Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: hus

Höstning

I två års tid har vi slarvat med att hösta. Det har inneburit att vi har haft växter som dött, vattenslangar, munstycken och rör som gått sönder och färg som blivit förstörd. När odlingssäsongen är över och det börjar gå mot vinter så är det vissa saker som man bör göra. Vi kallar det för att hösta och i år har vi varit bättre på det. Inte så att vi är klara men vi är en god bit på väg. Här följer en lista på det vi bör göra under höstningen mest för vår egen skull så vi ska kunna gå tillbaka varje år och inte glömma något.:

  • Tömma och ta in alla vattenslangar
  • Stänga alla vattenledningar där det finns frostrisk
  • Bära ner alla målarburkar i frostfritt utrymme
  • Se över tätningslister på fönster och dörrar
  • Rensa hängrännor från löv och bôs så att höstregnen inte ställer till det
  • Se över takpannor och vindskivor så allt är tätt
  • Bär in vinterns ved
  • Kör igång vedpannan med rätt förtryck i expansionskärlen
  • Rengöra och olja in alla trädgårdsredskap
  • Tömma butiken och bära in all honung, fällar och annat, som kan ta skada, i huset
  • Skörda rotfrukter och potatis och lagra i jordkällaren
  • Tömma alla kubikmetertankar och tunnor
  • Täcka alla bäddar med halm eller liknande material
  • Bära in alla fiberdukar, nät och annat från odlingarna
  • Fånga de möss som flyttar inomhus innan de skadar elledningar eller annat känsligt
  • Se över gräsklipparen och slipa upp knivarna
  • Ställa ut fågelbordet.
  • Förbereda ankornas inomhusplats
  • Se över elstängsel så att de kan göra livet jobbigt för vildsvinen
  • Se över nätet runt grönsaksodlingen
  • Bär in trädgårdsmöbler
  • Se över grillar och ställa i ladan
  • Se över fårens vinterhage inkl. elstaket
  • Se över elstaketet runt skogsträdgården
  • Ta in bevattningspumpen och placera frostfritt
  • Samla alla bevattningsrör i en hög
  • Fyll i potthål på vägen och gräv så att vatten kan rinna undan
  • Städa plantuppdragningsrummet och sätta på frostvakten så inte rören fryser

Den här listan ska vi spara och bli duktiga på att använda. Det kommer spara pengar, tid och oro om vi lyckas med det. I år har vi hittills gjort hälften på listan – men vintern är ju inte här än.

Järnfönster

Ska vi prioritera att renovera järnfönster eller ska det få vänta?

Vi har valt att göra annat än just detta. Inte bara för att vi hade viktigare saker att göra, utan för att vi inte varit säkra på hur vi skulle hantera dem. Skulle vi renovera dem på plats eller ta ut dem? Skulle vi bara ersätta de trasiga rutorna eller byta ut samtliga? Skulle vi återställa dem till tvåglas som de en gång varit eller nöja oss med enkelglas? Eller skulle vi helt enkelt köpa nya fönster?

Fönstrens funktion är att hålla ute vind, regn och snö. När de är trasiga så fyller de inte den funktionen särskilt bra, å andra sidan så gör det inte så mycket om det drar och snöar in lite i det gamla fähuset. Lokalen har blivit någon sorts allmän förvaringsplats i väntan på att fylla viktigare syften. Så vi har bara flyttat undan ömtåliga saker från de trasiga fönstren och fokuserat på annat.

Men nu var det dags. Fram med den gamla Hiltin för att få bort betongen som höll järnfönstren på plats.

I alla fall en del av fönstren. Här och där hade betongen vittrat så att fönstren kunde flyttas runt, på andra ställen satt de fast ganska bra.

Först slog vi sönder de rutor som var kvar. Glas tål inte alkaliska vätskor så några decennier av vatten som kommer från betongen intill har satt sina spår. Ingen ruta gick att få klar. Alla var mer eller mindre matta.

Några enstaka gick att få loss hela. Kanske kan de vara bra att ha som mallar, särskilt de i den översta raden som har en radie i överkant.

Några generationer av olika sorters kitt satt mer eller mindre hårt. Hugo rensade med hjälp av tryckluftmejseln.

Vi vet inte hur lång tid renoveringen kommer att ta så vi skyddade de fönsterhål som vetter mot vinden.

 

Enklast tänkbara montering.

Två fönster till ska plockas ner och rensas. Sedan ska de blästras, grundmålas, målas och glasas med kitt. Det låter som att det kan ta tid.

Bålgetingbo

Den senaste månaden har vi sett ganska många bålgetingar. Vi har försökt ha koll för att se om de ger sig på några bisamhällen men de verkar ha föredragit fallfrukt. Inte så konstigt. Hönshackade äpplen försvarar sig mindre aggressivt än bisamhällen.

P1170409

Under förra helgen sålde vi grönsaker och stod tillräckligt länge på samma plats för att se att bålgetingarna flög till ett litet hål under nocken på wwoof-huset. När luckan till krypvinden öppnades syntes ett ganska stort bo med ganska många bålgetingar. I bakgrunden syns ett litet getingbo för vanliga getingar. Det ser ut som om de har byggt ett bo där för att man ska ha något att jämföra med.

P1170404

Med gården följde 7-8 burkar Radar men vi gillar inte insektsgift. Är man biodlare i bidödens tid så är man. Så det fick bli ett badmintonracket. Här syns en av de sista innan boet tas bort. Boet är byggt av ”papper” på samma sätt som vanliga getingbo men ytterväggarna byggs upp på ett annorlunda sätt. Det kan vara någon form av ventilation men det är nog mer sannolikt att det är en starkare struktur än enkla pappersklot. Det var  mycket styvt och stabilt. Och snyggt. Framtidsdesign!

Bålgetingarna är snabba men de syns bra och man hör dem tydligt. Det låter som humlesurr men vassare och tydligare. Det kändes sorgligt att slå ihjäl så många bålgetingar men de kunde inte få vara kvar i ett hus. Vi slog ihjäl över ett hundra stycken och det var minst lika många på gång i puppor eller i larvstadium. Bålgetingen är inte längre rödlistad men man ska vara rädd om dem när man kan vara det. Dock inte den här gången.

P1170420

De är mycket vackra men orange fläckar på huvudet, gul-svarta ränder på bakkroppen och långa smala vingar. Stora också, drygt tre centimeter. Boet blir naturligtvis ganska stort. Här är en kofot som jämförelse.

P1170415

Larverna finns i horisontella våningar som har några starka pelare mellan varje våning. Allt gjort av papper, det vill säga tuggat trä.

Under getingslakten var det en stor fördel att ha tillgång till en bidräkt. Kanske lite fegt, men ingen vill bli stungen även om bålgetingens stick inte ska vara värre än sticket från en liten geting. Eftersom getingarna inte var särskilt aggressiva så fanns det risk för lite övermod. På kvällen skulle vi ta hand om de sista getingarna och jag, Jonas, gick upp för att göra det utan att ta på mig slöjan över huvudet. Dumt. De hade nog blivit stressade av att vara så få kvar som skulle ta hand om alla larverna eller så var det något annat. En kom hemflygande och en annan skulle lämna boet. Jag slog till den hemkommande samtidigt som den andra stack mig på sidan av halsen.   Aj.

P1170423

Det är möjligt att giftet inte är starkare än vanligt getinggift men det kändes ganska starkt. Eller så är det samma typ av gift men mycket mer. Det gjorde ordentligt ont på halsen under natten och dagen efter kändes hela jag som om en influensa var på väg. Det fick bli en tupplur efter jobbet för att orka med kvällen. Två dagar senare är jag återställd men det kliar fortfarande på huden långt ner på bröstet. Bra tryck i det giftet.

Vi trodde att getingpupporna skulle vara perfekt hönsmat men ännu har ingen höna vågat sig fram. Finns det nedärvd skepsis mot mat som serveras i sexkantiga celler för att det brukar göra ont att äta sådant? Det är mycket man inte vet.

Dagen efter sticket fick vi i alla fall målat lite med bidräkt på. Idag revs boet och det kändes inte alls roligt. Bålgetingar är nog de vackraste insekter man kan tänka sig och jag hoppas att de kan leva vidare i närheten. Inte för nära biodlingen och inte i något hus. Kan man bygga bålgetingholkar?

Piaggio Porter

Elbilen fungerar bra och vi är väldigt nöjda med att kunna köra bil utan att tanka med fossilt bränsle. Ibland drabbas vi dock av den begränsade räckvidden, ca 11 mil vintertid. Behöver vi åka mer än en vända en dag med minusgrader så går det helt enkelt inte vilket gör att vi blivit allt bättre på att planera vår körning. Det stora problemet är dock bristen på dragkrok. Elbilar säljs inte med dragkrok förmodligen för att räckvidden skulle bli ännu sämre med last. Vi sålde vår sjusitsiga Renault för en månad sedan och sedan dess har det blivit allt tydligare, vi behöver något med dragkrok.

Ytterligare ett fordon var inget vi drömde om. De kostar pengar att köpa, driva och sköta. De tar dessutom både tid och tankekraft. Men efter en del funderande kom vi fram till att livet blir för besvärligt utan att kunna använda släpkärra. Vi bestämde oss för att vi ville ha en liten bil med någon form av lastmöjlighet och givetvis dragkrok. Budgettak fanns definitivt och helst skulle den dra så lite bränsle som möjligt. Efter många timmar på blocket dyker det upp en udda fågel. En bil som vi nog inte sett i Sverige, men som är ganska vanlig i Asien. Det var svårt att veta hur stor bilen var eftersom annonsbilden inte hade någon människa med. Sista raden i annonsen var också förbryllande. ””hus till bilen medföljer ordagrant”” stod det. Vi slog till och köpte bilen efter ett telefonsamtal. Jag (Jonas) tog tåget till Motala och träffade Björn. Han var gärna med på bild som storleksjämförelse.

Porter002

Han visar också hur han hade planerat att täcka hela bilen med dekaler. Vi är glada att han inte kom längre. Vi tog en instruktionstur och det var inga konstigheter. Trecylindrig bensinmotor på 1 liter, fem växlar och bakhjulsdrift. Det enda knepiga är att vänja sig vid att få in högra knäet i bilen innan man sticker in fötterna om man vill kunna köra. Gör man fel är det bara att hopp ur och börja om.  Ganska liten bil.

Porter010

Bilen är en Piaggio Porter. Den här är en lite lyxigare version med tippbart flak. De finns även fyrhjulsdrivna, men så lyxig är inte denna . Bilen är från början konstruerad av Daihatsu och finns både som Piaggio och Subaru. Det finns mikrobussar, lastbilar och en massa specialare, t.ex. sopbilar. Den går fortfarande att köpa med 1,3 eller 0,5 liters bensinmotor eller eldrift som spännande alternativ. Så till huset.

Porter012

Kanske inte vinterisolerat men vad gör det när det finns balkonglådor, falsat plåttak och runda skeppsfönster? Björn hade gjort Sydsverige runt med sambon i ”husbilen” i somras. Tufft!

När vi hade lyft på huset och stuvat in sommardäcken var det bara att ge sig av hemåt. 24 mil kan vara segt i vintermörkret, även med bilar som har högre trivselfart än 90 km/h.

Porter021

Tankstopp i Jönköping. Fick i 22,4 liter. Man sitter förvånansvärt bra, när man väl tagit sig in. Värme och fläkt fungerade. Det ska bli spännande att se vad den duger till när det gäller gårdstransporter.

Från Vadstena  regnade eller hällregnade det hela vägen till efter Borås.

Porter026

I Fristad minskade regnet några minuter innan det började snöa. Snöfallet blev en snöstorm och det börja de bli svårt att se vart vägen bar hän. Helljuset var bra men visade mest snöflingor.

Det var den nordvästra utkanten av stormen Gorm. Väderprognosen dagen innan var snöfri men det bekymrade inte Gorm. Under några mil var det jobbig körning med mycket blåst och yrsnö.

Porter030

Halvljuset bländade inte på samma sätt men visade inte mycket av vägen.  Nu var det nära midnatt och inte mycket trafik mellan Fristad och Vårgårda. Ingen alls, faktiskt. Att döma av spåren hade en bil kört åt samma håll som jag sedan snöstormen kom. Spåren var dock luriga och vandrade fram och tillbaka över vägbanan.

När vinden kom framifrån var jag glad att huset på flaket tyngde ner och gav grepp till bakhjulen. När vinden tog i från sidan kändes det jobbigt att ha så stor sidoarea.

Porter032

Portern svek inte utan vi anlände till Vårgårda när det tekniskt sett blivit måndag. Det var ett brev som måste postas.

Väl hemma så skulle bilen smygas in utan att väcka alla i närheten. Den brummar lite så det var inte så lätt men det kändes ändå skönt att ha fått hem ett fordon med dragkrok. Det var inte så lätt att ta sig ur bilen och få med sig väskan som jag haft i passagerarsätet. När jag pressade mig förbi ratten slog väskan i tutan och mitt försök till att smyga gick om intet. Nämnde jag att bilen är liten?

Slamfärg

Idag har vi haft besök av Agneta och Lasse som ville hjälpa till att jobba. Vi tycker verkligen om när vi får sådana besök för då sporras vi att ge oss på projekt som vi annars inte hinner med eller vågar starta upp. Lasse är mycket duktig på att fixa saker så honom satte vi på att justera dörrar. Dörrar som inte går att stänga helt eller som går upp av vinddrag kan vara verkligen irriterande men problemen är inte så akuta så vi prioriterar upp dem på ”att göra-listan”. Dörren till vårt sovrum till exempel har vi stängt med hjälp av en fotpall för att slippa få in kelsjuka katter nattetid. Det fungerar men är lite irriterande. Nu har vi inte en enda krånglande dörr inne i vårt hus längre! Alla våra dörrar går att stänga och förblir stängda. P1100315Dessutom hann Lasse ge sig på pardörrarna till slungrummet och lyckades få loss dem från de rostiga gångjärnen. Nästa gång vi slungar honung kommer vi förmodligen att kunna göra det i slungrummet och slippa släpa in slungan och övrigt material till vårt kök.

Vi andra sopade ladugårdsväggen och började även måla den med slamfärg. P1100291Tog en ”före” bild men ”efter” bilden får vänta för vi hann långt ifrån klart. Röd slamfärg på ladugårdar och uthus är klassiskt i Sverige och vi är väldigt glada över att även våra uthus är målade med slamfärg. Den främsta orsaken till det är att man inte behöver skrapa bort gammal färg när man ska måla om. Vi tog var sin vanlig piasavakvast och borstade ladugården. Det tar ganska lång tid men inte till alls så lång tid som det skulle ta att skrapa hela ytan. Hela ena väggen var sopad på ett par timmar och sedan kunde det roliga börja. P1100301Slamfärg är gjord på vetemjöl eller rågmjöl, vatten och tillsatt pigment. Ibland är den även förstärkt med linolja som gör att den fäster bättre men ger också färgen en liten hinnbildande egenskap. Vanligaste slamfärgen är Falu rödfärg som från början var en restprodukt från Falu koppargruva. Fram till 50-talet levererades rödfärgen som torrsubstans som rördes ut på plats med mjöl och vatten men nu köps färgen oftast färdigblandad.

P1100307Rödfärg har använts i Sverige sedan 1500-talet och man upptäckte tidigt att färgpigmentet hade en konserverande effekt. Under 1700-talet var brist på virke ett stort problem så då fick rödfärgningen av hus och uthus ett uppsving. Att rödfärga sina hus var länge en statusmarkör tills de dyrare linoljefärgerna slog igenom. Den som hade råd att måla huset med linolja valde ofta att göra det medan uthus och ladugårdar fick fortsätta vara röda. Inne i Alingsås finns flera hus där fasaden mot gatan målades med dyr linoljefärg medan väggarna in mot gården fick vara röda.

P1100305En lada är hög och vår ställning är upptagen men som tur är så har vi en lång aluminiumstege som är lätt att flytta runt och räcker ända upp till taket. Lite svajigt att klättra upp så högt men ok när man bara ska borsta och måla och slipper skrapa.

en strykningYtterligare en fördel med slamfärg framför täckande färger är att det ofta räcker med en strykning. Börjar man med trären yta kan det behövas två strykningar men är fasaden målad förut så räcker det oftast med en. En fasad målad med slamfärg ska inte behöva bättras på förrän om tio år.
målningRunt dörrarna ska vi måla vit linoljefärg. Där har vi behövt skrapa men det var inte speciellt ansträngande eftersom det är så länge sedan det målades så är nästan all färg borta. Att man målar vitt runt dörrar fönster och på husknutar kommer sig tydligen av att man  inte hade belysning förr. Då blev det lättare att orientera sig om vissa partier var vitmålade. Portarna kommer vi att måla den dag vi har kommit överens om vilken färg de ska ha.

 

Taktegel

Vi tycker om tegeltak. Tak belagt med rött lertegel. Enkupigt eller tvåkupigt spelar inte någon roll men det ska vara lera. På vår gård har vi eternittak, plåttak, plasttak, papptak och betongpannetak men inget tegeltak – än. En estetisk och kulturell brist på en gård där huset är byggt 1904 och ladugården någon gång på 30-talet. Att byta ut husets betongpannor mot tegel kommer inte att bli av i första taget eftersom taket där är helt och bra men däremot har mjölkrummets eternittak skador och läcker och sädesmagasinets plåttak har också sett sina bättre dagar. Där vill vi ersätta med tegeltak.Mjölkkammare och lada

När man precis blivit med gård så är utgifterna enorma och inkomsterna obefintliga så därför har vi bevakning på blocket på en mängd saker som vi vet att vi kommer att behöva. En annons med taktegel bortskänkes i närbelägna Vårgårda kändes för bra för att ignoreras även om vi egentligen inte har tid just nu. Vi hade tur och ringde först så idag tog vi våra, efter höskörden, värkande kroppar och begav oss till Vårgårda för att plocka ner 165 kvadratmeter tvåkupigt tegeltak. Tegelpannor tillverkas numer bara på ett enda ställe i Sverige nämligen i Vittinge utanför Uppsala där de gjort lertegel sedan 1872. Både enkupigt och tvåkupigt lertegel har funnits i Sverige sedan medeltiden. En stor fördel med tegeltak är att man lätt byter ut en panna om man får en skada. Det är mycket svårare med plåttak eller eternittak. Idag är det vanligt att man väljer betongpannor istället för tegelpannor. Ett skäl till det är nog att betongpannor bara kostar en tredjedel av vad tegelpannor kostar men de är också tyngre och fulare. Tycker vi…P1100256Ägaren hade satt upp en stabil ställning utefter halva taket på ena sidan så där började vi och plockade ner panna efter panna. Tegelpannor är lättare än betongpannor men väger ändå en hel del. Det är många pannor och var och en av dem väger 2,7 kilo. På en kvadratmeter går det 11 takpannor vilket betyder att vi skulle ha ner 1815 takpannor vilket ger 4900 kilo. Att bära detta ner för en stege är inte att tänka på så vi arrangerade en bana av stegar och masonit. Första släpkärrelasset fick vi ta ner med hjälp av en plåt i slutet eftersom vi hade med oss för kort masonit men det väsnades så mycket så när vi var tillbaka för att hämta lass två så hade vi med oss fler masonitskivor och då gick det smidigt.

Första lasset lagrat i traktorlutan. Bra att de kan stå under tak så de håller bättre. Vi vet ju inte när vi får tid att lägga om taket.

P1100258Varje lass klarar 300 takpannor så vi kommer att behöva köra sex lass totalt. Vi lassade släpkärran full och la även upp lager bredvid så att en av oss kan komma tillbaka och hämta själv.P1100261

Vi började med de två sidorna av taket som var vid ställningen. Det är ett tungt arbete så det gick åt en hel del stödbananer. Sedan blev det värre när vi skulle ta den delen av taket som inte hade ställning. Vi flyttade stegarna med masonit men jobbet kändes osäkert när man inte hade ställningen som skydd. Det är inte något högt tak men taket är lagt 1909 och vi visste inte hur det ser ut under takspånet.

P1100260Armarna, knäna och ryggen började också bli lite för trötta så efter tre lass la vi av för idag. I morgon kommer det gå snabbare och lättare dels för att vi vet hur vi ska gå tillväga och dels för att vi gjort ett lager med pannor att hämta nere på backen. Tegelpannorna var i gott skick och vackert patinerade med påväxt av lavar. Det kommer att bli fint. Ägaren till huset valde plåttak istället.

 

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑