor och annan bråte som vi sedan sorterade upp i högar utomhus. Vi hann även börja regla upp för ett mer seriöst golv. Det hela var ett perfekt jobb för grannsamverkan. Dels drar man sig för att påbörja så stora jobb själv och dels så behöver man vara flera för att komma på de bästa lösningarna och för att hantera tunga regler högt upp. Allt gick bra och ingen trillade ner. Det ska bli trevligt att komma tillbaka till Edshult och få se det färdiga golvet.

En annan grupp hamlade en alm så att fåren får torkade löv till vintern. De hade betydligt bättre utsikt än vi som jobbade i ladan. Edshult ligger fantastiskt vackert, högt över sjön Färgen. Att hamla träd är en trevlig syssla även om det är rätt så jobbigt att såga ner grenar.

En av de bästa sakerna med gårdssamverkan är mat- och fikapauserna. Då får man nya idéer och tankar och det är trevligt att träffa människor med liknande intressen som vi. Vi sporrar varandra och vågar förhoppningsvis pröva nya idéer. Vi gör inte saker på samma sätt och just därför är det spännande att komma hem till varandra och se olika lösningar. Det finns mycket kunskap i gruppen och man kan få tips och råd om det mesta som hör gårdslivet till. Att jobba ihop är ett bra sätt att umgås och varje träff i projektet ger mersmak.

21 kubik ved med mera

I dag på morgonen lämnade en av våra wwoofare oss för att cykla vidare mot Stockholm men i går kväll kom två nya så vi har fyra som bor här för tillfället. Det innebär att mycket arbete blir gjort på en dag. P1160999Vi startade med att köra in ved eftersom det skulle bli regn  under natten. Vi hade förberett med en spång in på gaveln av vedboden och en annan på långsidan där vi också placerat vatten och glas. P1160998Värmen var tuff men är man många så går det förvånansvärt lätt. Veden är torr och fin och det känns skönt att få in så mycket som möjligt innan det regnar igen. P1170014Tre skottkärror lassades och kördes in och stjälptes av. P1170024Inne i vedboden jobbade två personer med att stapla upp veden ordentligt så att vi får plats med hela vår årsförbrukning. P1170019Getingarna uppskattar vedstaplar så under dagen hittade vi sex getingbon. Genom att försiktigt plocka bort veden runt omkring så lyckades vi störa dem utan att de förstod att det var vi. Ingen råkade ut för några stick och efter ett tag hade getingarna lugnat sig så vi kunde plocka bort ännu mer ved runt bona. Det verkar inte vara så mycket fart på getingarna än i år. Vi kommer dessutom att ha sex bon mindre när vi är klara med veden vilket nog minskar getingplågan ännu mer.

Efter förmiddagsfikat var det dags för ogräsrensning. Alla gångar och hälften av de 24 bäddarna blev ogräsfria. Vi försöker hålla borta kvickroten genom att dra upp den innan den fått fler än två blad men väldigt ofta får den vara kvar och växa längre än så tyvärr. Upp till två blad så tar kvickroten näring från roten så hinner man ta den innan dess så förlorar växten växtkraft.

P1170039Sista linden för i år blev också hamlad och alla grenarna samlades ihop till knippen på vår gamla armékärra för att hängas på tork i ladan. P1170054Fåren kommer att uppskatta dem till hösten.

P1170047Hårt arbete för ovana kroppar kräver stretching om man inte ska få ont i rygg och ben. P1170048

Vi kör obligatorisk stretching och vattendrickning för alla wwoofare för att de ska hålla längre. Vi kommer ihåg hur våra kroppar kändes i början när vi köpte gården och vill gärna att de slipper de känslorna när de vaknar i morgon bitti.

Takläggning, skogsträdgård och insektshotell

Idag har vi varit sju personer som jobbat på gården. Då händer det saker. Vi började med att gå upp i skogsträdgården för att röja upp så mycket vi hann. Det var ett tag sedan vi hade tid att ägna oss åt skogsträdgården och den ser ut därefter. Vi har planterat träd och buskar men ännu inte hunnit ta tag i markskiktet. Egentligen borde vi nog täcka hela marken och sedan efter två år plantera in marktäckande växter. Men just nu handlade det mer om att rädda de träd och buskar som överlevt vintern. P1160899

Träd och buskar vill helst inte konkurrera med ogräs. Vi täckte runt alla när vi planterade dem men ogräset har vunnit mark och det behövdes rensas igen. Bort med alla kvickrötter och andra invasiva arter och på med tidningspapper. P1160900

Vissa träd behövde stammas upp. Här binder Theresa upp vårt valnötsträd. P1160901

Vid varje träd har vi planterat en vallörtsplanta. De växer sig enormt stora snabbt men tål att klippas ner flera gånger per säsong. Bladen lägger vi runt träden som täckmaterial. P1160903

Varje planta levererar mängder med blad som innehåller mycket näring. Perfekta att täcka med. P1160904

Eftersom det ibland är svårt att se var plantorna står när ogräset växer sig högt gjorde vi ringar av stenar som vi tog från vår nysådda åker intill. Varje planta fick också en vattning med gödselvatten gjort på hönsskit. P1160907Varje wwoofare har fått ett träd att hamla. Theresa är först ut. Det är ett tufft jobb att få av alla grenar högt uppe på en stege. Hamlingen har inte blivit så regelbundet gjord under de senaste tiden så en del grenar är grova. P1160919

Trädet till höger är Theresas nyklippta och trädet till vänster hamlade vi förra året.
P1160910Alla grenar klipps så delen med löv sparas och sätts ihop med ett rep. De hängs sedan i ladan för att torka till fårens vinterfoder. P1160912

Verandan till wwoofhuset är snart klar. Jonas står stabilt och sätter fast läkt. P1160917Agneta och Lasse har gjort ett fantastiskt jobb och nu ska gamla tegelpannor på så att det får ett gammalt utseende. P1160920

Pappen ska skäras till och nockpannor läggas på men snart är det klart. Det kommer att göra stor skillnad att ha en veranda med tak där man kan ställa av sina leriga stövlar. P1160922

Vi vill att alla wwoofare ska lämna något efter sig på gården. Hittills har de gjort fågelholkar, fladdermusholkar och en vattenkärra. Dels är det trevligt att ha ett minne av varje wwoofare men alla konstruktioner med namnskyltar visar också att det behövs många människor för att bygga upp den gård som vi vill skapa. Idag satte Mat och Theresa igång med sitt projekt. P1160923Det kommer att bli ett insektshotell till blomsterdelen i trädgården. P1160924

Inte riktigt klart än… Vi har dessutom planterat väldigt många blommor i insektsträdgården samt grävt för dränering och flyttat fåren.

Skönt när det rullar på!

Flygfoto från 2002

Alingsås kommun har en karta för internt arbete där man kan ta fram olika lager efter behov. Där finns jordarter, relief av marken, höjdkurvor, avrinningsområden, fastighetsgränser och en massa annat. Där finns naturligtvis även flygfoto som ett lager. Kartfunktionerna kommer att öppnas för allmänheten framöver. Det kommer att bli en bra service för invånarna i kommunen. Så här ser flygbilden över vårt gårdscentrum ut från 2015:

Flyg2015

Man kan se odlingsbäddarna, inte särskilt stor yta än. Grisarna har förvandlat en ganska stor ruta till ”icke-gräs” men de har inte fått flytta till vattenhålet än. Den bruna lilla ovalen väster om odlingarna blev räddningen för grisarna när temperaturen steg. Bilden ser ut att vara tagen under försommaren. Lindarna framför huset är inte hamlade än. Fåren syns till vänster om det blå vindskyddet och man ser effekten av att de får beta på en del i taget av ett gärde. Norr om grusvägen kan man se att den nedre delen av ängen är luntad men inte resten. Skogsträdgårdens grävda bäckar syns tydligt mellan dammarna. Om man sitter och studerar bilden kan man säkert hitta mycket mer än så.

En kommande funktion är att titta på äldre flygbilder. De läggs in i omvänd tidsordning när någon på kommunens GIS-enhet har tid för det. Hittills har man kommit till 2002. Då såg det ut så här:

Flyg2002

Till att börja med har bilden en helt annan karaktär. Förmodligen för att den är tagen med analog kamera medan bilden från 2015 naturligtvis är från en digitalkamera vilket gör bilden mindre suddig men också med fulare pixlighet.

På gården då?
Den södra dammen var inte grävd än. Kanske var den platsen ett surhål som man aldrig kunde köra traktor över så att det var lika bra att göra en trevlig damm? Norra dammen har nästan inget sly längs kanterna vilket den har nu. Den hårdgjorda ytan norr om ladugården fanns inte heller. Däremot var raden med vinbärsbuskar längre, söder om uthusen. Det ser ut som om det varit grusat framför ladugården åt huset till. Idag är det gräs och vissa tider på året mest gyttja. Förmodligen skulle vi kunna skrapa av ett lager jord och få tillbaka grusytan ganska enkelt om vi sedan lägger på ytterligare ett lager.

Digital arkeologi är kul. Och bekvämt… Vi får nog återkomma till andra år i serien någon gång.

Misslyckande

Att som stadsbo flytta ut på landet och bli lantbrukare är en stor utmaning. Det känns ibland som om vi tagit oss vatten över huvudet men vi försöker se det som om vi går i skolan och lär oss efter hand. Ofta tänker vi på hur det hade varit om vi var uppväxta på ett lantbruk eller om vi hade gått på lantbruksskola. Många misstag och misslyckanden hade nog kunnat undvikas då. Samtidigt så är det en utmaning att inte behärska det vi ger oss in på – och vi gillar utmaningar även om vissa misslyckanden känns värre än andra. Vi behöver vinterfoder till våra får. Vi har aldrig tidigare sysslat med sådant utan bara försökt läsa oss till. Ni som följer vår blogg vet att vi i somras tog in löshö eftersom vädret var så fint ett par dagar så det torkade även utan att vi hässjade det. Höet har räckt fram till veckan innan jul. Då fick fåren det allra sista. De har gillat hö men grova strån har de ratat och dragit ut i ströbädden. Det gör att vi har en väldigt hög ströbädd som kommer att bli täckmaterial och odlingslimpor nästa säsong.

P1120694Vi tog också in en del ensilage. Vi har en balpress för småbalar. Anledningen till att vi gillar hö är att det känns fel att förbruka så mycket plast. Samtidigt så vet vi att det kommer komma år då vi inte har möjlighet att ta in löshö på grund av vädret. Därför tänker vi att kombinationen är bra. Löshö i första hand och ensilage när det inte fungerar. Eftersom hö kan börja mögla senare på säsongen så fick fåren äta upp höet först. När höet nu var slut så var det dags för ensilaget. Men det blev en besvikelse. Bal efter bal som vi öppnade var möglig. Bara att kassera. P1120703

Den här balen var helt klart värst medan andra bara hade lokala angrepp på ett enstaka ställe. P1120704

De flesta balarna har bara mögel i ändarna. Det känns lite konstigt eftersom där är fler plastlager än på sidorna. P1120701

Möglet kommer förmodligen av att vi snålat med plasten. Det krävs förmodligen fler lager plast. Det är lätt att misströsta men nu vet vi det till nästa år. Får försöka se våra misslyckade ensilagebalar som en resurs istället. De kommer att bli täckmaterial under bärbuskar och annat under nästa säsong.

P1120691Det vi lyckats bättre med i år är hamlingen. Våra lövknippen är populära och äts helt rena från löv. Oftast ger vi fåren löv när vi bråkar med en ensilagebal. Det är stressande med hungriga får som bräker, men ger man dem lite löv så kan man öppna och ta isär ensilage under tiden. Våra torkade nässlor har också varit populära så de är redan slut. Det får bli mer av det nästa år.

Våra små balar är i alla fall lätta att hantera. Man lyfter dem inte gärna själv men man kan lätt rulla dem på egen hand och lyfta dem på två man. Stora ensilagebalar däremot får man vara fyra personer om man vill rulla dem om man inte använder hävstång eller traktor. Nu blir det ändå den stora sorten resten av vintern. Vi har tur som har kontakt med dem vi köpte fåren av så vi kan köpa ensilage av dem. Vi vet från förra säsongen att de har bra foder. Till nästa säsong är dock målet att klara av att skörda tillräckligt med vinterfoder.

Hamling

Det står fem lindar framför boningshuset. De är typiska hamlingsträd, korta, ihåliga och utan större grenar. Dessutom är grenarna jämnlånga, så det är tydligt att de har hamlats för bara några år sedan. Och nu är det dags igen. De har vuxit till sig så att ljuset inte når in i huset.

När man beskär ett träd och sparar löven till vinterfoder för djur, då hamlar man. Det är en gammal metod. Man har hamlat redan innan man började med hö som vinterfoder. Hamlade träd kan se döende ut länge. Att hela stammens mitt ruttnat bort är inget problem. Hamlade träd lever längre än andra, kanske beror det på att de är mindre och inte lika känsliga för stormar som knäcker andra gamla träd.

Träd är olika känsliga för att beskäras. Lind är klart tåligast, vide, sälg, alm, ask och al är ganska tåliga. Asp är klart känsligast, bok, ek och björk är nästan lika känsliga. Så en björk kan dö om den förlorar flera grenar medan en lind bara sätter fart och skjuter ut nya.  Den som vill veta mer letar upp en gratis pdf som heter ”Hamla lövträd – En manual” av Rune Stenholm Jakobsen. Den är fantastisk och finns även att köpa som pappersbok på drygt hundra sidor. I den beskrivs de olika lövträden, hur och hur ofta de bör hamlas mm. Där står bland annat att en hamlad lind kan bli 800 år. Ingemar Zachrisson på gården Mysten i Hemsjö är en av de tyngre källorna i boken.

Vi har en extrakort lind också. Vi har tänkt på den som en buske som börjat skymma sikten men när vi planerade att hamla två lindar så  passade vi på att träna hamling utan att behöva stå på en stege

Lindbuske

Lite för stor för att vara buske.

Kortlind2

Det blev inte mycket kvar och känns nästan lite hårt. Vi hoppas verkligen att den repar sig till våren.

P1110317

Sedan blev till att tillbringa några timmar på stege. Sara är med. Många grenar, men en efter en faller de ner.

Grensåg

När man arbetar från en stege eller klättrar i träd är den här typen av såg bra att ha. Vi har visat den förr men när det gäller klättersågning tycker vi att den är bäst. När den är dubbelvikt i fickan är den ofarlig och man kan öppna eller stänga den med en hand. Den sågar vid drag, vilket ger mindre vingel uppe i trädet, och den sågar mycket i varje drag. Grenar upp till 5-6 centimeter är snabbt avklarade. Den är grym!

P1110314

Lindar växer på ett vackert sätt med lätt grönska men det blir ändå mörkt när de får bre ut sig.

Hamling1

Man ser tydligt de två nivåer som tidigare hamlare lämnat efter sig. Vi tycker nog att de långa grenresterna ska bort men det finns å andra sidan många startpunkter för nya grenar. Vi får se om vi hinner putsa träden. När man hamlar ska man göra tvärtom jämfört med att beskära vattenskott på fruktträd. Vattenskotten vill man inte ha tillbaka, därför kapar man dem alldeles intill stamman eller grenen för att barken ska växa över snittet. Vid hamling vill man ha många grenar nästa år, alltså ska det finnas en grenstump kvar så att barken inte förhindrar nya skott. Så har vi fattat det i all fall. Den som hinner läsa ”Hamla lövträd” från pärm till pärm får gärna rätta oss.

Hamling3b

En mulen dag sett från köksfönstret. Skillnad.

Alla fem lindarna lutar åt olika håll och är ihåliga. Linden till höger på bild har ett hål som är stort nog att svälja en katt. Sansa kunde lyckligtvis klättra baklänges rakt upp. Duktig katt.

Hamlingsbuntar

Av de tre träden (två och ett halvt om man ska vara petig) fick vi 75 buntar som hänger på tork i ladan. Det luktar gott och ger lite midsommarstämning på höstkanten. Löven ska bli lördagsgodis till fåren. Det blir bara två buntar per vecka men kan nog bli välkommen omväxling från hö och ensilage.

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑